Balans nr 10 2010

Fördjupning: Små aktiebolag kan välja att inte ha revisor

De nya reglerna om frivillig revision börjar gälla 1 november 2010 (SFS 2010:834). Det är en stor reform och nu gäller det att få de nya reglerna att fungera så smidigt som möjligt. Från Bolagsverkets sida vill Per Nordström därför informera om reglerna och hur ett bolag som väljer att inte ha kvalificerad revisor ska göra i fortsättningen.

Aktiebolag som bildas från och med 1 november 2010 kan välja att redan från start ha en bestämmelse i bolagsordningen om att bolaget inte ska ha någon revisor. Detta är möjligt om stiftelseurkunden är daterad tidigast 1 november 2010.

Enligt övergångsreglerna kan befintliga aktiebolag tidigast besluta om att välja bort revisorn under det räkenskapsår som påbörjas efter 31 oktober 2010. De flesta aktiebolag har kalenderår som räkenskapsår. Om ett sådant aktiebolag vill ta bort kravet på revisor i bolagsordningen måste detta beslutas vid en bolagsstämma. Det kan därför tidigast göras under våren 2011, gärna då årsredovisningen för 2010 tas upp på årsstämman. Observera att årsredovisningen för 2010 ändå måste ha en revisionsberättelse.

Aktiebolag med andra räkenskapsår kan tillämpa de nya lagreglerna från och med det första nya räkenskapsår som inleds efter 31 oktober 2010.

För vilka aktiebolag gäller reglerna om frivillig revision?

Små privata aktiebolag kan välja att inte ha revisor och det beräknas att cirka 250.000 aktiebolag omfattas av reformen.

Ett aktiebolag måste ha revisor om det når upp till minst två av följande värden, för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren:

  1. Fler än 3 anställda (i medeltal).
  2. Mer än 1,5 miljoner kronor i balansomslutning.
  3. Mer än 3 miljoner kronor i nettoomsättning.

Publika aktiebolag, finansiella företag och aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning måste ha revisor. Detsamma gäller för handelsbolag där en eller flera juridiska personer är delägare och utländsk filial som uppfyller nämnda gränsvärden.

Om en koncern uppfyller gränsvärdet ska moderbolaget ha revisor.

Årsredovisningen till Bolagsverket

Årsredovisningen måste fortfarande inom sju månader från räkenskapsårets slut skickas in till Bolagsverket. Om ett privat aktiebolag vid utgången av ett räkenskapsår har en revisor registrerad i aktiebolagsregistret, ska bolaget ha en revisor som lämnar revisionsberättelse. Årsredovisningen ska ha innehåll och uppställning enligt årsredovisningslagen. Endast i de fall bolaget ska ha revisor ska den följas av en revisionsberättelse. De årsredovisningar som skickas in till Bolagsverket för publicering ska inte heller följas av granskningsrapporter, bokslutsrapporter eller andra rapporter än sedvanliga och kompletta revisionsberättelser upprättade av sådana kvalificerade revisorer som företagen har utsett för att utföra lagstadgad revision.

Bolagets överväganden

Genom reformens utformning måste aktieägarna på bolagsstämma ta ställning till om man ska ha fortsatt revision eller inte. Det ger aktieägarna möjlighet att överväga nyttan av full revision. Bestämmer man sig för att välja bort revisorn måste bolagsstämman besluta om att ändra bolagsordningens bestämmelse om revision. Bolagsordningen ska då i stället ha en bestämmelse som Bolagsverket föreslår lyder: Bolaget ska inte ha revisor. Bolagsstämma kan dock enligt reglerna i aktiebolagslagen välja att ändå utse revisor.

Anmälan om registrering till Bolagsverket

Väljer bolaget bort revisorn måste det anmäla den ändrade lydelsen av bolagsordningen till Bolagsverket för registrering och samtidigt anmäla att revisorn ska avregistreras.

Mandattiden

Mandattiden för revisorer ändras till ett år. Det är möjligt att i bolagsordningen ange att uppdraget ska gälla för en längre tid, maximalt fyra år. I så fall ska den exakta tiden för uppdragets längd anges. Revisorsuppdrag som löper när lagändringen träder i kraft gäller till utgången av mandattiden om inte uppdraget upphör i förtid. Möjligheten att avstå från revision enligt de nya reglerna är ett giltigt skäl för bolaget att avsluta revisorns uppdrag i förtid.

Så påverkas Bolagsverket

När de nya reglerna träder i kraft 1 november 2010 kommer Bolagsverket att få nybildningar av bolag där revisor saknas. För befintliga aktiebolag träder reformen i kraft allt eftersom bolagen påbörjar ett nytt räkenskapsår. Det betyder att anmälningar om att ändra bolagsordningen och föra in en bestämmelse om att inte ha revision samt att anmäla att revisorn ska avregistreras börjar komma in efter årsskiftet 2010/2011.

Ser vi till övergångsbestämmelserna måste bolagen notera att om man har en revisor registrerad i aktiebolagsregistret vid utgången av ett räkenskapsår ska bolaget ha en revisor som lämnar revisionsberättelse för det räkenskapsåret. För att det inte ska uppstå problem med handläggning av många ärenden de första åren av reformen räcker det att anmälan om förändringen kommit in till Bolagsverket före räkenskapsårets utgång. Detta gäller under åren 2011 och 2012.

Kravet på en rad olika intyg och yttranden som enligt aktiebolagslagen ska göras av bolagets revisor bortfaller om förtaget inte ska ha revisor och inte heller har utsett revisor. I fråga om vissa andra intyg finns kravet på revisorsintyg kvar. Det gäller till exempel i frågan om tillfört kapital vid apportegendom och intyg vid fusion, alltså sådana fall där det i lagtexten framgår att även annan än bolagets revisor kan göra intygandet.

Förseningsavgifter och likvidation

Reglerna om förseningsavgifter och likvidation när det saknas årsredovisning (eller, när så krävs, också revisionsberättelse) står kvar oförändrade.

Förenklat anmälningsförfarande

Om bolaget bara ska anmäla att man inte längre tänker ha revision och avanmäla sina revisorer så kommer Bolagsverket bland annat att erbjuda ett förenklat förfarande där bolaget inte behöver skicka in den nya bolagsordningen. I stället finns standardtexter för besluten och den nya bolagsordningsbestämmelsen. Om bolaget anmäler att man inte längre ska ha revision med anledning av de nya reglerna kommer Bolagsverket inte särskilt att även från revisorn efterfråga skälen till en eventuell förtida avgång.

Önskar bolaget anmäla andra ändringar än beträffande revisorer samtidigt är det naturligtvis möjligt. Sådana ärenden anmäls på vanligt sätt.

Per Nordström är chefsjurist på Bolagsverket.

per.nordstrom@bolagsverket.se

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%