Innehåll

Balans nr 8-9 2010

Debatt: ”Anything goes” när det kommer till hållbarhet

Åse Bäckström, som är ordförande i Fars arbetsgrupp för hållbar utveckling, har i ett genmäle till min artikel i Balans nr 3/2010 om bristande respekt för GRl:s riktlinjer för hållbarhetsredovisning argumenterat för att möjligheterna är oändliga och att det inte finns något rätt eller fel. Vidare anförs platsbrist i årsredovisningen som ett skäl för företagen att utelämna de väsentliga uppgifter om företagets hållbarhetsstrategi som GRI kräver. Däremot finns inte ett ord om kärnan i GRI:S syn på syftet med ett företags hållbarhetsredovisning – att vinna intressenternas förtroende – vilket min artikel handlade om.

Föreställ er att någon hade argumenterat på ett överslätande sätt när det gäller frånvaron av uppgifter, som ska redovisas enligt regelverket för finansiell redovisning, det vill säga årsredovisningslagen och IFRS. Det skulle förmodligen ha uppfattats som ett försvarstal för kreativ bokföring och sannolikt väckt en eller annan myndighets intresse. Men när det gäller hållbarhetsredovisning tycks mottot snarare vara ”anything goes”.

GRI:S riktlinjer – som företagen säger sig följa och även får godkänt att man följer i de så kallade oberoende bestyrkanderapporterna – förefaller av genmälet att döma uppfattas mer som goda råd än som klara anvisningar.

GRI har formulerat tydliga och konkreta krav på innehållet i hållbarhetsredovisningen för att göra den meningsfull för intressenterna. Dessutom kräver GRI en innehållsförteckning, som anger exakt var de olika uppgifterna finns. Den väsentligaste rapportpunkten är att företagets högste beslutsfattare ska uttala sig om relevansen av hållbar utveckling för företaget och dess strategi. Uttalandet ska omfatta konkreta uppgifter, som jag citerat i min artikel.

Det kravlösa förhållningssätt till hållbarhetsredovisning som Åse Bäckström förordar är naturligtvis på kort sikt bekvämt och praktiskt såväl för det rapporterande företaget som för de oberoende granskarna. Men det gagnar inte trovärdigheten för hållbarhetsredovisningen hos företagets intressenter, vilket är redovisningens främsta syfte enligt GRI.

Min artikel visar att det inte räcker med en enbart formell, lös och tänjbar koppling till GRI. Om hållbarhetsredovisning ska ha avsedd relevans för rapportering om hållbar utveckling fordras att GRI:s redovisningsstandard fastställs som god hållbarhetsredovisningssed i Sverige.

Christer Westermark är filosofie licentiat och skriver om möjliga samband mellan hållbarhetsredovisning och hållbarhet.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800  
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%