Innehåll

Balans nr 12 2010

Europafrågor: Inre marknaden inger hopp

I mina artiklar återkommer jag ofta till EU:s inre marknad. Denna gränslösa marknad med över 500 miljoner konsumenter och 20 miljoner företag är grunden till EU:s samarbete. Men trots EU-kommissionens ansträngningar genom åren så fungerar den inte fullt ut. Det finns en betydligt större potential i denna tanke som föddes redan med Romfördraget 1957.

EU-kommissionen har tagit fram två rapporter för att förbättra den inre marknaden. Den första rapporten berör EU-medborgarna och de problem som kan uppstå när de reser, studerar, arbetar, gifter sig eller köper hus eller bil i ett annat EU-land.

I den andra rapporten, det så kallade inre marknadspaketet, presenteras ett antal åtgärder som ska förbättra EU:s tillväxtpotential och konkurrenskraft. EU-kommissionen vill bland annat minska kostnaderna för små och medelstora företag genom att förenkla bokföringsreglerna och förbättra företagens möjligheter att delta i offentlig upphandling. Det ska också bli enklare för dessa företag att få tillgång till finansiering. De vill också undersöka möjligheterna att kunna införa en gemensam skattebas för företag som bedriver verksamhet över gränserna.

EU-kommissionen har initierat en omfattande EU-debatt för att under fyra månader få in synpunkter på innehållet i rapporterna. De kommer särskilt att öppna sina expertgrupper för företrädare för konsumentorganisationer, fackföreningar, företag och lokala myndigheter. 8 februari 2011 anordnas en konferens om inre marknaden i Bryssel. Målsättningen är att de 50 konkreta förslag som de båda rapporterna innehåller ska ha omsatts i praktiken senast 2012.

EU-kommissionens tidigare ordförande Jacques Delors sa en gång ”Nobody can fall in love with the single market”. Det kanske är sant, men en Europeisk union utan dess inre marknad vore betydligt tuffare för Europas medborgare och företag. Enligt intresseorganisationen Företagarna ser svenska småföretag ljust på framtiden. De räknar med att anställa cirka 70.000 personer det närmaste året. Varför inte höja blicken ytterligare och ta vara på alla de möjligheter som EU:s inre marknad erbjuder? Tvekar du? Har du stött på hinder? Var med i debatten och gör din röst hörd, EU-kommissionen vill veta vad just du tycker.

Ewa Falleniusär EU-expert på PwC.

Hon är civilekonom med en Master of European Studies från College of Europe (Brugge).

ewa.fallenius@se.pwc.com

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

AktuelltLäs mer