Innehåll

Balans nr 2 2011

Europafrågor: EU för hundrade gången!

Tro det eller ej men det här är faktiskt den hundrade Europaspalten som jag skriver. Den första krönikan kom ut 2001 och sedan dess har jag lyft fram aktuella EU-frågor i Balans. De flesta av mina artiklar har under åren berört regelverk och företag. Det har handlat om allt från eurons påverkan på svenska företag till frågor om EU:s styrning och framtid. Syftet har alltid varit att lyfta fram vikten av EU ur ett svenskt perspektiv för att besvara frågorna ”Vad kan svenska företag lära av EU?” och ”Hur kan svenska företag ta vara på de möjligheter som finns inom EU?”. I grunden handlar det om information. Revisorer, företagare och andra intressenter måste känna till vad som pågår inom EU för att kunna ta vara på de möjligheter som uppstår.

EU:s inre marknad är ett bra exempel som jag ofta lyfter fram. Med tjänstedirektivet som trädde i kraft för drygt ett år sedan har svenska företag fått helt nya möjligheter. EU-kommissionens förhoppning är att direktivet ska ge en skjuts åt tjänstehandeln inom EU och bidra till ökad tillväxt och sysselsättning. Den svenska regeringen förväntar sig att direktivet ska leda till ökad tjänsteexport för svenska företag samtidigt som investeringsklimatet i Sverige ska förbättras. Men, som sagt, dessa möjligheter blir bara möjliga för dem som känner till dem.

Ett annat område som alltid är aktuellt handlar om små och medelstora företag. Det finns totalt 20 miljoner små och medelstora företag inom EU, vilket motsvarar 99 procent av alla företag. Dessa företag utgör en central drivkraft för ekonomisk tillväxt, innovation, sysselsättning och social integration. EU-kommissionen har som målsättning att främja framgångsrikt företagande och förbättra villkoren för dessa företagare. För två år sedan presenterades EU:s småföretagaragenda, Small Business Act. Det är fortfarande mänga som inte känner till detta ambitiösa initiativ, men en hel del har faktiskt redan hänt. Det krävs exempelvis mindre kapital och tar kortare tid att starta företag. Alla medlemsstater har åtagit sig att främja företagandet genom att bland annat hjälpa företagen att komma in på nya marknader och utbyta goda erfarenheter.

Den som vill läsa det jag skrivit genom åren kan beställa skriften ”EU och Sverige 2001–2009 -Från ett svenskt ordförandeskap till nästa” på <www.studentlitteratur.se/pwo.

Ewa Fallenius är EU-expert på PwC.

Hon är civilekonom med en Master of European Studies från College of Europe (Brugge).

ewa.fallenius@se.pwc.com

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%