Innehåll

Balans nr 2 2011

Debatt: Risktagande ska löna sig!

Problemet är inte att för få startar företag. Problemet är bristen på ambitiöst företagande. För detta krävs att risktagande lönar sig och att fler kan komma tillbaka efter ett misslyckande, med erfarenheter som annars går till spillo. Det skriver forskaren Karl Wennberg, som pekar ut revisions- och rådgivningsbranschen som en nyckelaktör för ambitiöst företagande.

Sverige har det mest strikta insolvensreglerna av samtliga OECD-länder. Färska data visar samtidigt att andelen snabbväxande företag i Sverige är lägre än i andra länder. Regeringens proposition 2010/11:31 är frukten av en lång rad av diskussioner, remisser, och utredningar kring insolvensreglerna. Propositionen inskränker sig dock i huvudsak till att underlätta för företagare att beviljas skuldsanering.

Under den långa diskussion och remissrunda som ledde fram till propositionen väcktes flera viktiga förslag och betänkanden. Myndigheten för tillväxtanalys framhöll att kvaliteten på entreprenörskap kan stärkas om ett beneficium införs, likt det som existerar i USA, så att konkursade företagare inte med nödvändighet förlorar sin bostad.

Konsumentverket framhöll att många näringsidkare hamnar i obestånd på grund av faktorer som inte är relaterade till företagsverksamheten, såsom sjukdom och separation. Företagarföreningar framhöll att banker ofta stipulerar lånevillkor som innebär att lån kan sägas upp om risken i bankens övriga låneportfölj förändras, såsom skedde vid bankkrisen i början av 1990-talet eller efter bankernas dåliga affärer i Öst-europa 2007. Regeringen valde dock att inte beakta dessa. Det enda kvarvarande resultatet i propositionen blev reformen för att underlätta för företagare att beviljas skuldsanering medan de fortsätter sin affärsverksamhet. Detta kommer tyvärr inte att ha några märkbara konsekvenser. Betydelsen för konkursade företagare av att tillåtas driva näringsverksamhet medan de befinner sig i ett skuldsaneringsförfarande är liten eftersom andra företagare och kreditgivare inte kan förväntas vilja bedriva affärer med ett sådant företag. Det är därför viktigare att minska det ekonomiska och sociala ”stigma” som är förknippat med en konkurs.

Forskningen visar tydligt att potentiella vinster från företagande inte står i proportion till potentiella förluster, i det svenska systemet. Att driva ett företag innebär att ta en ekonomisk risk i förhoppning att kunna realisera sina visioner och drömmar. Ibland visar det sig att företagare saknar den nödvändiga kompetensen för att gå från liten till lite större, att affärsmodellen eller affärsidén inte är robust nog. Det bästa sättet att utröna detta är att företagare tar en kalkylerad risk och genom feedback från kunder, revisorer och andra rådgivare beslutar att gå vidare eller inte. Det är så marknadsekonomin fungerar när den är som bäst. Ibland fungerar den dock mindre bra. Likviditetskris i små, växande företag beror inte sällan på yttre, ej styrbara, händelser. Den relativa frånvaron av privat riskkapital i Sverige gör småföretag speciellt växande utsatta för fluktuationer i den oligopoliserade banksektorn. Vi vet från de senaste trettio årens forskning att företagarens brist på tidigare erfarenhet från företagande är den vanligaste orsaken till att ett företag misslyckas. Vi behöver därför underlätta seriellt entreprenörskap, trots dess risker. En ambitiös reformering av svensk insolvensrätt, mer i linje med övriga OECD-länder, skulle kunna öka antalet företag med tillväxtpotential.

Regeringen räknar med att slopandet av revisionsplikten för mindre aktiebolag kommer att resultera i ett skattebortfall från de minsta företagen på grund av mindre rigorös bokföring. Detta är dock inte aktuellt för snabbväxande företag då forskning visar att dessa företag ofta agerar pragmatiskt och använder revisorer och konsulter som rådgivare.

Varken forskare eller revisorer kan veta vilka affärsidéer som utgör grunden för framtidens tillväxtföretag. Men vi vet tillräckligt mycket om vikten av en professionell ledning och styrelse, ambitiösa mål och kontingensplaner för att hantera sjunkande likviditet, för att erbjuda verktyg för riskvilliga entreprenörer att realisera sina drömmar. Att gå från en lovande idé till en affärsmodell som möjliggör uthållig tillväxt tar tid och kräver experimentlusta. Här behöver revisions- och rådgivningsbranschen bli mer proaktiv och i stället för att bara godkänna böckerna i efterhand, jobba framåtinriktat och erbjuda tillväxtorienterade företagare enkla produkter som underlättar för dem att bibehålla ekonomisk styrning samtidigt som de fokuserar på det de brinner för; att gå från visioner till realiserad försäljning.

Regeringens reformer bör således inte enbart fokusera på riskerna, utan även på de eventuella vinsterna av företagande. Här kan inspiration hämtas från andra länder. För att underlätta för insolventa företagare att ”återkomma” har till exempel Danmark, Finland och Israel förkortat tiden för skuldsaneringen för företagare. Andra länder, exempelvis Frankrike, har sänkt skatten på försäljning av onoterade aktier vilket ökar den möjliga vinsten från en lyckosam ”exit”.

Problemet är inte att för få startar företag. Problemet är bristen på ambitiöst företagande. Denna brist löser man inte med offentliga försäkringssystem, utan genom att se till att de potentiella vinsterna står i proportion till de potentiella förlusterna. Revisorer och konsulter är viktiga kunskapsresurser för ambitiösa företagare som söker realisera sina tillväxtplaner. Kanske finns det även möjligheter för företagsrådgivare att utöka sin produktportfölj?

Karl Wennberg är ekonomie doktor på Handelshögskolan i Stockholm och Ratio. Han disputerade 2009 med avhandlingen ”Enterpreneurial Exit”.

karl.wennberg@hhs.se

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2017 2018 2019
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%