Balans nr 10 2010

Kritiserad praxis

Högsta domstolens avgörande om dubbelbestraffning skapar osäkerhet i domstolarna

Hovrätten för västra Sverige gick i en dom emot Högsta domstolens hårt kritiserade praxis om dubbelbestraffning och skattetillägg. Nu har riksåklagaren valt att överklaga domen och menar att situationen med hovrätter som trotsar HD inte är hållbar. Samtidigt ska Regeringsrätten på nytt pröva frågan. Något som kan tyda på att den är på väg att ändra sin praxis.

Om en person lämnar oriktiga uppgifter i sin deklaration kan denne dels påföras skattetillägg, dels dömas för någon form av skattebrott. Frågan är om detta strider mot Europakonventionens förbud.

Som det ser ut i dag är rättsläget kring dubbelbestraffning och skattetillägg osäkert i Sverige. För några år sedan var det svenska systemet med dubbla sanktioner förenligt med Europakonventionen, men 2009 ändrade Europadomstolen sin praxis. Det blev då oklart vad som gäller för det svenska systemet.

–I Europakonventionen har orden brott och straff en alldeles egen betydelse. Det innebär att det som i Sverige traditionellt inte setts som straff utan som olika sanktionsavgifter, till exempel skattetill-lägg, är ett straff enligt Europakonventionen, säger Mattias Nilsson, advokat vid White & Case och författare till boken Europarätten.

I artikel 4, 7 tilläggsprotokollet ger Europakonventionen skydd för principen ne bis in idem, det vill säga att ingen ska straffas för samma brott två gånger. I målet Zolotukhin mot Ryssland, som avgjordes i februari 2009 av Europadomstolen, slog domstolen fast att om samma händelseförlopp leder till straff då anses det vara samma brott.

Förändringen av Europakonventionens praxis 2009 innebar att Regeringsrätten och Högsta domstolen (HD) har varit tvungna att pröva om det är förenligt med Europakonventionen att för samma brott både dömas för skattebrott och påföras skattetillägg.

Men trots att det enligt Europakonventionen står klart att skattetillägget är att anse som ett straff, en bedömning som både Regeringsrätten och HD instämmer i, anser ingen av instanserna att det svenska systemet strider mot Europakonventionen.

I september 2009 kom Regeringsrätten med en dom där den slog fast att det svenska systemet fortfarande är förenligt med Europakonventionen. Även om praxis förändrats så påverkades inte det svenska systemet. Samma slutsats drog HD i våras.

”En förutsättning för att med hänvisning till Europakonventionen underkänna en ordning som gäller enligt intern svensk reglering bör vara att det finns klart stöd för detta i konventionen eller i Europadomstolens praxis. Det saknas sådant stöd för att generellt underkänna det svenska systemet med två förfaranden”, skriver HD.

–Det är tydligt att det även inom HD finns väldigt olika uppfattningar. Alla fem justitieråden som deltog i avgörandet har sin egen motivering och två av fem menar att det svenska systemet är oförenligt med Europakonventionen. Majoritetens uppfattning har också fått ganska hård kritik i den juridiska debatten. Även om HD har tagit ställning är osäkerheten stor om vad som gäller fram till att Europadomstolen har prövat frågan, säger Mattias Nilsson.

Avgörandet har kritiserats hårt i doktrinen och domstolen var inte enig. Två av justitieråden var skiljaktiga. En av dem är justitierådet Stefan Lindskog som gör bedömningen att det svenska systemet inte är tillåtet enligt principen ne bis in idem sådant det uttolkats av Europadomstolen. I ett tillägg till avgörandet skriver han också att ”det är angeläget att lagstiftaren så snart som möjligt samordnar prövningen av och påföljderna för oriktiga skatteuppgifter så att det svenska systemet säkert kan anses vara förenligt med Sveriges konventionsrättsliga åtaganden.”

Men HD:s avgörande har inte fullt ut fått genomslag i underinstanserna runt om i landet. Normalt följer tingsrätter och hovrätter HD:s praxis utan invändningar men i fallet om dubbelbestraffning är det annorlunda.

–Det händer ibland att tingsrätter medvetet går emot ett HD-avgörande, men det är riktigt ovanligt att en hovrätt går emot ett alldeles nytt HD-prejudikat. Situationen när man har att göra med en tolkning av Europakonventionen är speciell eftersom Europadomstolen och inte HD gör den slutliga tolkningen av konventionen, säger Mattias Nilsson.

Nyligen avgjordes ett mål i hovrätten för västra Sverige, där domstolen valde att gå emot HD.

–Vi är av uppfattningen att HD inte gjort en riktig tolkning av Europakonventionen, man måste ha samma tolkning som Europadomstolen, säger Ola Zetterquist, adjungerande ledamot vid hovrätten för västra Sverige.

Nu har dock riksåklagaren tröttnat på att domstolarna gör som de vill och går emot HD. Domen från hovrätten för västra Sverige har överklagats till HD av riksåklagaren som i sin överklagandeskrift skriver att HD:s avgörande varit omdiskuterat både i den allmänna debatten och bland domare och åklagare.

–Jag är inte förvånad över det. Riksåklagaren är ganska tuff i sitt överklagande och menar att det är HD och ingen annan som bestämmer, säger Ola Zetterquist.

Huruvida Högsta domstolen kommer att meddela prövningstillstånd är inte klart. Klart är dock att Regeringsrätten på nytt tar upp frågan. Prövningstillstånd har meddelats för ett mål som rör frågan om dubbelbestraffning och i nuläget pågår skriftväxling mellan parterna.

Det som sker tyder ändå på att en förändring av praxis kan vara på väg. Något som välkomnas av kritikerna som inte tycker att Europakonventionen är förenlig med det svenska systemet.

För den som inte är nöjd med HD:s praxis finns även möjligheten att föra talan mot svenska staten inför Europadomstolen. Ett sådant fall som rör just dubbelbestraffningen ligger där just nu, men Europadomstolen har ännu inte avgjort om målet ska prövas i sak eller om det ska avvisas som uppenbart ogrundat.

–De flesta ansökningar som kommer in till Europadomstolen anses ogrundade och prövas inte i detalj. I den här frågan har domstolen ändrat sin praxis. Högsta domstolen har hänvisat till att det i undantagsfall kan vara tillåtet att ge någon två straff genom olika förfaranden för samma brott, och i den frågan finns det väldigt lite praxis från Europadomstolen. Ganska mycket talar för att Europadomstolen kommer att pröva om det svenska systemet är förenligt med konventionen. Det vore bra med tanke på hur osäkert läget är i Sverige, säger Mattias Nilsson.

Charlotta Danielsson

Tilläggsprotokoll 7, Europakonventionen

Artikel 4 -Rätt att inte bli lagförd eller straffad två gånger

1.Ingen får lagföras eller straffas på nytt i en brottmålsrättegång i samma stat för ett brott för vilket han redan blivit slutligt frikänd eller dömd i enlighet med lagen och rättegångsordningen i denna stat.

2.Bestämmelserna i föregående punkt skall inte utgöra hinder mot att målet tas upp på nytt i enlighet med lagen och rättegångsordningen i den berörda staten, om det föreligger bevis om nya eller nyuppdagade omständigheter eller om ett grovt fel har begåtts i det tidigare rättegångsförfarandet, vilket kan ha påverkat utgången i målet.

3.Avvikelse får inte ske från denna artikel med stöd av artikel 15 i konventionen.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%