Innehåll

Balans nr 6-7 2010

Debatt: Förslag på ny lösning för redovisningstillsynen

Inom EU gäller sedan 2005 att alla företag vars överlåtbara värdepapper är noterade på en reglerad marknad (börs) ska upprätta sin koncernredovisning i enlighet med internationella redovisningsstandarder (IFRS). Kravet tillkom när öppenhetsdirektivet implementerades i Sverige och är ett viktigt led i EU:s arbete för en konkurrenskraftig ekonomi. Bakgrunden är att en högkvalitativ och jämförbar finansiell rapportering från noterade företag anses vara nödvändig för en ändamålsenlig och kostnadseffektiv kapitalmarknad.

Hand i hand med kravet på IFRS i koncernredovisningarna infördes även ett krav på medlemsstaterna att kontrollera efterlevnaden av regelverket. Detta krav har därefter förstärkts med krav på att det i varje medlemsland ska finnas en ansvarig myndighet för övervakningen av de noterade företagens regelbundna finansiella rapportering.

Frågan om hur Sverige skulle iaktta dessa skyldigheter har diskuterats i inte mindre än tre statliga utredningar. Till slut implementerades dagens lösning 1 juli 2007. Den innebär att Finansinspektionen har det yttersta ansvaret för tillsynen medan börserna ansvarar för den löpande tillsynen. Lösningen är den enda av sitt slag i Europa.

Våra erfarenheter visar att tillsynen såsom den är organiserad i dag fungerar, men att det finns anledning till förändring. De grundläggande skälen är följande:

  1. Med marknadsövervakning menas handelsövervakning och bolagsövervakning. Övervakningens fokus ligger normalt på handeln och börsbolagens informationsgivning i realtid. Redovisningstillsyn skiljer sig från börstypisk marknadsövervakning genom att den i normalfallet sker i efterhand och kräver en särskild organisation med specialistkompetens inom finansiell rapportering. Utbudet av denna kompetens är begränsat. Det har därför varit svårt för börserna att bygga upp organisationen kring redovisningstillsynen. Börserna har varit tvungna att lägga ut verksamheten på externa konsulter. Det kan konstateras att förutsättningarna för tillgång till nödvändig specialistkompetens inte gynnas av att börserna har ansvaret för tillsynen.
  2. I Sverige ansvarar två börser för redovisningstillsynen. Börserna har lagt ut verksamheterna på skilda externa konsulter. Olikheter i börsernas metodik och tillämpning är givna. Redovisningstillsyn är till sin karaktär en uppgift som kräver, och klart skulle gynnas av, att den bedrivs av en samordnad och effektiv organisation. En sådan organisation har klart bättre möjligheter att tillhandahålla den auktoritet, kompetens och kontinuitet som krävs för att göra sin röst hörd i det europeiska samarbetet.
  3. På en konkurrensutsatt finansiell marknad är det av stor betydelse att förutsättningarna för konkurrensen är likvärdiga. Ansvaret för tillsynen i Sverige ligger i dag på börserna, vilket är unikt inom EU. Det har indirekt betydelse för börsernas konkurrensförmåga inom EU. Det är viktigt att lagstiftaren säkerställer att öppenhetsdirektivet tillämpas i linje med övriga EU.

Föreningen för god sed på värdepappersmarknaden delar Finansinspektionens syn att det är mycket angeläget att införa en nyordning så snart som möjligt. Föreningen finner det vidare naturligt att ta ansvar i denna fråga och, under Finansinspektionens tillsyn, verka för en självregleringslösning. Vår uppfattning är att en sådan lösning är den långsiktigt mest hållbara och kostnadseffektiva lösningen. Såsom konstaterats i tidigare utredningar är självreglering förenad med flera fördelar. Det handlar bland annat om att man med hjälp av självreglering har lättare att skapa legitimitet hos de berörda aktörerna inom komplexa områden såsom finansiell rapportering. Självregleringen har bättre möjligheter att tillvarata den specialistkompetens som uppgiften kräver. Eftersom de berörda aktörerna själva står bakom regleringen och indirekt tillsynen så stärks deras förtroende för regelverket och därmed deras följsamhet.

Föreningen har, tillsammans med Stockholmsbörsen (Nasdaq OMX Stockholm) därför tagit fram ett förslag på en ny lösning för redovisningstillsyn i Sverige. Vägledande för detta arbete har varit att se till att den nya funktionen besitter en både mångsidig och hög specialistkompetens om finansiell rapportering. Vi har även beaktat Finansinspektionens förslag att en robust ändamålsenlig och, i ett europeiskt perspektiv, likvärdig lösning kräver en samlad svensk redovisningstillsyn med tillräckliga resurser som prioriterar det europeiska tillsynssamarbetet där företag under tillsyn har goda möjligheter att föra fram sina synpunkter.

Vi föreslår att den löpande redovisningstillsynen ska tas om hand av ett organ med sakkunniga inom redovisning, förslagsvis kallad Nämnden för svensk redovisningstillsyn. Denna nämnd skulle vara ett organ under Föreningen för god sed på värdepappersmarknaden som är en ideell förening vars ändamål är att främja god sed på värdepappersmarknaden. Föreningen verkar i dag genom sina fyra organ: Aktiemarknadsnämnden, Näringslivets Börskommitte, Kollegiet för svensk bolagsstyrning och Rådet för finansiell rapportering.

Den föreslagna strukturen skulle till stora delar likna den samreglering mellan lagstiftning och självreglering som i dag gäller för det välfungerade samarbetet mellan Finansinspektionen och Föreningen för god sed på värdepappersmarknaden vad gäller Aktiemarknadsnämnden. Strukturen är även internationellt beprövad. I Tyskland utför en privaträttslig övervakningspanel, DPR (Deutsche Prüfstelle für Rechnungslegung), den löpande tillsynen. I Storbritannien utför FRRP (Financial Reporting Review Panel) redovisningstillsynen. FRRP är ett sakorgan till den brittiska motsvarigheten till Föreningen för god sed på värdepappersmarknaden på redovisningsområdet, Financial Reporting Council.

Enligt förslaget ställs oberoendekrav på på ordföranden för Nämnden för svensk redovisningstillsyn och kansliets medarbetare. Vidare föreslås särskilda regler om hantering av jävsituationer och intressekonflikter för samtliga som är inblandade i en granskning eller utredning av ett företag.

Nämnden ska varje år göra ett urval av företag och rapporter för granskning baserat på en kombination av riskbedömning och rotation eller slumpmässighet. Vid urvalet ska hänsyn tas till indikationer på överträdelser som kommit till nämndens kännedom. Varje företag ska granskas åtminstone en gång var femte år.

Nämnden ska varje år bestämma riktlinjer för omfattning och inriktning av granskningen av de företag och rapporter som omfattas av urvalet. Riktlinjerna ska utformas utifrån bedömningar om väsentlighet och risk, det vill säga samma utgångspunkt som gäller för upprättande och revision av redovisningshandlingar. Vägledande för om en avvikelse ska anses vara väsentlig är om den bedöms kunna inverka på en användares beslut avseende företaget.

Företaget vars finansiella rapportering är föremål för genomgång ska informeras om detta och beredas möjlighet att kommentera de aktuella frågorna.

Sammanfattningsvis anser vi att den föreslagna nämnden skulle vara till fördel för de svenska noterade företagen och för tillsynsarbetet inom EU. Nämnden skulle ha möjlighet att tillhandahålla både den kompetens och kontinuitet som krävs för detta viktiga arbete.

Peter Clemedtson är Fars representant i Föreningen för god sed på värdepappersmarknaden.

Annika von Haartman är chef för övervakningen på Nasdaq OMX Stockholm.

Anders Nyrén är ordförande i Föreningen för god sed på värdepappersmarknaden.

Erik Thedéen är vd för Nasdaq OMX Stockholm.

Anders Ullberg är ordf. i Rådet för finansiell rapportering som ingår i Föreningen för god sed på värdepappersmarknaden.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2017 2018 2019
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%