Innehåll

Balans nr 6-7 2010

Ökat värdeskapande med samverkan

Anders Bäckström och Guidon Berggren menar att internrevisorer och externrevisorer genom samverkan kan bidra till ett ökat värdeskapande i företagen.

Far och IIA Sweden – Institute of Internal Auditors Sweden (tidigare Internrevisorernas Förening) har under ett par års tid bedrivit ett samarbete. Dels inom den gemensamma arbetsgruppen Intern styrning & kontroll, dels inom ramen för en projektgrupp som tagit fram en översikt för hur en professionell samverkan mellan internrevisorer och externrevisorer kan se ut. Samarbetet har initierats av en styrgrupp under ledning av Anders Bäckström, vice ordförande Far, och Guidon Berggren, ordförande IIA Sweden.

Intresset för bolagsstyrningsfrågor och styrelsens ansvar för den interna kontrollen har ökat de senaste åren. Detta har medfört att det blivit allt vanligare med internrevision, även i bolag som inte lyder under Finansinspektionens tillsyn.

Tanken är att den ökade samverkan mellan interna och externa revisorer ska ge högre kostnadseffektivitet och högre kvalitet i revisionen, vilket sammantaget bidrar till ökat värdeskapande i de granskade företagen. Samverkan kan organiseras på olika sätt, beroende på förutsättningarna i företaget. Enligt Anders Bäckström och Guidon Berggren är behovet av samverkan särskilt stort i planeringen av revisionen samt under utförandet av revisionen – genom löpande informationsutbyte. En stor del av effektivitetsvinsten består i att man undviker att revisorerna utför samma eller överlappande granskningsmoment.

Anders Bäckström och Guidon Berggren menar att intern- och externrevisorer har mycket att lära av varandra – och därmed all anledning att samverka. – Det är en win-win situation. Internrevisorerna arbetar heltid i företaget och har en överlägsen kunskap om rutiner och processer. Externrevisorerna har inte samma djupa kunskaper om företaget, men kan i stället bidra med erfarenheter från andra företag. Det innebär en värdepotential för företaget där I+I blir mer än 2, säger Anders Bäckström. Anders Bäckström och Guidon Berggren nämner bland annat Svensk kod för bolagsstyrning som en faktor bakom internrevisorernas allt mer framskjutna roll. I bolag som omfattas av koden ska det finnas internrevision, annars ska en förklaring till varför man avviker från denna regel anges – ”följ eller förklara”.

– Samverkan mellan internrevisorer och externrevisorer ligger helt rätt i tiden, med ökade krav på både kvalitet och kostnadseffektivitet, säger Anders Bäckström.

I samverkansdokumentet betonas vikten av att parterna har en ödmjuk inställning till varandras respektive yrkesroller för att samarbetet ska fungera.

– Tydlig kommunikation och ömsesidig respekt är nödvändigt. Historiskt sett har externrevisorer betraktat internrevisorer som underleverantörer. Men internrevisorns roll har professionaliserats och i dag måste internrevisorn kunna matcha såväl styrelsen som externrevisorn, säger Guidon Berggren.

Samverkansdokumentet finns tillgängligt för nedladdning på respektive förenings hemsida; <www.far.se> och <www. internrevisorerna.se>. Det kommer även att distribueras till bland annat ledamöter i revisionsutskotten i de noterade företagen.

Även andra former av samarbete mellan Far och IIA Sweden har diskuterats, exempelvis att samarbeta kring remissyttranden, vilket skulle innebära större möjligheter att påverka.

– Två remissyttranden med samma innehåll ger ju större tyngd, säger Guidon Berggren.

Pernilla Halling

Så arbetar internrevisorerna

  1. IIA Sweden är den svenska grenen av the Institute of Internal Auditors (IIA). Dess syfte är att utveckla internrevisionen i såväl teori som praktik.
  2. Medlemmarna utgörs av näringslivet, organisationer och offentlig sektor. I Sverige finns cirka 630 medlemmar. IIA Global har mer än 170.000 medlemmar världen över.
  3. IIA Swedens främsta uppgift är att certifiera, utbilda och ge kurser till sina medlemmar. Organisationen syftar också till att vara en samlingspunkt och nätverk för internrevisorerna i Sverige.
  4. Mer information finns på <www.internrevisorerna.se>.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...