Innehåll

Balans nr 11 2010

Inblick: Pengar sover aldrig

Money never sleeps, säger Gordon Gekko i 2000-talets upplaga av filmen Wall Street. I dagens globaliserade värld ges också möjligheter att handla med finansiella instrument dygnet runt. Utmaningen för oss redovisare är att avspegla olika slag av mer eller mindre exotiska finansiella konstruktioner i de finansiella rapporterna.

Redovisning av finansiella instrument anses allmänt vara det mest svårgenomträngliga området inom redovisning. När jag som lärare på universitet går igenom säkringsredovisning möts jag ofta av tomma blickar som talande antyder ”vad är det för goja han pratar nu?”. I denna krönika ska jag dock försöka kommentera vad som händer inom detta redovisningsområde på ett förhoppningsvis enkelt sätt.

Efter de senaste årens finanskris blev det ett stort politiskt tryck på IASB (och amerikanska FASB) att utveckla redovisning av finansiella instrument. Jag kommer att ta upp några områden där förändring har pågått och fortfarande pågår.

IFRS 9 Financial Instruments gavs ut i november 2009, och tanken är att den i framtiden ska ersätta IAS 39. I dess nuvarande form är den dock en ofullständig standard, där flera kapitel för tillfället inte är inkluderade. Det som finns med hittills är klassificering och värdering av finansiella tillgångar.

Här har IASB tagit ett steg mot att mer explicit än tidigare utgå från hur finansiella tillgångar internt hanteras i företagen. Grunden är att alla finansiella tillgångar värderas till verkligt värde. Men om företagets affärsmodell och tillgångens egenskaper är sådana att upplupet anskaffningsvärde är rimligare, ska det användas. För att anskaffningsvärde ska användas ska tillgången innehas i en affärsmodell där den utvärderas baserat på anskaffningsvärde snarare än verkligt värde. Klassificeringen blir följaktligen i stor utsträckning baserad på hur företaget internt hanterar och utvärderar tillgången.

Det är viktigt att påpeka att även i nuvarande IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering är företagens egna intentioner viktiga. Tillgångar som innehas för kortsiktig handel värderas exempelvis annorlunda än de som behålls till förfall. Företagets intentioner och affärsmodell kommer dock fram tydligare i den nya IFRS 9, vilket förutsätts leda till ökad transparens i redovisningen av finansiella tillgångar.

Det fanns ett centralt skäl till att finansiella skulder undantogs från IFRS 9: Det var oklart hur den så kallade Fair Value Option (FVO) skulle hanteras. FVO ger i dag företag möjlighet att, utifrån vissa kriterier, värdera sina egna skulder till verkligt värde. Problemet med det är att när kreditvärdigheten går ner på en skuld minskar dess värde. När värdet på skulden minskar innebär det en vinst för företaget. När egna skulder värderas till verkligt värde är det följaktligen möjligt att förbättra sitt resultat genom att försämra sin egen kreditvärdighet, något som Europeiska centralbanken en gång beskrev som ”kontraintuitivt”. Nu har IASB tagit fram ett förslag som innebär att värdeförändringar på skulder som värderas till verkligt värde ska delas upp i två komponenter. Värdeförändringar kopplade till förändringar i egen kreditvärdighet redovisas i övrigt totalresultat, och alla andra värdeförändringar redovisas i resultatet. Ingen särskilt elegant lösning, men kanske en rimlig kompromiss. Det förväntas att finansiella skulder inkluderas i IFRS 9 under fjärde kvartalet 2010.

En bedömning som ofta är svår att göra för finansiella tillgångar är hur stor nedskrivning som ska ske. I nuvarande IAS 39 används en så kallad incurred loss model. Det innebär att en händelse måste ha inträffat hos motparten som minskar sannolikheten att man kommer att få betalt för sin finansiella fordran (förlusten måste vara ”incurred”). Nu diskuterar IASB i stället en expected loss model. Skillnaden är att man tar hänsyn till förväntade förluster på finansiella fordringar redan när de redovisas första gången. Det innebär att det endast är förluster som överstiger de initiala förväntningarna som resulterar i faktiska nedskrivningar. Huruvida denna förändring kan ses som en förenkling är dock högst tveksamt. Vi kan notera att detta synsätt överensstämmer med utkast till ny standard om intäkter, där omsättningen ska reduceras med den andel av kundfordringar som inte förväntas betalas. Det återstår många frågor om hur nedskrivningar ska presenteras i rapport över totalresultat, men förändringarna förväntas införas i IFRS 9 under andra kvartalet 2011.

Tidsplanen för införandet av IFRS 9 är oklart. IASB anger att standarden ska tillämpas på räkenskapsår som inleds på eller efter 1 januari 2013. Samtidigt är det oklart när den sista delen av IFRS 9, den om säkringsredovisning, blir klar. Och, IASB har utlovat att det ska vara tillräcklig tid mellan publicering av färdig standard och tillämpningstidpunkt. EU-kommissionen har för närvarande inte heller någon tidsplan för när de förväntas anta standarden. Vi måste följaktligen hantera icke-sovande pengar enligt den gamla IAS 39 ytterligare en tid!

Jan Marton är ekonomie doktor och verksam vid Handelshögskolan i Göteborg, samt arbetar med redovisningsfrågor på KPMG i Göteborg.

jan.marton@kpmg.se

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%