Innehåll

Balans nr 11 2010

Debatt: Risk för dubbelbeskattning kan påverka global tillväxt

Brist på global harmonisering inom internprissättning medför att företag riskerar att dubbelbeskattas. Det handlar om stora belopp, inte sällan i miljardklassen. För att gynna företagande och tillväxt bör staterna satsa på att utveckla en säker hantering och väl fungerande konfliktlösningsmekanismer. Det skriver Mikael Hall, ansvarig för Ernst & Youngs transfer pricing-grupp i Norden.

Risken för dubbelbeskattning till följd av internprissättningsjusteringar har ökat markant de senaste åren. Detta gäller även i Sverige. Det är därför av stor vikt att företag har väl genomtänkta strategier för att hantera dessa frågor. Även skattemyndigheter runtom i världen måste ta sitt ansvar och se till att de har adekvata resurser såsom djupare branschkunskaper och förståelse för hur företag arbetar, för att hantera dessa i många fall komplexa frågeställningar på ett rättssäkert vis.

Internprissättning är utan tvekan en av de viktigaste skattefrågorna för internationellt verksamma företag. I takt med den ökade globaliseringen och den intensifierade världshandeln har skattemyndigheter världen över också uppmärksammat frågan i syfte att bevaka respektive lands skatteintäkter, vilket märks i allt högre grad efter den senaste finansiella krisen. Regleringen av internprissättning har skärpts markant de senaste åren och ett stort antal länder har infört, eller är i färd med att införa, dokumentationskrav. Många länder har också infört härda sanktioner för brister i hanteringen av dessa frågor.

De flesta länder följer OECD:s riktlinjer för internprissättning. Men erfarenhet och studier, bland annat från Ernst & Young, visar att olika uppfattningar och tolkningar av dessa riktlinjer förekommer. Detta märks inte minst i tillväxtekonomier som Kina, Indien, Brasilien och Ryssland som delvis har regler som avviker från OECD:s tolkning av armlängdsprincipen, det vill säga att varje bolag inom en multinationell koncern behandlas som om det vore fristående från de andra bolagen i koncernen (”på armlängds avstånd”). Men även skattemyndigheter inom EU har i viss mån olika uppfattning i dessa frågor. Detta medför en markant risk att skattemyndigheterna i de berörda länderna kommer fram till olika slutsatser om vad som är en armlängdsmässig prissättning vid affärer inom en koncern, vilket i sin tur otvivelaktigt leder till dubbelbeskattning för de berörda företagen. Ofta handlar det också om mycket stora belopp, inte sällan i miljardklassen.

Internprissättning berör alla typer av transaktioner mellan bolag i en koncern såsom försäljning av varor från ett tillverkande bolag till ett försäljningsbolag i ett annat land och koncerngemensamma tjänster som exempelvis utförs av ett huvudkontor. Den senaste tiden har omstruktureringar och prissättning av olika typer av koncernintern finansiering varit föremål för särskilt intresse från många skattemyndigheter. För företagen är det oerhört viktigt att de har resurser som kan hantera dessa frågor på ett korrekt sätt och har en väl genomtänkt strategi för detta. Men även företag som lägger betydande resurser på att hantera dessa frågor drabbas ibland av dubbelbeskattning. Skattemyndigheternas olika tolkningar och ibland orimliga krav på företagen kan få betydande konsekvenser i form av dubbelbeskattning, skattetillägg samt segdragna och i många fall ovissa skatteprocesser. Det är därför minst lika viktigt att skattemyndigheterna besitter bred kompetens, inte bara i fråga om internprissättning, utan även när det gäller allt från förståelse av hur företag jobbar till hur exempelvis kapitalmarknaden fungerar då det gäller att bedöma huruvida ett koncerninternt län är prissatt på ett korrekt sätt. Hos vissa skattemyndigheter verkar det tyvärr finnas en avsaknad av insikt i vissa av dessa centrala frågeställningar vilket företagen får betala ett högt pris för.

När dubbelbeskattning uppkommit finns i och för sig olika konfliktlösningsmekanismer att tillgå. Ett exempel på en sådan är så kallade ömsesidiga överenskommelser, reglerade i de dubbelbeskattningsavtal som många stater ingått. Här förbinder sig staterna att försöka komma överens om hur beskattningsunderlaget ska fördelas. Detta är dock en process som ofta tar många år i anspråk och som är förenad med stor osäkerhet om huruvida dubbelbeskattningen verkligen kommer att undanröjas. Staterna har i regel ingen skyldighet att komma överens utan endast en skyldighet att försöka nå en överenskommelse och i vissa länder är denna vilja större än i andra. För att underlätta för företagen bör staterna i betydligt större utsträckning än i dag inkludera en skyldighet att faktiskt komma överens inom ramen för dubbelbeskattningsavtalen eller att använda sig av skiljemannaförfarande för att lösa dubbelbeskattningssituationer.

Innan detta blir verklighet bör företag överväga möjligheterna till förhandsbesked eller så kallade prissättningsbesked (advance pricing agreements). Dessa ger företagen och skattemyndigheterna möjligheter att i förväg komma överens om hur vissa koncerninterna transaktioner ska prissättas. Sedan årsskiftet finns denna möjlighet även i Sverige.

Prissättningsbesked är mycket positiva för såväl företagen som myndigheterna då det ger förutsägbarhet i komplicerade koncerninterna transaktioner och företagen slipper oroa sig för kostsamma och osäkra skatterevisioner och dubbelbeskattning. Det är förvisso en relativt omfattande process som i regel är förbehållen komplexa transaktioner som rör betydande belopp, men den betalar sig i slutändan.

Antalet tvister inom detta område kommer sannolikt att öka markant. Företag bör därför överväga möjligheterna till prissättningsbesked för att slippa oroa sig för kostsamma och osäkra skatterevisioner och dubbelbeskattning. Men det behövs också att myndigheter och stater tar sitt ansvar genom att se till att det finns väl fungerande konfliktlösningsmekanismer. Detta skulle också vara ett viktigt steg för att främja företagande och tillväxt, som kommer alla länder till del.

Mikael Hall är ansvarig för Ernst & Youngs transfer pricing-grupp i Norden.

mikael.hall@se.ey.com

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...