Balans nr 8-9 2010

Vad tycker näringslivet?

Balans har bett företrädare för fyra näringslivsorganisationer att välja ut tre favoriter bland riksdagspartiernas förslag för att främja företagandet i Sverige.

  1. Förenkla reglerna för expertskatten.
  2. Inför skatterabatt på investeringar i forskning och utveckling.
  3. Inför riskkapitalavdrag.
  4. Minska det administrativa krånglet.
  5. Sank arbetsgivaravgiften.
  6. Inrätta en riskkapitalfond med innovativ inriktning.
  7. Öka forskningsanslagen till små och medelstora företag.
  8. Slopa arbetsgivarinträdet i sjukförsäkringen för småföretag.
  9. Satsa på ett ”innovations-paket” med bland annat offentliga innovativa upphandlingar.
  10. Sänkt tjänstemoms.
  11. Säkrad tillgång till företagsfinansiering.
  12. Låt fler företag slippa revisionsplikt.
  13. Slopa gränsen för hur många anställda företaget får ha för att utnyttja undantagsregeln i LAS.
  14. Sänkta skatter på arbete och företagande.
  15. Stärk kopplingen mellan innovativa företag och högskolor.

Urban Bäckström, vd Svenskt Näringsliv.

  1. Sänkta skatter på arbete och företagande.
  2. Slopa gränsen för hur många anställda företaget får ha för att utnyttja undantagsregeln i LAS.
  3. Inför riskkapitalavdrag.

Sverige behöver ett skattesystem som gör det mer lönsamt att arbeta och att öka sina inkomster, och som dessutom är mer gynnsamt för den som är företagsam och investerar. LAS gör det riskfyllt att anställa och svårt att behålla nyckelpersoner i dåliga tider.

Anna-Stina Nordmark Nilsson, vd Företagarna.

  1. Sänk arbetsgivaravgiften.
  2. Slopa gränsen för hur många anställda företaget j får ha för att utnyttja undantagsregeln i LAS.
  3. Minska det administrativa krånglet.

Målet att minska det administrativa krånglet med 25 procent måste uppfyllas (i dag har man uppnått 7 procent). Mycket kan göras snabbt: Låt fler företag slippa revisionsplikt och slopa arbetsgivarinträdet i sjukförsäkringen för småföretag.

Camilla Littorin, förbundssekreterare Företagarförbundet.

  1. Sänk arbetsgivaravgiften.
  2. Slopa arbetsgivarinträdet i sjukförsäkringen för småföretag.
  3. Minska det administrativa krånglet.

Arbetsgivaravgifterna har varit den absolut viktigaste frågan för landets små företag i många år. För att få fler att anställa krävs en rejäl sänkning som lägger arbetsgivaravgifterna på jämförbar nivå med genomsnittet i Europa.

Dan Brännström, generalsekreterare Far.

  1. Sänkta skatter på arbete och företagande.
  2. Minska det administrativa krånglet.
  3. Stärk kopplingen mellan innovativa företag och högskolor.

Sverige behöver en ny skattereform och när den görs är jag övertygad om att man kommer att sänka skatten på både arbete och företagande. Varför ska just Sverige ha så högt skattetryck? Det oroar mig också att inget parti uppmärksammar de extremt krångliga momsreglerna.

”Partierna tävlar om att vara mest företagarvänliga”

Alla partier är angelägna om att framstå som företagarorienterade. I ett historiskt perspektiv är detta något nytt. Det menar statsvetaren Tommy Möller.

Förändringen har inte skett över en natt, utan det är en långsam process som hänger ihop med ekonomiska strukturförändringar, menar Tommy Möller. Exempelvis är numera även många med vänsteruppfattningar egenföretagare. Den övergripande synen på marknadsekonomi har också överlag blivit mer positiv.

– Vid slutet av 1980-talet växte det fram en mer positiv inställning till marknadsekonomi med större öppenhet gentemot marknadslösningar och man kan säga att partierna reflekterar den utvecklingen, säger Tommy Möller och tillägger:

– Men jag tillhör inte dem som tror att ideologierna är döda i den meningen att exempelvis socialdemokratin gjort ett slutgiltigt val, utan det är en dynamisk process där partiernas politik inte enbart är ett uttryck för vad som är önskvärt utan också för vad som är möjligt.

Enligt Tommy Möller finns det partier som innerst inne sannolikt skulle vilja se en annan politik, exempelvis med utrymme för högre skattetryck, men som av pragmatiska skäl för fram den politik som man tror att väljarna vill ha. Detta leder till att partierna samlas i mitten.

– Den stora skillnaden mellan vänstern och högern, är att vänsterpartierna tydligare betonar sambandet mellan välfärdssystemet och en stark företagsamhet, medan de borgerliga har en mer snäv syn på begreppet. Historiskt sett har SAF, numera Svenskt Näringsliv, haft en ”militant syn” på de här frågorna, säger Tommy Möller.

Pä samma vis som vänstern på senare år har ändrat sin attityd till marknadsekonomi har näringslivsorganisationerna alltmer tonat ner sin militanta attityd.

Kan man säga att det är den svenska modellen som har segrat?

Ja alla partier säger sig värna om den svenska modellen och misstänkliggör de andra för att inte göra det.

Men partierna har olika trovärdighet i olika frågor. Statsvetarna kallar det för issue-ownership eller ”sakägarskap”.

– Folkpartiet kan till exempel sägas ha sakägarskap i skolfrågor och Miljöpartiet i miljöfrågor. När det kommer till förtagande är Moderaterna överlägset starkast, medan det är svårare för Vänsterpartiet att bli trovärdigt i företagarfrågor, menar Tommy Möller.

Svenskt Näringsliv har under åren lagt ned stora summor på opinionsbildning. Vilken betydelse detta har haft för att påverka samhällsklimatet är emellertid svårt att säga. Tommy Möller kan dock referera till nya data som visar att företagarorganisationerna är mycket aktiva lobbyister i riksdagen.

– Vi frågade riksdagsledamöterna vilken typ av lobbyist de träffar oftast; fack, ideell sektor, företagare eller företagarorganisation och det visade sig att företagsrelaterad lobbyism genomgående låg i topp.

Rakel Lennartsson

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%