Innehåll

Balans nr 10 2010

Inblick: Risk att IFRS blir mer detaljstyrt

En väsentlig frågeställning med avseende på finansiell rapportering är huruvida den ska vara regelbaserad och/eller principbaserad. Amerikansk redovisning har betraktats som mer regelbaserad än redovisning i övriga delar av världen. Amerikansk redovisning betraktas likväl som mer regelbaserad än vad IFRS är för närvarande.

Det finns fördelar och nackdelar med respektive system och de är sällan varandra helt uteslutande. En fördel med detaljer är att alla inblandade intressenter är väl medvetna om hur informationen upprättades, nackdelen är att den inte ger utrymme för individuella/ professionella bedömningar i de lägen reglerna inte täcker in en specifik situation. En specifik lösning kan dessutom ha tillkommit enbart i syfte att inte strida mot en specifik regel. Det har hävdats att det finns en risk för att konvergeringen mellan IFRS och US GAAP både kort- och långsiktigt kommer att leda till att IFRS blir mer detaljstyrt.

Innehållet i amerikansk redovisningsstandard (US GAAP) är och har historiskt varit mer detaljerat än IFRS och nationella standarder, IASB har tagit fasta på att, än så länge, skapa ett principbaserat redovisningssystem. Trots att US GAAP och IFRS med avseende på särskilda frågeställningar ger uttryck för olika lösningar är det svårt, om inte omöjligt, att säga att de baseras på olika redovisningsprinciper. Det finns betydande likheter mellan de teoretiska ramverk som respektive organ historiskt har utvecklat.

De bedriver för närvarande ett gemensamt arbete med att utveckla ett gemensamt teoretiskt ramverk. Trots detta presenterar organet alltjämnt olika förslag med avseende på särskilda detaljer. Det faktum att ramverket inte har färdigställts innan innehållet i centrala standarder publicerats skapar emellertid problem. Det finns därför utrymme att tolka separata frågeställningar olika. Olikheter föreligger bland annat vad gäller enskilda värderingsfrågor, i vilken utsträckning ska verkliga värden användas och i vilka fall kan andra värderingsmetoder tillämpas.

Det är emellertid säkert att påstå att redovisning, som ämne betraktat, de senaste åren har blivit allt mer präglat av till exempel verkligt värdevärdering och ett tydligare fokus på balansräkningens tillgångar och skulder (asset liability approach) än på resultaträkningens intäkter och kostnader.

Tillämpningen av IFRS har sedan 2005 under alla omständigheter ”gått framåt”. Den senare tidens uppdateringar och förändringar har i relation till 2005 års konvertering för många företag inte gett upphov till dramatiska effekter, även om IASB har lanserat nya principiella lösningar i nya standarder i vissa fall, exempelvis IFRS 3R och IAS 27R och IFRIC 13 samt IFRIC 15. Dessa uppdateringar och förändringar symboliserar en utveckling som i flera fall tydligt skiljer sig från den redovisning och de professionella bedömningar som vi historiskt gjort inom ramen för svensk redovisning.

Det pågående konvergeringsarbetet kommer inom några år att ge upphov till förändringar som är mer principiellt betingade än vid konverteringen som ägde rum 2005. Syftet med den aggressiva agendan är att skapa en stabil plattform inför en eventuell övergång till IFRS med avseende på noterade företag i USA.

När svenska företag konverterade till IFRS 2005 handlade det om att ersätta Redovisningsrådets rekommendationer (som i stora delar baserades på tidigare versioner av IAS) med IFRS, vilket på en grundläggande nivå gjorde arbetet mindre ansträngande. Konverteringen 2005 var, något förenklat, av denna anledning mer att betrakta som en substantiell förändring än en principiell sådan. Det handlade bland annat om att upprätta betydligt mer omfattande tilläggsupplysningar, däribland en beskrivning av tillämpade redovisningsprinciper.

Konvergeringen mellan regelverken ger nu uttryck för en betydande teoretisk förändringsprocess där de principiella förutsättningarna ändras/justeras. Förändringen leder till att enskilda nya IFRS som träder i kraft kan utgöra väsentliga skillnader principiellt till de rådande förutsättningarna. Agendan är omfattande och innehåller kortfattat nya regler avseende upprättande av finansiella rapporter samt redovisning av intäkter, leasingavtal, joint ventures, pensioner samt icke finansiella skulder.

I flera fall innebär ovanstående principiella förändringar, i en omfattning som vida överstiger ursprunglig konvertering. Förändringen kommer vidare att ge upphov till betydande effekter i den finansiella rapporteringen, både vad avser innehållet i resultat-och balansräkningen, och ställa omfattande krav på rutiner och system för att klara av att redovisa den information regelverket ”efterfrågar”.

Förändringarna kommer att ge upphov till betydande effekter, inte enbart resultat- och balansmässigt utan förändringarna ställer omfattande krav på rutiner, processer och dokumentation.

Pär Falkman är ekonomie doktor och redovisningsspecialist på Ernst & Young.

par.falkman@se.ey.com

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%