Innehåll

Balans nr 8-9 2010

Noteringar: K3-regelverket på remiss

K3 kan beskrivas som en anpassning av IFRS för SME till svenska förhållanden. Förutom att det följer svensk lag har Bokföringsnämnden skräddarsytt regelverket till de svenska företagen. I slutet av september går remisstiden ut.

Med K3 kommer Bokföringsnämndens huvudregelverk i det så kallade K-projektet. Projektet, som inleddes för cirka fem år sedan, är ett resultat av Bokföringsnämndens förenklingsarbete med att anpassa redovisningsstandarderna till de skiftande behoven i olika kategorier av företag. K3 kan beskrivas som en anpassning av IFRS för SME till svenska förhållanden.

Bokföringsnämnden har gjort ett omfattande arbete och i vissa avseenden kommer K3 att innebära en regellättnad i förhållande till IFRS för SME.

Caisa Drefeldt, Fars representant i Bokföringsnämnden, betonar att nämnden gjort ett jättejobb. Hon har själv lagt cirka 350 arbetstimmar på K3.

Vad är den största nyttan med K3, enligt Bokföringsnämnden?

– Att man får ett uppdaterat och sammanhållet regelverk som är modernt och internationellt anpassat, säger Claes Eriksson, redovisningsexpert på Bokföringsnämnden.

Hans Edenhammar, nämndens ordförande, poängterar att det är första gången något motsvarande görs i Sverige.

Det kan tyckas bakvänt att huvudregelverket kommer sist, efter både K1 och K2 som är förenklade versioner av K3. Men det är en medveten strategi.

– Vi ville skriva för användarnas behov i stället för att bara skala av ett stort regelverk, förklarar Gunvor Pautsch som är kanslichef på Bokföringsnämnden.

Remisstiden för K3 går ut sista september (med undantag för tre kapitel som ännu inte var klara när K3 gick ut på remiss). Förhoppningen är att det ska träda i kraft 2012, och då måste förtagen välja om de ska tillämpa K3 eller någon av de förenklade versionerna.

Rakel Lennartsson

Bokföringsnämndens K-projekt

K står för kategori. Projektet delar in alla företag i olika kategorier.

K1 – enskilda näringsidkare, förenklat årsbokslut.

K2 – mindre aktiebolag och mindre ekonomiska föreningar.

K3 – övriga svenska företag.

Kvar att göra: K2 för andra än aktiebolag och ekonomiska föreningar, K2 för årsbokslut samt K1 för andra än enskilda näringsidkare och ideella föreningar.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2017 2018 2019
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%