Fördjupning: ”Avskaffad plikt kräver ökad fokus på rådgivnings

Revisionsbyrån är den viktigaste källan för råd, framför allt i små och medelstora bolag. Revisionsbyråerna får dessutom högt betyg avseende rådgivningen. Det visar resultaten av en enkätstudie som Tobias Svanström och Stefan Sundgren redogör för i denna artikel. En viktig faktor till att revisorn anlitas för rådgivning är den kontakt som etablerats genom revisionsuppdraget.

Ett av de stora samtalsämnena inom revisionsprofessionen är avskaffandet av revisionsplikten för små och medelstora företag. En avskaffad revisionsplikt kan förväntas få konsekvenser för bland annat småföretagare, revisionsbyråer, banker och Skatteverket. Med en efterfrågestyrd revision kommer det totala antalet revisionsuppdrag att minska, även om det är svårt att uppskatta hur stor minskningen blir. Minskningen påverkas bland annat av kreditgivares och andra intressentgruppers förhållningssätt till oreviderade årsredovisningar. Men en fingervisning om antalet finns i de resultat som presenterades i Tobias Svanströms doktorsavhandling från 2008.

2/3 av respondenterna i studien uppger att de kommer att fortsätta med revision utan lagkrav, knappt 1/5 av företagen anger att de kommer att välja bort revision och en lika stor andel av företagen är osäkra (se närmre i Tobias Svanströms artikel i Balans nr 3/2008). Samtidigt öppnar avskaffandet av revisionsplikten upp för alternativa tjänster som är mer eller mindre nära relaterade till revisionen, till exempel ”review”, bokslutsberättelser etcetera. För vissa av dessa tjänster kommer revisionsbyråer att utmanas hårt av bland annat ekonomibyråer och redovisningsbyråer.

I denna artikel fokuserar vi på vilka rådgivare som företag använt sig av, vilka slag av råd de köpt från revisionsbyrån samt vilken uppfattning företagen har om denna rådgivning. Resultaten baserar sig på den enkätstudie som Tobias Svanström gjorde för sin doktorsavhandling. Enkäten riktades till små- och medelstora företag med 1 till 250 anställda. Svarsfrekvensen var 47%. Vi presenterar några resultat relaterade till följande frågor:

1. Hur ser marknaden för rådgivningstjänster ut? Vilka andra aktörer än revisionsbyråer anlitar företagen?

2. Vilka rådgivningstjänster utför revisionsbyråerna i små och medelstora företag?

3. Hur är företagens uppfattning om den rådgivning som revisionsbyråerna utför?

Respondenterna har fått ange om de använt sig av revisorn och ett antal andra rådgivare under den senaste treårsperioden. Resultaten visar att revisionsbyrån har rollen som den primära rådgivaren till små och medelstora företag (se tabell 1). Andelen företag som över huvud taget nyttjar revisionsbyrån för rådgivning stiger i takt med ökad företagsstorlek, från 61% bland företagen som har 1–9 anställda, 79% hos företagen med 10–49 anställda, till 93% i de företag som har 50–249 anställda.

Företagen rådfrågar revisorn

Vi frågade även hur ofta företagen rådfrågat revisionsbyrån. Medan 33% av företagen inte haft någon rådgivning har 32% av företagen rådfrågat revisionsbyrån vid 1–2 gånger det senaste året, 26% har haft rådgivning 3–8 gånger och 9% har rådfrågat revisionsbyrån vid fler än 9 tillfällen. 50% av företagen redovisar i årsredovisningen att de betalar sin revisionsbyrå för andra tjänster än revision. Medianen hos de företag som betalar för andra tjänster än revision är ett konsultarvode på 19 400 kronor per år.

Tabell 1 visar hur vanligt det är att andra rådgivare än revisorn anlitas och det är framför allt företag med mer än 50 anställda som i mycket stor utsträckning förlitar sig på råd från jurister/advokater och andra rådgivare. Tabell 2, som ger en bild av hur vanliga olika slag av råd är för företag av olika storlek, visar att juridisk rådgivning från revisorn är vanligare bland företag med 10–49 anställda än bland företag med fler än 50 anställda. Resultaten indikerar således att större företag oftare vänder sig till mer specialiserade rådgivare medan mindre företag vänder sig till företagets revisor – en person man redan har en etablerad kontakt med.

Resultaten visar även att det är betydligt vanligare bland företag med fler än 50 anställda att vända sig till en annan revisionsbyrå för rådgivning än till den som utför revisionen. Andelen är kring 8% bland företagen som har färre än 50 anställda och 50% bland företag med 50–249 anställda.

Företagen vänder sig till revisorn

Man kan fråga sig varför företag vänder sig just till revisorn för rådgivning. Det kan finnas ett flertal anledningar till denna koppling, men kunskapsöverföring mellan revisions- och rådgivningstjänster, vilket leder till en bättre tjänstekvalitet, är en viktig sådan förklaring. Genom att revisorn redan är bekant med företaget torde det gå åt mindre tid att sätta sig in i företagets verksamhet i samband med rådgivning. Denna företeelse har diskuterats under termen ”spillover” effekter i revisionsforskningen och kan leda till att ”produktionskostnaderna” för rådgivningen blir lägre. Fördelen för företaget som köper rådgivning är att det redan finns en etablerad kontakt med revisionsbyrån och att företaget därmed har kännedom om kvaliteten på de råd som revisorn ger samt om de varit till nytta för företaget.

En redovisningsbyrå som sköter företagets redovisning har också redan en etablerad kontakt. Drygt 40% av företagen anlitar sin revisionsbyrå för att upprätta årsbokslut/årsredovisning, 22% anlitar en redovisningsbyrå/ekonomibyrå, 13% anlitar ”någon annan” och 25% upprättar bokslutet helt på egen hand. Vidare är det 16% av företagen som anlitar en redovisningsbyrå/ekonomibyrå för rådgivning (i hög grad samma företag som har hjälp med upprättande av bokslut). Det är sannolikt att de företag som under revisionsplikt har kontakt med en redovisningsbyrå/ekonomibyrå för löpande redovisning, upprättande av bokslut och rådgivning kan komma att efterfråga dels alternativ till revisionstjänsten, dels andra tjänster från denna grupp av företag under frivillig revision.

Privata konsultföretag anlitas av 15% av företagen, vilket bekräftar att det är svårt för konsultföretagen att slå sig in på en marknad som domineras av revisionsbyråer, banker och jurister/advokater. Företagen i studien anlitar i förhållandevis hög grad sina respektive branschorganisationer (27%) och arbetsgivarorganisationer (23%), vilket kan vara relaterat till att det är vanligt att företagen inte behöver ”betala extra” för dessa råd.

Respondenterna har även fått ange vilka typer av rådgivning som köpts från revisionsbyrån under de tre senaste åren. Resultaten finns i tabell 2 där andelen företag som anlitat revisionsbyrån för olika slag av råd redovisas i förhållande till samtliga företag i studien. Med rådgivning avses i detta sammanhang endast råd utöver revisionsuppdraget där företaget erlägger ”extra” betalning. Eventuella redovisningstjänster som företaget köper av revisionsbyrån är inte medräknade. Resultaten visar att, även om det förekommer att revisionsbyrån fungerar som rådgivare inom ett flertal olika områden, huvuddelen av rådgivningen ligger inom revisorns kärnkompetensområden, det vill säga skatt, redovisning och juridik.

Fler rådgivningstjänster

Resultaten visar även att det är vanligt att företag anlitar revisionsbyrån i samband med större händelser, som sker mer sällan, som generationsskifte och företagsförvärv. Det förekommer också i relativt hög utsträckning att revisionsbyrån ger råd av privatekonomisk karaktär. Anmärkningsvärt är att relativt få företag väljer att anlita revisionsbyrån för rådgivning kring ekonomiska och administrativa rutiner och system. Väl fungerande rutiner och system är inte minst viktiga för den interna kontrollen i ett företag. Det är inte heller särskilt vanligt att företagen diskuterar olika investeringsprojekt med revisionsbyrån. I jämförelse med studier från till exempel Storbritannien är det en mycket låg andel av företagen som följer upp årets resultat genom att diskutera med sin revisor och andra på revisionsbyrån. Resultatuppföljning är ett av flera områden där revisorer genom att vara mer aktiva har möjlighet att sälja in mer rådgivningstjänster.

53% av företagen uppger att företaget oftast tar initiativ till rådgivning, medan 32% uppger att det alltid sker på företagets initiativ. 114% av företagen sker rådgivning lika ofta på initiativ från företaget som från revisorn. Det är endast i 1% av företagen som rådgivning alltid eller oftast sker på initiativ från revisionsbyrån.

Hög kompetens inom rådgivning

Det är från empiriska studier inom marknadsföring väl etablerat att individers uppfattning om kvalitet är kopplat till benägenhet att i framtiden köpa varor och tjänster. Vi presenterar i tabell 3 resultat från ett antal frågor där respondenterna ombads ge uttryck för sin uppfattning om revisionsbyråns rådgivning och varför revisionsbyrån anlitats för rådgivning.

Respondenterna svarade på en skala från ett till sju. Ett innebär att respondenterna inte alls instämde med påståendet och sju att de helt och hållet instämde med påståendet. I tabellen presenteras medelvärdena för svaren på de olika påståendena och de är rangordnade så att de påståenden som har högst medelvärden är först i tabellen och de som har lägst medelvärden är sist i tabellen. Det påstående som har det högsta medelvärdet är ”revisionsbyråns kompetens med avseende på rådgivning är hög” och det påståendet som har det lägsta medelvärdet är ”revisionsbyrån tillhandahåller bättre råd, till en lägre kostnad, än andra konsulter”. Medeltalet för det förstnämnda påståendet är 5,83 och medelvärdet för det sistnämnda påståendet är 3,64. Mittpunkten på skalan är 4, vilket innebär att respondenterna i genomsnitt oftare instämmer med ett påstående än inte instämmer om medelvärdet är över 4. Respondenterna anser således att revisionsbyrån har en hög kompetens, men de är inte så säkra på att råden ges till lägre kostnad än andra rådgivare. Det bör dock noteras att arvodet i allmänhet inte verkar vara avgörande när företag överväger att anlita revisionsbyrån för rådgivning. Medelvärdet för påståendet ”arvodets betydelse är betydelsefullt när företaget överväger att anlita revisionsbyrån för rådgivning” är 4,20, det vill säga nära mittpunkten på skalan.

Slutsatser

Revisionsuppdrag kommer att försvinna om förslaget om avskaffad revisionsplikt går igenom och i vilken grad detta kan kompenseras med utökade rådgivningstjänster beror på hur väl revisionsbyråerna står sig i konkurrensen. Det är även möjligt att hela rådgivningskakan kan utökas genom en noggrann analys av kundernas behov. Vi konstaterade ovan att i jämförelse med studier från till exempel Storbritannien är det en mycket låg andel av företagen som följer upp årets resultat genom att diskutera med sin revisor och andra på revisionsbyrån. Långsiktigheten i relationen med klienter är även viktig. Tillräckligt täta kontakter innebär att revisorn känner klienten och att företaget vet vilken kvalitet byråns tjänster håller. Att etablera och upprätthålla relationen med kunderna blir en utmaning om den naturliga kontakt som i dagens läge erhålls genom revisionsuppdraget försvinner.

Tobias Svanström är Post. Doc Researcher på Handelshögskolan i Oslo (Bl) och universitetslektor på Handelshögskolan vid Umeå universitet.

Stefan Sundgren är professor i redovisning och revision på Handelshögskolan vid Umeå universitet och forskare vid Vasa universitet.