Det talas mycket om ansvar. Och ansvarsfrågor är viktiga, inte bara i företag som HQ Bank, AMF Pension och Carnegie, utan även i små företag. Ofta är det revisorn som hamnar i fokus när ansvarsfrågor diskuteras. Men nu när reglerna om frivillig revision har trätt i kraft blir redovisningskonsultens roll och ansvar mer framträdande. Är redovisningskonsulterna medvetna om detta? undrar Annelie Paulsson och Helene Agélii.

Ansvar är ett vitt begrepp som tillspetsat kan sägas innehålla motsägelsefulla betydelser. Med ansvar avser vi å ena sidan ansvarsfullhet som primärt kan sägas vara kopplad till individens egen ansvarskänsla; man känner och tar ansvar för sina handlingar. Ansvarighet å andra sidan kan förenklat förklaras som att vi gärna vill hitta någon att hålla ansvarig för upptäckta fel och brister. Vi vill helt enkelt kunna peka ut en syndabock.

Trenden i det moderna samhället från 1900-talets sista decennier fram till i dag är att fokus har flyttats från ansvarsfullhet till ansvarighet. Det finns säkert forskning angående varför trenden har gått i denna riktning. Som lekman kan man dock inte låta bli att undra om inte nutidens uppmärksamhet och syn på ansvarsfrågor återspeglar ett kallare och mer cyniskt samhälle där det inte finns utrymme för fel och brister.

Ansvarsfrågor, åtminstone i media, brukar följa en bestämd tågordning. När fel och brister i ett bolag upptäcks riktas fokus i första hand mot bolagets styrelse. Visar det sig att felen och bristerna hänför sig till bolagets redovisning riktas blickarna även mot bolagets revisor.

1 november 2010 införs frivillig revision för majoriteten av våra svenska företag. Detta medför bland annat att drygt 70 procent av våra cirka 300.000 svenska aktiebolag inte längre enligt lag kommer att vara skyldiga att ha revisor. Självklart kommer inte alla dessa bolag att välja bort revisorn, men att en förändring kommer att ske står dock klart. En inte osannolik utveckling är att företag som väljer att inte ha en revisor, ändå känner en trygghet i och behov av att någon extern person har insikt i och kunskap om bolagets redovisning. Därför bestämmer sig företaget för att behålla eller anlita en extern redovisningskonsult.

Den frivilliga revisionen kommer troligtvis att medföra en ökad efterfrågan av redovisningskonsultens tjänster. Även om redovisningskonsultens ansvar inte kommer att öka kommer förmodligen ansvarsfrågor kopplade till redovisningskonsultens arbete att hamna i större fokus än tidigare. När det inte längre finns en revisor i bolaget är plötsligt redovisningskonsulten den enda externa personen som har kännedom om bolagets bokföring och redovisning, det vill säga i förlängningen ytterligare en person som kan hållas ansvarig för upptäckta fel och brister.

Är redovisningskonsulterna medvetna om detta? Vad kan en redovisningskonsult göra för att förebygga att hamna i en tråkig ansvarssituation eller åtminstone veta hur man ska agera för att förhindra att man på olika sätt hålls ansvarig för konstaterade fel och brister?

Självklart finns det ingen trollformel som kan se till att riskerna helt elimineras. Däremot finns det vissa förutsättningar som åtminstone kan höja beredskapen inför tänkbara ansvarssituationer. Grundläggande är att man höjer sin egen medvetenhet om riskerna.

Ökad medvetenhet om ansvarsfördelningen mellan bolagsorganen och redovisningskonsulten

En viktig aspekt är naturligtvis att känna till vilket ansvar bolagsorganen respektive redovisningskonsulten har. De bolagsorgan som är involverade i ett bolags redovisning är styrelsen, verkställande direktören och, för det fall det kommer att finnas en sådan; revisorn. Bolagsorganens arbetsuppgifter och ansvar är reglerade i lag.

Det är styrelsen som svarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Den ska fortlöpande bedöma bolagets ekonomiska situation och se till att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Styrelsen ska även se till att det finns instruktioner och anvisningar för de personer som konkret arbetar med bolagets redovisning.

Bolagets verkställande direktör tillsätts av styrelsen. Dennes uppgifter är att sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar. Den verkställande direktören ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fungera i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Revisorn ska granska bolagets årsredovisning och bokföring samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Övriga personer som är involverade i bolagets redovisning är, förutom en eventuell redovisningschef och övrig ekonomipersonal, redovisningskonsulten. Till skillnad från bolagsorganen är dessa personers arbetsuppgifter och ansvar inte specifikt reglerade i lag. Självklart betyder inte det att dessa personer saknar rättesnören.

Som auktoriserad redovisningskonsult har man åtagit sig att följa Svensk standard för redovisningstjänster Reko, god redovisningssed samt de yrkesetiska reglerna. Redovisningskonsulten förutsätts även utföra sina uppdrag enligt lag, det vill säga ha god kännedom om tillämplig redovisnings- och skattelagstiftning.

En uppdragsgivare har alltid ett självständigt ansvar för företagets redovisning även om redovisningskonsulten har lämnat långtgående biträde. Detta innebär att uppdragsgivaren alltid måste hålla sig välinformerad om redovisningen i företaget och förstå hur den ”hänger ihop”. En redovisningskonsult har dock alltid ansvaret för att kvaliteten på utförda arbetsuppgifter är hög utifrån de givna förutsättningarna.

Uppdragsbreven fyller en viktig funktion när det gäller ansvarsfördelningen mellan bolaget och redovisningskonsulten. Det är viktigt att redovisningskonsulten informerar uppdragsgivaren om dennes ansvar. Förhoppningsvis är en uppdragsgivare som är medveten om sitt ansvar noggrann när det gäller fullständigheten och riktigheten i bolagets bokföring, vilket även gagnar och underlättar redovisningskonsultens arbete.

God kännedom om professionella standarder och redovisnings- och skattelagstiftningen

Målet enligt Reko är att redovisningskonsultens rapportering ska syfta till att utgöra ett bra beslutsunderlag i uppdragsgivarens verksamhet. Reko innebär även ett aktivitetskrav; redovisningskonsulten förutsätts vara proaktiv och ta initiativ till åtgärder som uppfyller uppdragsgivarens behov och nytta. Redovisningskonsulten ska iaktta god redovisningssed och god sed för redovisningstjänster. Uppdragsgivarens intresse ska stå i centrum utan att redovisningskonsulten förlorar i integritet och objektivitet. I Reko understryks vikten av att ha en aktiv kontakt med uppdragsgivaren och att kommunicera med denne på ett effektivt och lättförståeligt sätt.

Enligt Reko ska redovisningskonsulten och uppdragsgivaren definiera villkoren för uppdraget i ett uppdragsavtal. Detta ska förnyas senast vart femte år.

Redovisningskonsulten är även skyldig att dokumentera ”tillräckligt väl” för att ge en övergripande förståelse av hur uppdraget har utförts.

Reko innehåller även regleringar om hur en redovisningskonsult ska agera när han eller hon misstänker eller upptäcker oegentligheter och fel i bolagets redovisning. En förutsättning för att över huvud taget upptäcka detta är naturligtvis att redovisningskonsulten har tillräcklig kunskap om företaget och dess verksamhet. När han eller hon misstänker eller upptäcker felaktigheter i bokföringen är det återigen viktigt att man har en aktiv kommunikation med uppdragsgivaren angående detta. Om ingen förändring sker måste man överväga att frånträda uppdraget.

En redovisningskonsult som utför sitt uppdrag enligt Reko är, som nämnts tidigare, även skyldig att ha god kännedom om tillämplig redovisnings- och skattelagstiftning samt att informera uppdragsgivaren om denna.

Vikten av dokumentation

Enligt Reko är det viktigt att dokumentera uppdraget. Detta innebär inte enbart att man ska dokumentera redovisningskonsultens avstämningar, kontroller och analyser. Beroende av hur uppdraget är utformat och om man använder sig av redovisningsföretagets eget bokföringssystem eller kundens, är man exempelvis skyldig att upprätta systemdokumentation och behandlingshistorik.

I en ansvarssituation kan det dessutom ha en avgörande betydelse att redovisningskonsulten noggrant har dokumenterat sina försök att få uppdragsgivaren att till exempel lämna fullständiga underlag samt vidta sådana rättelser och ändra sådana rutiner som redovisningskonsulten har bedömt vara nödvändigt för att bolagets redovisning ska uppfylla lagens krav.

Kännedom om det straffrättsliga, skadeståndsrättsliga och disciplinära ansvaret

Även om man använder sig av ett uppdragsbrev där ansvarsfördelningen tydligt framgår, kan redovisningskonsulten inte helt förlita sig på de uppgifter som lämnas av bolagets företrädare. Redovisningskonsulten har ett självständigt ansvar för det biträde som han eller hon lämnar. Detta medför att redovisningskonsulten måste inta en professionell skepticism till det material som man har att arbeta med.

För att undvika straffrättsligt ansvar måste redovisningskonsulten kräva in underlag för de bokföringsåtgärder som man företar. Finns det anledning att misstänka att bokföringen sker på ett bristfälligt underlag måste redovisningskonsulten agera och kanske avsäga sig sitt uppdrag om bolagets företrädare inte lämnar det underlag som krävs.

När det gäller det straffrättsliga ansvaret är det nog bokföringsbrott, skattebrott och medhjälp till dessa brott som en redovisningskonsult i första hand kan riskera att dömas för. Det är därför viktigt att redovisningskonsulten har grundläggande kännedom om vad som utgör dessa brott. En rekommendation är därför att gå in på Ekobrottsmyndighetens hemsida och skaffa sig kunskap om vad som utgör dessa brott samt vilka slutsatser man kan dra av den domstolspraxis som finns på området.

En redovisningskonsult kan även råka ut för skadeståndsrättsligt ansvar. För att sådant ansvar ska komma i fråga krävs att man har begått en handling uppsåtligen eller av vårdslöshet, att handlingen har orsakat skada samt att man kan konstatera ett orsakssamband kausalitet – mellan handlingen och skadan. I skadeståndsärenden gäller principalansvar, det vill säga att arbetsgivaren ansvarar för skador som orsakats av en arbetstagare. Skadeståndsfrågor har en tioårig preskriptionstid.

Utöver det straffrättsliga och det skadeståndsrättsliga ansvaret Finns även det disciplinära, som i huvudsak fokuserar på efterlevnaden av Reko. Varje redovisningskonsult som är medlem i Far ska genomgå en kvalitetskontroll vart sjätte år. I Fars riktlinjer för kvalitetskontrollen understryks dock att förutom kontrollaspekten syftar kontrollen till att utgöra ett stöd för redovisningskonsulterna att kunna utöva redovisningsverksamhet med hög kvalitet och säkerställa det allmännas förtroende för denna yrkesgrupp. Skulle allvarliga brister upptäckas i kvalitetskontrollen kan Fars disciplinnämnd utdela en disciplinär åtgärd. I värsta fall kan man bli utesluten ur organisationen. En anmälan till disciplinnämnden kan även göras av vem som helst som är berörd av att medlemmen följer god yrkessed.

Penningtvättslagen

Sedan 15 mars 2009 är även redovisningskonsulter skyldiga att tillämpa lagen (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Detta medför bland annat att redovisningskonsulten är skyldig att vidta grundläggande åtgärder för att skaffa sig kundkännedom. Om redovisningskonsulten, inom uppdragets ram, upptäcker omständigheter som ger upphov till misstanke om penningtvätt eller terrorismfinansiering och misstanken kvarstår efter en närmare analys ska han eller hon rapportera detta till Finanspolisen. Blir det aktuellt med en anmälan råder meddelandeförbud. Enligt lagen är man även skyldig att dokumentera vidtagna åtgärder.

Fysiska och juridiska personer som driver verksamhet som avser bland annat redovisning är skyldiga att anmäla sig till registret mot penningtvätt hos Bolagsverket.

Några ord på vägen

Är man som redovisningskonsult medveten om riskerna och har goda kunskaper om Reko, god sed och tillämplig lagstiftning har man kommit en bra bit på vägen. Har man dessutom god kännedom om kunden, ett aktivt och proaktivt förhållningssätt till sitt uppdrag samt dokumenterar viktiga åtgärder och överväganden, är vi övertygade om att redovisningskonsulten är väl rustad för sin uppgift och kan sova gott om natten.

Helene Agélii är föreningsjurist på Far.

Annelie Paulsson är godkänd revisor och auktoriserad redovisningskonsult på Ernst & Young i Ängelholm.