Innehåll

Balans nr 2 2011

Inblick: Ökat fokus på omstruktureringar

Internprissättning är en av de viktigaste och mest komplexa skattefrågorna för internationellt verksamma företag (se exempelvis Mikael Halls debattartikel i Balans nr 11/2010).

OECD:s riktlinjer avseende internprissättning används i olika utsträckning av såväl skattskyldiga som skattemyndigheter världen över vid tillämpningen av den så kallade armlängds-principen, det vill säga att varje bolag inom en multinationell koncern behandlas som om det vore fristående från de andra bolagen i koncernen (”på armlängds avstånd”) på gränsöverskridande transaktioner mellan koncernbolag. För första gången sedan 1999 publicerades i juli 2010 omfattande ändringar i riktlinjerna. Bland annat har ett nytt kapitel (kapitel IX) utarbetats avseende internprissättningsfrågor i samband med omstruktureringar (business restructurings).

Omstruktureringar kan exempelvis utgöras av flytt av produktionsaktiviteter till koncernbolag i lågkostnadsländer, centralisering av olika koncernövergripande funktioner, centralisering av immateriella tillgångar eller konvertering av koncernbolag till så kallade lågriskbolag, det vill säga bolag som utför få värdeskapande funktioner, tar få risker och som inte äger immateriella tillgångar hänförliga till de koncerninterna transaktionerna.

Det nya kapitlet i riktlinjerna behandlar fyra internprissättningsfrågor som kan uppstå i samband med omstruktureringar:

  1. Under vilka förutsättningar skattemyndigheter kan bortse från den fördelning av risker som parterna avtalat om.
  2. Ersättning för själva omstruktureringen.
  3. Armlängdsprincipens tilllämplighet på de transaktioner som följer efter omstruktureringen.
  4. De undantagsfall då skattemyndigheter kan bortse från de transaktioner som omstruktureringen resulterat i.

Utgångspunkten är att skattemyndigheter ska acceptera de transaktioner som koncernbolagen avtalat om och att eventuella avvikelser från armlängdsprincipen ska lösas genom en prisjustering, snarare än att bortse från transaktionerna. Armlängdsprincipen kräver inte att man måste kunna uppvisa exempel på att från varandra oberoende företag företagit liknande transaktioner.

Det faktum att vinstnivån sjunker i ett koncernbolag i samband med en omstrukturering är inte i sig något som motiverar att koncernbolaget har rätt till ersättning. Huruvida ersättning ska utgå beror i stället bland annat på om något av värde har flyttats mellan parterna och vilka andra alternativ som parterna hade (options realistically available to the parties).

Det nya kapitlet kommer att få stor betydelse för internationellt verksamma företag i samband med koncerninterna omstruktureringar. Namnet till trots kommer kapitel IX även att tillämpas på befintliga strukturer, det vill säga inte endast i samband med omstruktureringar. Ett exempel på detta är att allokering av risker till följd av avtal mellan parterna endast accepteras i den utsträckning oberoende parter fördelar risker på liknande sätt, alternativt att fördelningen har ekonomisk substans och att den part som allokerar risken de facto har kontroll över densamma samt har erforderlig finansiell kapacitet att bära risken. Detta kommer att ställa högre krav på strukturer där exempelvis forskning/produktutveckling eller tillverkning utförs på kontraktsbasis på uppdrag av en huvudman och där risken för forskningen/produktutvecklingen eller tillverkningen bärs av huvudmannen som finansierar verksamheten.

Sammantaget kommer kapitel IX sannolikt att öka skattemyndigheternas fokus på internprissättningsfrågor eftersom det ger myndigheterna ytterligare argument, infallsvinklar och angreppspunkter, vilket ställer högre krav på företagens internpris-sättningsdokumentation och koncerninterna avtal, såväl för löpande transaktioner som när det gäller engångshändelser såsom omstruktureringar. Positivt är dock att OECD nu belyser omstruktureringar ur ett internprissättningsperspektiv på ett enhetligt och strukturerat sätt, vilket förhoppningsvis leder till större samsyn bland OECD:s medlemsstater i dessa frågor, något som i den bästa av världar torde reducera risken för dubbelbeskattning framöver.

Olov Persson är skattekonsult samt verksam vid Ernst & Youngs transfer pricing-grupp. I detta nummer representerar han Fars skattesektion.

olov.persson@se.ey.com

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%