Innehåll

Balans nr 8-9 2010

Debatt: Bäste Christer,

Hur ett företag väljer strategi för att bidra till en hållbar utveckling beror på ett antal faktorer. En kan vara vilka de mest betydelsefulla hållbarhetsfrågorna är, en annan kan vara hur väl utvecklat det systematiserade hållbarhetsarbetet är och en tredje kan vara vilken syn på risk, kontroller och avkastning som den verkställande ledningen och styrelsen har. De viktiga hållbarhetsfrågorna skiljer sig dessutom åt mellan företag, regioner och över tiden. De frågor med avseende på arbetet med ekonomiskt, miljömässigt och socialt ansvar som var väsentliga ur ett ”going concern” perspektiv för fem år sedan behöver inte nödvändigtvis vara de som är mest kritiska i dag. Viktiga hållbarhetsfrågor i Sverige behöver inte heller betraktas som viktiga av betydande intressenter i till exempel Sydafrika och Sydamerika.

Det är viktigt att bidra till utvecklingen av en god redovisningssed inom hållbarhetsområdet. Det är önskvärt att fler än du Christer är med och deltar i debatten. Men är det verkligen rätt att jämföra GRI:s frivilliga riktlinjer som innehåller möjligheten att ”följa eller förklara” med årsredovisningslagen och IFRS och samtidigt driva tesen att de företag som valt förklaringar i sin hållbarhetsredovisning ägnar sig åt kreativ bokföring? Jag tror inte det.

Att hållbarhetsredovisa enligt GRI handlar om att med hjälp av riktlinjerna redovisa hur man valt att arbeta för att bidra till en hållbar utveckling. Eftersom inget företag är det andra likt ur ett hållbarhetsperspektiv så är inte heller hållbarhetsredovisningen från ett företag direkt jämförbar med redovisningen från ett annat. Det här måste vi som arbetar med utformning och granskning av hållbarhetsredovisningar lära oss hantera!

Det är inte ”anything goes” som gäller vid utformning och granskning av hållbarhetsredovisningar. Både företag och revisorer måste kunna kommunicera och rapportera vilka begränsningar som finns i hållbarhetsarbetet, hållbarhetsredovisningen och granskningen av densamma. Användarna av redovisningarna, intressenterna, måste i sin tur förstå den rapportering som görs och de avvägningar som ligger bakom, annars försvinner vitsen med hela rapporteringen. Varför ska företag med goda intentioner hållbarhetsredovisa om de bara misskrediteras för att de inte fullt ut följer GRI:s riktlinjer? Tänk om en hållbarhetsredovisning med avsteg från GRI:s riktlinjer ger en mycket bättre bild av hållbarhetsarbetet än en A+ redovisning? En sådan redovisning äventyrar inte intressenternas förtroende, den vinner det. En undersökning som KPMG genomförde 2008 visar att cirka 77 procent av läsarna fick en mer positiv bild av företaget efter att ha läst hållbarhetsredovisningen.

GRI:s riktlinjer är de mest vedertagna på den internationella marknaden. Men de är inte de enda. Far stöder till exempel vidareutvecklingen av Accounting for Sustainbility Forum Principles vilka antagits av många av våra systerorganisationer och vi kommer fortsatt arbeta för att bidra till utvecklingen av det som kallas integrerad redovisning.

Det finns så mycket mer att diskutera när det gäller hållbarhetsredovisning. Det skulle vara roligt om du Christer i stället för att ifrågasätta företags och revisorers tillämpning av GRI konstruktivt bidrog till utvecklingen av en god redovisningssed, och inom det området för vi gärna en fortsatt dialog!

Åse Bäckström är chef för KPMG Sustainbility Services och ordförande i Fars arbetsgrupp för hållbar utveckling.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

AktuelltLäs mer