Innehåll

Balans nr 2 2011

I mediestormens kölvatten

Det stormade kring revisions- och rådgivningsbranschen under hösten och vintern, bland annat genom en serie artiklar i Svenska Dagbladet. Men styrelseordförandena för de fyra största revisionsbyråerna är överens; uppmärksamheten i press och tv går att vända till något positivt.

Först kom finansmarknadsminister Peter Normans utspel i Svenska Dagbladet där han gick till attack mot revisorerna. Sedan drog Svenska Dagbladets näringslivsdel igång en granskning av branschen. Även i svt:s Rapport avhandlades branschen i ett par inslag.

Men många i revisions- och rådgivningsbranschen har inte känt igen sig i medias rapportering och flera anställda vid de stora byråerna har känt sig ifrågasatta och misstrodda.

– Granskningen har varit osaklig och onyanserad, och det har även förekommit direkta felaktigheter, säger Lars Träff, styrelseordförande i Ernst & Young.

När bevakningen av branschen var som tuffast använde de fyra stora -Ernst & Young, KPMG, PwC och Deloitte sig av sina respektive intranät där de gick ut och kommenterade och bemötte uppgifterna i media.

– Vi har varit olika utsatta, men vår bedömning har varit att man måste möta det här med öppenhet. Vi har löpande informerat våra medarbetare, men vi har fått väldigt lite reaktioner utifrån, säger Svante Forsberg, styrelseordförande i Deloitte.

De fyra styrelseordförandena konstaterar också att branschen inte är van att bli granskad, men att det är något som den kommer att få vänja sig vid. De är också eniga om att uppmärksamheten går att vända till något positivt, även om förtroendet för branschen fick sig en törn i samband med rapporteringen.

– På sikt är det bra att vi blir granskade. Genom att vi är öppna kan vi visa vad vi arbetar med och på vilket sätt. Intresset för branschen ökar genom medias uppmärksamhet, säger Peter Clemedtson, styrelseordförande i PwC.

– Det var svårt att hålla distansen när vi var mitt uppe i det, men så här i efterhand är det lättare att se att uppmärksamheten är bra. Tyvärr blev den samlade bilden fel därför att man enbart fokuserade på vissa delar, säger Carl Lindgren, styrelseordförande i KPMG.

Svante Forsberg konstaterar att branschen har ett eget ansvar när det gäller andra människors kunskap om vad en revisor gör eller hur en revisionsbyrå är organiserad.

– Vi kan inte begära att media ska veta allt, journalister håller på med flera olika saker. En reflektion så här i efterhand är att vi måste bli tydligare utåt med vad vi gör. Även om det har funnits en del sakfel i artiklarna kan vi inte bara säga att vi är missförstådda och offer för medias rapportering. Vi måste våga vara öppna och transparenta, säger han.

Ett problem för branschen är det så kallade förväntningsgapet. Men det är något som aldrig kommer gå att informera bort helt och hållet, enligt de fyra ordförandena. Finansmarknadsminister Peter Norman konstaterade i en intervju i Balans nr 1/2011 att revisorerna gör ett fantastiskt arbete som i de allra flesta fall sköts väldigt bra. Om revisionen inte fungerar blir det ett misstroende, inte bara mot branschen utan även mot de bolag som revideras, sa han, och tog affärerna med Carnegie och HQ Bank som exempel på när misstroende mot revisionen uppstått.

– Vi kan ha en nollvision, men då och då kommer det att uppstå problem. Människor är av kött och blod, men vi kan arbeta för att minska riskerna. Precis som Peter Norman konstaterar fungerar det mesta bra, men två fall sticker ut och sprider smogg över allt annat, säger Lars Träff.

– Revisorer är viktiga för att marknadsekonomin ska fungera, och blir därmed allt viktigare i takt med dess utbredning, vilket i sin tur kanske även bidragit till uppmärksamheten i media, säger Peter Clemedtson.

Att kvaliteten i branschen skulle vara låg, håller de fyra styrelseordförandena inte med om. Revisorsnämndens och Fars kvalitetskontroller fungerar bra och det går inte att köpa sig fri, framhåller de och nämner att branschen har bland de tuffaste kvalitetskontroller som finns.

– Och vilka skulle granska revisorerna om inte revisorer? Det krävs en viss specialistkunskap för att kunna sköta granskningen. Den ordningen är vanlig också i kvalitetsuppföljningen för många andra professionella yrkesutövare, säger Peter Clemedtson.

– Vi verkar i en reglerad bransch som bedrivs på kommersiella grunder, det måste man komma ihåg. Det är kraftigt reglerat vad vi får och inte får göra, säger Lars Träff.

Ökad transparens är något som är bra, tycker de fyra styrelseordförandena. Däremot är det inte givet att ökad detaljreglering automatiskt ökar transparensen. Som exempel nämns de allt längre årsredovisningarna som ofta följs av en populärversion som av många används som underlag vid beslut om huruvida de ska investera i ett bolag eller inte.

– Och det är inte populärversionen av årsredovisningen som är granskad av revisorn. Hur mycket förväntas revisorn informera om på stämman och kan man säga mer till styrelsen än på stämman? Det är sådant man kan fundera kring, säger Peter Clemedtson och fortsätter:

– Branschens rapportering kan förbättras, men det finns en gräns för hur långt man kan gå inom ramen för de regler som finns. Branschen är dock villig att diskutera förslag på förbättringar.

En förbättring som diskuteras och som kommer att tas upp nästa gång de fyra största revisionsbyråerna och Far träffar finansmarknadsministern är branschens relation till Finansinspektionen. I nuläget verkar Finansinspektionen och branschen ha olika uppfattningar om när en revisor ska rapportera till Finansinspektionen.

– Vi måste helt klart bli tydligare och reda ut vad som egentligen gäller, antingen bottnar problemen i missförstånd mellan branschen och Finansinspektionen eller så är det kanske lagarna och reglerna som måste skrivas om, säger Lars Träff.

EU:s grönbok om revision är också en aktuell fråga för branschen. Grönboken presenterades i oktober och innehåller ett antal punkter som EU-kommissionen vill diskutera, bland annat revisorns oberoende och marknadskoncentrationen kring big 4. Carl Lindgren säger att grönboken är riktad mot revisorer, men slår hårdast mot marknaden som får ta de största konsekvenserna om till exempel förslaget om delad revision införs.

– Man ska komma ihåg att allt kostar. Vi har dock inte sett några underlag som visar att kvaliteten i revisionen blir bättre vid delad revision. Men visst, är det vad marknaden vill ha så är det så. Ju mer regler man hittar på desto dyrare riskerar det dock att bli för kunden, säger Peter Clemedtson.

När det gäller kontrollfunktionen finns två vägar att gå hävdar styrelseordförandena. Mer reglering eller självsanering. Den generella uppfattningen i branschen är att självsanering fungerar bäst och är mest kostnadseffektiv. Risken att bli stämd finns hela tiden, och Carl Lindgren säger att den starkaste drivkraften för att hålla en hög nivå på tjänsterna som levereras är att den som inte gör ett bra jobb får ta konsekvenserna av det.

– Det ska kännas, ekonomiskt och ryktesmässigt. Vi siktar inte på att ha bra kvalitet för syns skull, utan för att vi måste då detta är grunden för att vi ska kunna fortsätta att fullgöra vår uppgift. Gör man ett misstag så kostar det, precis som det ska vara. Ibland låter det i diskussionen som om vi skulle kunna köra på oavsett vilken kvalitet vår verksamhet håller. Det stämmer inte. Kom exempelvis ihåg att Andersen inte längre finns. Det vi måste göra nu är att visa det värde vårt arbete faktiskt har för kunderna, marknaden och samhället, säger Carl Lindgren.

Charlotta Danielsson

Citerat

Lars Träff, Ernst & Young:

”Granskningen har varit osaklig och onyanserad, och det har även förekommit direkta felaktigheter.”

Peter Clemedtson, PwC:

”På sikt är det bra att vi blir granskade. Genom att vi är öppna kan vi visa vad vi arbetar med och på vilket sätt. Intresset för branschen ökar genom medias uppmärksamhet”

Carl Lindgren, KPMG:

”Det var svårt att hålla distansen när vi var mitt uppe i det, men så här i efterhand är det lättare att se att uppmärksamheten är bra.”

Svante Forsberg, Deloitte:

”Även om det har funnits en del sakfel i artiklarna kan vi inte bara säga att vi är missförstådda och offer för medias rapportering. Vi måste våga vara öppna och transparenta.”

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%