Innehåll

Balans nr 6-7 2010

Inblick: Skatterätt eller konsten att veta vad som är fel

Rätt eller fel är ofta en svår fråga såväl på arbetet som i privatlivet. På skatteområdet uppstår frågan relativt ofta. Just nu finns det ett par frågor som många anser viktiga, men där det råder oenighet om vad som egentligen ska anses vara det rätta. Emellertid finns sedan länge en i lag fastställd ordning för hur man ska komma fram till vad som ska gälla. Det finns en instansordning med rangordnade domstolar. Tycker man inte om Skatteverkets, sv, beslut kan man överklaga det till Förvaltningsdomstolen, före detta länsrätten, och därefter till kammarrätten. Har man goda argument och en för praxis mycket viktig frågeställning kan man till och med ha en chans att få frågan prövad av Regeringsrätten. Regeringsrätten är högsta instans och beslut där blir praxis för liknande ärenden.

När Regeringsrätten har dömt i ett ärende vet således alla vad som är rätt, oberoende av om domstolen är enig eller inte: majoriteten bestämmer. Det kan till exempel vara två domare som har en uppfattning och tre som har den motsatta. Vän av ordning kan då tycka att det är tveksamt vad som egentligen är rätt i ett sådant läge. Formellt råder dock ingen tvekan – majoritetens mening är den rätta.

Tittar man på i dag aktuella fall där situationen med oenighet uppstått finns bland annat frågan om man enligt svensk lag kan dömas två gånger för samma fel. Sådan dubbel bestraffning kan uppstå om en svensk skattebetalare gör ett fel i sin deklaration och får skattetillägg. Visar sig felet sedan så allvarligt att det av en åklagare anses vara ett skattebrott blir skattebetalaren även straffad för detta med böter eller fängelse. Detta trots att det är samma fel som behandlas.

Kan det vara rätt? Ja säger Högsta domstolen, HD, som är högsta instans när det gäller frågor om skattebrott. Var HD då enig om denna slutsats? Nej!

Jag går raskt vidare till den problematik som är målet med dessa rader och som rör ganska många svenska skattebetalare. Många har sålt en villa eller bostadsrätt och fått senarelägga beskattningen av uppskovsbeloppet tills dess att ersättningsbostaden är såld. Denna underbara situation gällde länge. Numera har vi dock fått ”byta till OSS” en fiktiv schablonräntebeskattning på dessa uppskov mot exempelvis lägre fastighetsskatt. Denna räntebeskattning gäller förvånande nog även gamla uppskov från tid före ändringen av lagen. Kan det vara rätt då vi i Sverige har ett förbud mot retroaktiv skattelagstiftning? Men vårt beslut innebär ingen retroaktiv lagstiftning, säger regeringen. Lagrådet å sin sida, som alltid ska pröva nya lagförslag så att de är rätt innan riksdagen beslutar, tyckte nog att det var retroaktiv lagstiftning men lät det passera och riksdagen fick fatta sitt beslut. Domstolar kan dock fortfarande i sina domar säga att det är fel och då gäller domslutet före riksdagens beslut.

Men hur ska jag då som rättsmedveten svensk skattebetalare göra för att det ska bli rätt när det nu i min förtryckta deklaration tagits upp ett schablonräntebelopp till beskattning?

Möjligen hänga upp det på att en förvaltningsdomstol härom veckan beslutade att det är retroaktiv skattelagstiftning. Tyvärr kan den rättrogne snabbt konstatera att det i andra förvaltningsdomstolar fattats motsatt beslut.

Jag får väl följa den vanliga vägen och be om omprövning av min deklaration hos sv i så motto att räntebeloppet ska tas bort. sv lär säga nej. Om den förvaltningsrätt jag hör till säger samma sak får jag väl överklaga till kammarrätten och därefter möjligen få saken prövad i Regeringsrätten. Hur lång tid har då gått innan jag får rätt och hur många av mina kommande deklarationer blir felbehandlade under denna tid? Det går inte att säga hur lång tid hela processen skulle ta men normalt är tre till fem år.

Nu finns det sedan lång tid tillbaka en, som man skulle kunna kalla för sidoinstans, Skatterättsnämnden, SRN. Den har rätt att ta ställning till hur en viss skattefråga ska behandlas i framtiden under de förutsättningar som en skattebetalare anger i sin ansökan om förhandsbesked.

Den stora fördelen med ett sådant överklagande är emellertid att det har förtur i Regeringsrätten som alltid måste pröva det, oberoende av om deras bedömning har betydelse för praxis eller inte. Ofta kommer det slutliga svaret här inom ett år eller kortare tid och då vet jag ju ganska snabbt vad som är rätt.

Jag drömde härom natten att någon redan hade sökt förhandsbesked i denna fråga så att varken jag eller någon annan skulle behöva göra något för att få veta vad som är rätt. Så det är bara att ta det lugnt och avvakta. Rätt eller fel?

Jag utelämnar frågan om vad som verkligen objektivt och otvivelaktigt är rätt men det kanske är fel av mig.

Kurt Rengholt är skattekonsult på Grant Thornton och representerar i detta nummer Fars skattesektion.

kurt.rengholt@grantthornton.se

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%