Innehåll

Balans nr 6-7 2010

Ökat värdeskapande med samverkan

Anders Bäckström och Guidon Berggren menar att internrevisorer och externrevisorer genom samverkan kan bidra till ett ökat värdeskapande i företagen.

Far och IIA Sweden – Institute of Internal Auditors Sweden (tidigare Internrevisorernas Förening) har under ett par års tid bedrivit ett samarbete. Dels inom den gemensamma arbetsgruppen Intern styrning & kontroll, dels inom ramen för en projektgrupp som tagit fram en översikt för hur en professionell samverkan mellan internrevisorer och externrevisorer kan se ut. Samarbetet har initierats av en styrgrupp under ledning av Anders Bäckström, vice ordförande Far, och Guidon Berggren, ordförande IIA Sweden.

Intresset för bolagsstyrningsfrågor och styrelsens ansvar för den interna kontrollen har ökat de senaste åren. Detta har medfört att det blivit allt vanligare med internrevision, även i bolag som inte lyder under Finansinspektionens tillsyn.

Tanken är att den ökade samverkan mellan interna och externa revisorer ska ge högre kostnadseffektivitet och högre kvalitet i revisionen, vilket sammantaget bidrar till ökat värdeskapande i de granskade företagen. Samverkan kan organiseras på olika sätt, beroende på förutsättningarna i företaget. Enligt Anders Bäckström och Guidon Berggren är behovet av samverkan särskilt stort i planeringen av revisionen samt under utförandet av revisionen – genom löpande informationsutbyte. En stor del av effektivitetsvinsten består i att man undviker att revisorerna utför samma eller överlappande granskningsmoment.

Anders Bäckström och Guidon Berggren menar att intern- och externrevisorer har mycket att lära av varandra – och därmed all anledning att samverka. – Det är en win-win situation. Internrevisorerna arbetar heltid i företaget och har en överlägsen kunskap om rutiner och processer. Externrevisorerna har inte samma djupa kunskaper om företaget, men kan i stället bidra med erfarenheter från andra företag. Det innebär en värdepotential för företaget där I+I blir mer än 2, säger Anders Bäckström. Anders Bäckström och Guidon Berggren nämner bland annat Svensk kod för bolagsstyrning som en faktor bakom internrevisorernas allt mer framskjutna roll. I bolag som omfattas av koden ska det finnas internrevision, annars ska en förklaring till varför man avviker från denna regel anges – ”följ eller förklara”.

– Samverkan mellan internrevisorer och externrevisorer ligger helt rätt i tiden, med ökade krav på både kvalitet och kostnadseffektivitet, säger Anders Bäckström.

I samverkansdokumentet betonas vikten av att parterna har en ödmjuk inställning till varandras respektive yrkesroller för att samarbetet ska fungera.

– Tydlig kommunikation och ömsesidig respekt är nödvändigt. Historiskt sett har externrevisorer betraktat internrevisorer som underleverantörer. Men internrevisorns roll har professionaliserats och i dag måste internrevisorn kunna matcha såväl styrelsen som externrevisorn, säger Guidon Berggren.

Samverkansdokumentet finns tillgängligt för nedladdning på respektive förenings hemsida; <www.far.se> och <www. internrevisorerna.se>. Det kommer även att distribueras till bland annat ledamöter i revisionsutskotten i de noterade företagen.

Även andra former av samarbete mellan Far och IIA Sweden har diskuterats, exempelvis att samarbeta kring remissyttranden, vilket skulle innebära större möjligheter att påverka.

– Två remissyttranden med samma innehåll ger ju större tyngd, säger Guidon Berggren.

Pernilla Halling

Så arbetar internrevisorerna

  1. IIA Sweden är den svenska grenen av the Institute of Internal Auditors (IIA). Dess syfte är att utveckla internrevisionen i såväl teori som praktik.
  2. Medlemmarna utgörs av näringslivet, organisationer och offentlig sektor. I Sverige finns cirka 630 medlemmar. IIA Global har mer än 170.000 medlemmar världen över.
  3. IIA Swedens främsta uppgift är att certifiera, utbilda och ge kurser till sina medlemmar. Organisationen syftar också till att vara en samlingspunkt och nätverk för internrevisorerna i Sverige.
  4. Mer information finns på <www.internrevisorerna.se>.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2017 2018 2019
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%