Nu har hela utkastet till K3 kommit från Bokföringsnämnden (BFN) och de kapitel som saknades är ute på remiss. Dessutom har remisstiden förlängts till 29 november för att skapa möjlighet för remissinstanserna att verkligen kunna gå igenom och svara på de frågor som ställs i remissen. Frågorna är en del av remissarbetet det stora arbetet ligger i att analysera vad regelverket innebär för företagen och påtala eventuella inkonsekvenser i remissen eller avsaknad av viktiga delar för BFN. Utkastet är inte hugget i sten och går alltså att ändra. Och till skillnad från IASB så lyssnar BFN faktiskt på remissinstanserna!

Vad innehåller då de kapitel som inte var med i den första omgången, men som nu finns på BFN:s hemsida? Dels är det redovisning av finansiella instrument, dels aktierelaterade ersättningar. Innebär det någon nyhet för företagen som inte redovisar enligt full IFRS? Svaret är enkelt:

Naturligtvis först nu får vi i Sverige regler från ett normgivande organ som beskriver hur värderingen av finansiella instrument utifrån anskaffningsvärde eller verkligt värde ska ske. Inte minst regler om säkringsredovisning en företeelse som de flesta revisorer och redovisare brottas med.

En annan nyhet är att aktierelaterade ersättningar ska redovisas i resultaträkningen när de uppkommer som en kostnad. Ta nu och hämta hem dessa kapitel från BFN:s hemsida och läs. Har du synpunkter och förslag? Skriv i så fall gärna ett remissvar till BFN eller lämna dina synpunkter till Fars policygrupp för redovisning.

En nyhet med K3, till skillnad från de andra regelverken som behandlar upprättande av årsredovisning, är att användaren förutsätts ha god kännedom om innehållet i årsredovisningslagen. Jag får en känsla av, i synnerhet när jag läser årsredovisningar, att det är en bortglömd lag. Den finns där, men ingen kommer ihåg vad det står i den.

När jag tänker på att årsredovisninglagen delvis har fallit i glömska så är det nästan ännu värre med bokföringslagen; denna lag som är grunden för vår redovisning! Lagen är farlig att nonchalera eftersom den har en direkt koppling till Brottsbalken via bokföringsbrottet. Att inte ha full koll på bokföringslagen menar jag är ett tjänstefel om man arbetar med redovisning. Är det kanske inte lika ”hett” att fundera kring frågor som rör denna lag när man kan ägna sig åt exempelvis IFRS?

Jag vet inte svaret på denna fråga, men jag är bekymrad. De som inte håller med mig kan gå in på Ekobrottsmyndighetens hemsida och läsa igenom de rättsfall som finns refererade där, de ger mig rysningar längs med ryggraden.

Tänk bara på reglerna om behandlingshistorik, när en verifikation ska vara bokförd och så vidare. När jag talar om behandlingshistorik så möts jag många gånger av frågan vad är det? Det behövs inte mycket för att råka illa ut. Det krävs inget uppsåt när det gäller bokföringsbrottet.

Glöm heller inte bort att bokföringsbrottet i bokföringslagen smittar av sig in i årsredovisningslagen!

Arbetet med remissvaret till BFN avseende K3 pågår för fullt i Fars policygrupp för redovisning. Det är mycket att diskutera. En viktig fråga är hur det allmänna rådet är skrivet.

Ett allmänt råd ska innehålla de regler som BFN beslutar om, det får inte återge vad som står i lag eller annan föreskrift. Vad som står i lagen och förarbeten kan refereras i kommentarerna till det allmänna rådet. Dessa regler gör att man kan tycka att K3 är svårläst. Helst skulle jag vilja se att BFN fick en möjlighet att skriva på ett annat sätt, men det är en fråga för regering och riksdag.

En uppmaning till våra politiker skulle kunna vara att ge myndigheter en möjlighet att skriva så att folk förstår och att det blir enklare att ta till sig informationen. Kanske stämmer detta med politikernas strävan efter enkelhet och minskningen av den administrativa bördan.

I BFN:s fall hade det dessutom varit bra om politikerna hade insett att BFN behöver mer pengar för att kunna bedriva sitt arbete på det sätt som det var tänkt. Det är inte rimligt att andra organisationer ska behöva stötta BFN med frivilliga insatser för att hjälpa BFN att ta fram underlag för sina allmänna råd. Det är absurt att en statlig myndighet inte har resurser att bedriva sitt eget arbete!

Caisa Drefeldt är auktoriserad revisor och redovisningsspecialist på KPMG i Göteborg.

caisa.drefeldt@kpmg.se