Balans nr 3 2011

Integrerad rapportering

Investerare och analytiker driver på utvecklingen.

Knappt har GRI hunnit sätta sig förrän det är dags för nästa steg integrerad rapportering. Några företag arbetar redan med det och runtom i världen pågår arbetet med att ta fram en gemensam standard för finansiell och icke-finansiell information.

Mellan åren 2005 och 2008 ökade andelen hållbarhetsredovisningar bland världens 250 största företag från 52 till 79 procent, enligt kpmg:s undersökning International Survey of Corporate Responsibility. I Sverige syns motsvarande utveckling, men på en lägre nivå. Regeringen har dragit sitt strå till stacken genom att sedan 2008 kräva att alla statliga bolag ska upprätta hållbarhetsredovisningar enligt Global Reporting Initiative, GRI. På finansmarknaden är man nu beredd att ta nästa steg integrerad rapportering.

Investerare och analytiker hör till de mest pådrivande, de vill ha en dokumentation som på ett tydligt sätt ger en korrekt bild av ett bolags hela verksamhet, säger Tommy Borglund, ansvarig för CSR-tjänster vid Halivarsson och Halvarsson.

I antologin Etik i arbetsliv och affärer (SNS förlag 2009) beskriver Tommy Borglund hur CSR-begreppet har utvecklats parallellt med finansmarknadens globalisering. Corporate Social Responsibility, CSR, det vill säga företagets sociala ansvar, kan ses både som en reaktion mot ”kvartalskapitalismen” och som en naturlig följd av att andra intressenter än enbart aktieägare har fått allt mer att säga till om. Han menar att intressentmodellen har fått en nyrenässans och kallar det för ”upplyst shareholder value”. Enligt Tommy Borglund är det en långsiktig trend som har kommit för att stanna.

CSR som begrepp kommer antagligen att integreras i företagens strategi och aktiviteterna kommer inte att minska, säger Lina Andersson, konsult på Halivarsson och Halvarsson.

Hon menar att CSR kommer att bli en hygienfaktor för företagen. Investerares och andras krav på integrerad rapportering påskyndar utvecklingen.

En integrerad redovisning förutsätter ett integrerat arbetssätt, men det är relativt få som har det i dag. Det är ett stort steg att ta för företagen, större än att göra en hållbarhetsredovisning för första gången, säger Lina Andersson.

Men, som Åse Bäckström och Daniel Oppenheim skriver i debattartikeln på sidan 46, finns det redan företag som använder ett integrerat arbetssätt. Och sedan förra sommaren pågår arbetet med att ta fram en gemensam global standard för integrerad rapportering inom det nybildade nätverket International Integrated Reporting Committee, IIRC. I Balans nr 2/2011 berättade Lars-Olle Larsson, specialistrevisor på PwC, om den pressade tidsplanen för att få fram ett förslag inför G20-mötet i november.

Vad händer med GRI:s ramverk för hållbarhetsredovisning när vi får en global norm för integrerad rapportering?

GRI lever kvar och fortsätter nu att utveckla fjärde generationens riktlinjer i sitt ramverk för separat hållbarhetsredovisning, medan integrerad redovisning tar sikte på en utveckling av årsredovisningen. Det är alltså inte antingen eller utan både och, säger Lars-Olle Larsson.

Han beskriver det som två parallella normgivande redovisningsramverk som kompletterar varandra. I den integrerade rapporteringen återfinns hållbarhetsfrågor som påverkar företagets långsiktiga affärsstrategi. Integrerad rapportering placerar företagets affär och verksamhet både i en marknads- och en samhällskontext samt informerar om vilka de viktigaste intressenterna är och hur de väsentliga riskerna hanteras. Den separata hållbarhetsredovisningen, däremot, vänder sig inte primärt till investerare och analytiker utan till bredare målgrupper och används som ett kommunikationsverktyg med intressenterna. Den ska ge en fördjupad och mer detaljerad bild av företagets hållbarhetsstrategi, men syftar inte till att användas för värderingen av företaget som helhet.

När kan man förvänta sig att integrerad rapportering blir internationell standard?

Jag håller det för föga sannolikt att IIRC:s ramverk per definition skulle bli en del av IFRS. Det tror jag inte kommer att hända inom överskådlig framtid, säger Lars-Olle Larsson.

Han tror att trycket kommer att komma från aktörerna på finansmarknaden, snarare än från den standardsättande organisationen för finansiell redovisning, IASB (International Accounting Standards Board).

Börsen i Johannesburg är en föregångare på området. Från och med innevarande år måste alla noterade bolag på Johannesburgs börs ha en integrerad hållbarhetsredovisning. Regeln uttrycks som en ”följ eller förklara”-princip i den bolagsstyrningskod (The King Code of Corporate Governance) som bolagen måste följa.

Ett sådant krav från de stora börserna i världen kommer naturligtvis att skynda på etableringen av ett nytt integrerat redovisningsramverk, säger Lars-Olle Larsson.

Rakel Lennartsson

Är hållbarhet lönsamt?

Richard Gröttheim, vd, Sjunde AP-fonden.

Våra utvärderingar visar att hållbarhetssatsningar generellt sett inte påverkar lönsamheten, vare sig i positiv eller i negativ riktning, vilket tycks ligga i linje med den bild som den samlade forskningen ger.

Jenny Rosberg, vice vd Nasdaq OMX Nordic.

Ja, i framtiden tror jag inte det kommer att räcka att ”bara” leverera avkastning, vare sig för företag eller investerare. Det kommer i allt högre utsträckning att handla om hur företag och investerare är med och utvecklar regionen och bidrar till tillväxt där de har sin verksamhet.

Nils Liliedahl, generalsekreterare, SFF.

Det är självklart svårt att svara ja eller nej på en sådan fråga. Därför skulle jag svara på följande sätt: Att investera i hållbarhet skiljer sig inte från någon annan investering annat än att den är svårare att räkna på.

Hållbar utveckling

Begreppet hållbar utveckling myntades redan 1992 i den så kallade Bruntland-rapporten, som leddes av Gro Harlem Bruntland inför FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro. Här definierades en hållbar utveckling som ”en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.

Corpotate Social Responsibility, CSR, eller på svenska företagens samhällsansvar, är ett snävare begrepp och definieras av EU som ”ett koncept i vilket företag på frivillig grund integrerar sociala och miljömässiga angelägenheter i affärsverksamheten och i interaktionen med sina intressenter”.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2017 2018 2019
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%