Innehåll

Balans nr 11 2010

Noteringar: EU vill stöpa om revisorsrollen

EU-kommissionens hantering av finanskrisen lämnar ingen sektor ogranskad. Och nu har turen kommit till revisionen. Nyligen lanserade Michel Barnier, kommissionär med ansvar för den inre marknaden, en så kallad grönbok som kan förändra branschen i grunden.

Hittills har det mesta handlat om banker, hedgefonder och kreditvärderingsinstitut, men nu är det dags att syna revisionen, skriver EU-kommissionen i inledningen till den tjugosidiga så kallade grönboken om revision, med undertiteln ”Lessons from the Crisis”.

– Ingen i branschen ska tro att det här bara är ett politiskt utspel, jag är övertygad om att kommissionär Michel Barnier menar allvar, säger Fars generalsekreterare Dan Brännström.

EU-kommissionens grepp är både stort och brett. Status quo is not an option, sa Michel Barnier vid offentliggörandet av grönboken. Frågor som kommissionen vill diskutera är:

  1. Revisorns uppdrag och rapportering: Ska det främst handla om att granska att formaliakraven är uppfyllda, eller ska revisorn också göra en samlad bedömning av den rättvisande bilden?
  2. Förväntningsgapet mellan vad en revisionsberättelse kan säga och vad marknaden vill höra.
  3. Marknadskoncentrationen med fyra stora revisionsbyråer (Big 4) som står för över 90 procent av marknaden för de noterade bolagen.
  4. Revisorns oberoende: Bör revisorn utses av en tredje part?
  5. En inre marknad för revision med ett ”europeiskt revisorspass”.

Marknadskoncentrationen och revisionsbyråernas affärsmodell hör till de frågorna som branschen bävar mest för. EU-kommissionen är beredd att vidta drastiska åtgärder för att bryta upp koncentrationen kring Big 4.

– EU-kommissionen vill backa bandet till Big 8, men hur kan vi förhindra att det inte blir Big 4 igen, om det är vad marknaden vill ha? Vi kan inte hålla på och veva bandet fram och tillbaka, säger Dan Brännström.

Inga frågor ska vara tabu i den kommande diskussionen, skriver kommissionen i slutet av rapporten. Dan Brännström välkomnar att man tar ett helhetsgrepp om frågan:

– Kommissionen adresserar rätt problem, men jag är inte säker på att det vi ser i dokumentet är de bästa lösningarna, och jag saknar frågan om skadeståndsansvaret. Om detta ska bli riktigt lyckosamt måste det tas ett ännu större helhetsgrepp. Man måste se på hela kedjan för finansiell rapportering, inte bara revisorn, säger Dan Brännström.

Rakel Lennartsson

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%