Innehåll

Balans nr 8-9 2010

Noteringar: Var finns EU i valrörelsen?

Iden intensiva valkampanj som pågår undrar jag var EU-frågorna finns. Att de flesta partierna är för ett svenskt EU-medlemskap vet många, men hur har den blivande regeringen tänkt ta vara på Sveriges intressen på EU-nivå? Och hur kan EU bli en naturlig del i den svenska samhällsutvecklingen? Det här är frågor som partierna bör diskutera.

Den partiledare som blir utsedd till statsminister blir även utsedd att representera Sverige vid EU:S toppmöten. Det är den personens/det partiets åsikter som kommer att föras fram när viktiga frågor diskuteras. Varje minister har också en viktig roll inom EU, när de representerar Sverige vid ministermötena som äger rum med jämna mellanrum.

För att få en uppfattning om de olika partiernas tankar om EU kan man gå in på deras hemsidor. Moderaterna beskriver i faktablad var de står i olika EU-frågor och vilken roll de vill att Sverige ska ha i EU. Socialdemokraterna har på sin hemsida samlat ”internationellt” under en rubrik. Här finns rubriken ”S i Europa”, tillsammans med ”Vitryssland”, ”Mellanöstern” och ”Kurdfrågan”. Informationen är knapphändig och de hänvisar framför allt till andra hemsidor. Folkpartiet har under rubriken ”Sverige i världen” samlat fakta om sin syn på olika EU-frågor. Folkpartiet har länge varit det mest EU-vänliga partiet och runt om i landet kan vi se affischer med EU-minister Birgitta Ohlsson och rubriken ”Ja till Europa”.

Det finns alltså mer att önska. Letar man så finner man information om EU, men den är inte alltid lätt att hitta. Och även om det finns en del information, så saknas fortfarande en allmän debatt kring dessa frågor.

19 september är det även val till kommun och landsting. I en nyligen publicerad rapport från Sveriges kommuner och landsting framkommer att hela 60 procent av frågorna på kommunfullmäktiges dagordning påverkas direkt eller indirekt av EU. Inom landstinget är siffran 50 procent. Vem av de valbara kandidaterna är villig att aktivt följa beslutsfattandet på EU-nivå och vem är bäst på att tillgodose EU-perspektivet? Det är mycket svårt för väljarna att veta.

Det är fortfarande några veckor kvar till valet så ta chansen att ta reda på vad partierna har för åsikter i viktiga EU-frågor!

Ewa Falleniusär EU-expert på PricewaterhouseCoopers. Hon är civilekonom med en Master of European Studies från College of Europé (Brugge). ewa.fallenius@se.pwc.com

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

AktuelltLäs mer