Balans nr 11 2010

Debatt: Vilket regelverk ska tillämpas av bostadsrättsföreningar?

Lagom till semestern presenterade Bokföringsnämnden ett förslag till nytt allmänt råd för upprättande av årsredovisning, K3. Från och med 2012 måste alla svenska företag som ska upprätta årsredovisning tillämpa ett K-regelverk. K3 är det tänkta huvudregelverket för icke-noterade företag, det vill säga det regelverk som ska till-lämpas av de företag som inte får eller vill använda de förenklade regelverken i K1 eller K2. Till det presenterade förslaget bifogas en konsekvensutredning. På frågan om det föreligger behov av särskilda hänsyn till små företag vid reglernas utformning är svaret kortfattat. Eftersom det finns alternativ (K1 och K2) ”behöver som utgångspunkt ingen särskild hänsyn tas till dessa företag i K3”. Är det en rimlig bedömning?

I Balans nr 12/2009 ifrågasatte vi nyttan av ett nytt regelverk som har små utsikter att tillämpas av majoriteten av de företag som regelverket riktas till. Enligt vår yrkesmässiga bedömning kommer K2 för mindre ekonomiska föreningar, som presenterades 2009, inte att i någon utsträckning tillämpas av landets bostadsrättsföreningar. Bostadsrättsföreningar motsvarar enligt statistik från SCB över 70 procent av Sveriges ekonomiska föreningar och antalet ökar. Därtill torde det finnas ett allmänintresse i anpassad redovisning för en sektor som utgör en betydande del av bostadsmarknaden och privat sparande. K2 för mindre ekonomiska föreningar är i allt väsentligt baserat på K2 för mindre aktiebolag. Majoriteten av bostadsrättsföreningarna kommer därmed att få tillämpa K3.

Vår artikel kommenterades i Balans nr 3/2010 av representanter för dåvarande FAR SRS policygrupp för redovisning med anledning av ett av flera exempel på redovisningsfrågor som är specifika för bostadsrättsföreningar; redovisning av så kallad paketering vid förvärv av fastighet. Bortsett från onödigt förklenande kommentarer och det faktum att RedU 9 som behandlar just paketering inte var publicerad då vi skrev vårt inlägg, missade dock författarna hela poängen med vår artikel (dessutom är en förening som, mot all förmodan, väljer att tillämpa K2 förhindrad att tillämpa RedU 9). Vad är syftet med ett K2-regelverk för mindre ekonomiska föreningar, om regelverket är oanvändbart för en betydande majoritet av populationen?

Exempel på frågor som inte behandlas i aktuella regelverk berör bland annat redovisning av eget kapital. Det förekommer en rad olika transaktioner med bland annat återköp och dödning av andelar, kapitaltillskott, upplåtelse i olika former med mera, som inte behandlas i vare sig K2 eller K3. K2 för mindre ekonomiska föreningar medger inte heller komponentavskrivningar på fastigheter, vilket för många bostadsrättsföreningar kan vara ett rimligt alternativ med avseende på kravet på rättvisande bild. Frågan är om alla företag i praktiken kan tillämpa ett K-regelverk från 2012? Är det förenligt med god redovisningssed att inte göra det?

Vår bestämda uppfattning är att det finns ett legitimt behov av ett anpassat regelverk för bostadsrättsföreningar. Även om det ur skattesynpunkt är en mindre intressant sektor, finns ett allmänintresse förknippat med bostadsförsörjning och privat sparande. Enligt tidigare beräkning motsvarar den förmögenhetsmassa som förvaltas av landets bostadsrättsföreningar i storleksordningen 40–50 procent av det totala börsvärdet. I det perspektivet är ett anpassat regelverk inte orimligt, inte minst med tanke på aktuella målgrupper respektive de ansträngningar som ägnas åt anpassning och tolkning av till exempel IFRS. Om inte, inom ramen för presenterade K-regelverk, vilket regelverk förväntar sig normgivaren att landets bostadsrättsföreningar ska tillämpa?

Erik Davidsson är verksam med revision på Borevision samt revisionsnära tjänster hos Avant företagskonsult.

Jörgen Götehed är verksam med revision på Borevision.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2016 2017 2018
Räntesats 0,47 0,36* 0,36

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016 2017 2018
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2016 2017 2018
Positiv 6,65 6,27 6,49
Negativ 1,65 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2016 2017 2018
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2016 2017 2018
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2016 2017 2018
Skattesats 22% 22% 22%
Mervärdesskatt
År 2016 2017 2018
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1952 1953 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%