Innehåll

Balans nr 6-7 2010

Europafrågor: EU i krisens spår

Mitt i rådande ekonomiska kris inom EU har Estland fått klartecken att byta ut sin krona mot euro. Estland kan därmed bli det sjuttonde eurolandet från 1 januari 2011. EU-kommissionen har nyligen gjort en ny genomgång bland icke-euro länderna för att se om de uppfyller de så kallade konvergenskriterierna, som avser hållbar finansiell ställning, prisstabilitet, växelkursstabilitet och konvergens i långfristiga räntesatser. Sverige får, trots goda finanser, inte heller denna gång godkänt för medlemskap i den just nu starkt kritiserade euroklubben. Det beror framför allt på det inofficiella politiska undantaget som Sverige har efter folkomröstningen om euron 2003.

Till följd av den ekonomiska krisen hörs starka röster om ökad kontroll och tillsyn över finanssektorn i Europa. Senare i juni ska Europaparlamentet rösta om ett förslag om finansiell tillsyn. Om Europaparlamentet säger ja till förslaget kommer ett så kallat systemriskråd (European Systemic Risk Board – ESRB) tillsättas för att övervaka finansmarknaderna och tre nya tillsynsmyndigheter kommer att hålla ögonen på viktiga finansinstitut. I juli röstar Europaparlamentet om hedgefondsdirektivet som ska reglera ”alternativa investeringsfonder”, däribland hedgefonder och riskkapitalbolag.

Men det räcker inte for att skapa stabilitet. Efter långa förhandlingar har EU:s finansministrar tillsammans med Internationella valutafonden (IMF) enats om en ”Europeisk stabiliseringsmekanism”, för eventuella framtida likviditetskriser. Det nya räddningspaketet är värt 750 miljarder euro och motsvarar cirka åtta procent av EMU-ländemas BNP. Pengarna kommer framför allt från euroländerna, men även Sverige kan komma att bidra. Stabiliseringsmekanismen ska skötas av kommissionen och användas om ”ett EU-land hotas av allvarliga finansiella problem orsakade av exceptionella händelser utanför landets kontroll”.

Det finns mängder av försiktighetsåtgärder som EU kan vidta. I grund och botten handlar det dock om ett ömsesidigt förtroende mellan länderna – det måste gå att lita på att den ekonomiska information och statistik som varje land redovisar är korrekt. Det är grunden till ett väl fungerande samhälle och det är grunden till ett lyckat europeiskt samarbete.

Ewa Fallenius är EU-expert på PricewaterhouseCoopers. Hon är civilekonom med en Master of European Studies från College of Europe (Brugge).

ewa.fallenius@se.pwc.com

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2017 2018 2019
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%