Innehåll

Balans nr 3 2011

Noteringar: Hårdare krav på banker med Basel III

Kapital- och likviditetskraven skärps för bankerna. Det blir konsekvensen av Basel III, ett nytt internationellt regelverk för bankers kapitaltäckning och likviditet.

Sedan 2007 har Basel II varit lag i Sverige. Nu är Basel III på ingång. Baselkommittén har presenterat nya bestämmelser, som bland annat inkluderar krav på att bankerna ska bygga upp olika typer av kapitalbuffertar som kan användas i sämre tider.

Som en följd av finanskrisen har Baselkommittén och EU-kommissionen arbetat med att ändra kapitaltäcknings-reglerna. De nya kapitaltäckningsbestämmelserna anger bland annat hur mycket kapital bankkoncerner ska sätta av för att täcka sina risker, exempelvis en förlust i verksamheten.

Basel III innebär en skärpning av kraven, bland annat att bankerna ska ha mer kapital av bättre kvalitet. Utöver de krav som ställs i det nya regelverket ges nationella tillsynsmyndigheter möjlighet att lägga till krav på ytterligare en typ av buffert, en så kallad konjunkturbuffert som ska uppgå till maximalt 2,5 procent. Tanken med konjunkturbufferten är att banken ska säkerställa kapital när kredittillväxten är god, för att sedan kunna använda pengarna till att täcka förluster i sämre tider. Basel III ställer också krav på leverage ratio, det vill säga bankens kapital i förhållande till bankens exponering, exempelvis utlåning. Enligt detta krav ska bankerna ha ett primärkapitalkrav som överstiger tre procent av summan av bankens tillgångar och de åtaganden som banken har utanför balansräkningen.

En bank ska också enligt Basel III ha en tillräckligt stor buffert av likvida tillgångar för att kunna hantera stora likviditetsproblem under en period om trettio dagar. Det ställs även ett långsiktigt krav på att tillgångarna i högre grad ska finansieras med stabil och långfristig finansiering.

Basel III ska införas successivt. Innan de slutgiltiga bestämmelserna fastställs kommer reglerna att tillämpas under testperioder, men generellt gäller att Basel m-regelverkets hårdare kapitalkrav ska vara genomförda L januari 2019 och bestämmelserna om likviditet 1 januari 2018.

Charlotta Danielsson

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2017 2018 2019
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%