Balans nr 11 2010

Fördjupning: Ny leasingredovisning hur påverkas företagen?

17 augusti kom förslaget till ny redovisningsstandard för leasingavtal. Carl Grefberg och Tobias Thunander menar att förslaget, som arbetats fram gemensamt av FASB och IASB, kan komma att påverka ett stort antal företags finansieringsavtal eftersom den nya standarden har betydelse för storleken på finansiella skulder och räntekostnader.

FASB -Financial Accounting Standards Board

IASB -International Accounting Standards Board

IAS -International Accounting Standards

Initiativet till en förändrad leasingredovisning togs bara ett par år efter att IAS 17 reviderats 2003. Det visade sig att IAS 17 trots omarbetningen lämnade ett stort utrymme för strukturering för att undvika klassificering som finansiell leasing. De normativa bedömningskriterierna för finansiell leasing ledde också till skillnader i tolkning mellan länder och revisorer. Likaledes kunde ett identiskt avtal klassificeras olika hos två olika leasetagare.

Den föreslagna standarden utgår från vissa redovisningsmässiga grundprinciper: Rättigheten att nyttja en tillgång i framtiden utgör en tillgång och skyldigheten att utge betalningar i framtiden är en skuld.

Operationell leasing försvinner som begrepp

I korthet innebär förslaget att nyttjande-rättsavtalet aktiveras i leasetagarens balansräkning. Operationell leasing upphör därmed att existera. På balansräkningens tillgångssida redovisas en nyttjanderättstillgång separerad från övriga anläggningstillgångar och på skuldsidan redovisas nuvärdet av framtida betalningsåtaganden separerat från övriga finansiella skulder.

Alla nyttjanderättsavtal omfattas

Standarden innebär att alla typer av nyttjanderättsavtal ska aktiveras, det vill säga även hyra av kontorslokaler, butiker, kopiatorer, bilar, etc. Det innebär att företag som historiskt sett haft låg eller ingen skuldsättning alls kommer att redovisa finansiell skuld i framtiden och kommer att behöva utveckla nya rutiner för att redovisa denna nya skuld.

Rörelsekostnader minskar

I samband med att nyttjanderättsavtalet aktiveras kommer emellertid också det framtida rörelseresultatet att förändras. Alla former av hyreskostnader redovisas i stället som räntekostnader och amortering på skuld.

Finansieringsavtal riskerar att påverkas väsentligt

Företags finansieringsavtal innehåller i dag regelmässigt olika typer av så kallade kreditkovenanter. Vanligt förekommande är nettoskuld/rörelseresultat före avskrivningar, räntetäckningsgrad och lånetjänandegrad. Vi bedömer att samtliga dessa kommer att påverkas av den nya standarden i takt med att rörelseresultat före avskrivningar å ena sidan ökar, men att finansiell nettoskuld, räntekostnader och amorteringar å andra sidan också ökar. Företag med kreditkovenanter i sina finansieringsavtal bör analysera hur den nya standarden kommer att förändra följsamheten mot kovenanterna och i ett tidigt skede ta upp frågan till diskussion med kreditgivarna. I takt med att en stor del av svenska företags kreditavtal förfaller de närmaste åren är det också viktigt att i förhandlingarna om refinansiering ta höjd för den nya standarden när kreditkovenanterna ska förhandlas.

Det är ännu inte fastställt när införandet planeras att ske. Förslaget är på remiss fram till 15 december och målsättningen är att fastställa standarden till sommaren 2011. En kvalificerad gissning blir därför införande från och med 2013, men att tidigare införande uppmuntras. Att i år eller nästa år ingå långfristiga operationella leasingavtal enbart med syftet att hålla en tillgång utanför balansräkningen kan därför komma att visa sig klart ofördelaktigt.

Carl Grefberg är chef Företagsvärderingar på KPMG Corporate Finance.

Tobias Thunander är chef Företagsfinansiering på KPMG Corporate Finance.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400 66 800
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2017 2018 2019
31 maj 0,34 0,49 0,05
30 nov 0,49 0,51 -0,09

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%