Balans nr 3 2011

Balans reder ut i begreppsfloran

Hållbarhet, CSR, ansvarsfullt företagande kärt barn har många namn. Här följer en översikt över de viktigaste aktörerna och begreppen.

De flesta stora företag har en ”CSR-person”, eller hel CSR-avdelning. Dessa samarbetar i sin tur i ett stort antal globala nätverk och grupper. Hur förhåller sig arbetsgrupperna till varandra? Vem finansierar dem och vad har de för mandat att påverka?

A4S, Accounting for Sustainability

Prins Charles initiativ samlar affärsvärlden, investerare, revisions- och rådgivningsbranschen, frivilligsektorn och akademiker i ett projekt. Syftet är att ta fram riktlinjer och verktyg som underlättar att integrera hållbarhet i näringslivets besluts- och rapporteringsprocesser. Verksamheten finansieras genom bidrag från näringslivet, främst revisions- och rådgivningsbranschen.

ABN, Accounting Bodies Network

Globalt nätverk av specialister inom revisions- och rådgivningsbranschen. ABN är ett initiativ inom A4S och syftar till att skapa en global plattform för integrerad redovisning.

ESRA, European Sustainability Reporting Association

Lanserades 1995 som en tävling för bästa europeiska hållbarhetsredovisning. ESRA delar i dag inte ut priser men lyfter fram goda exempel inom hållbarhetsredovisning. ESRA fungerar som ett nätverk av aktörer från revisions- och rådgivningsbranschen och universitetsvärlden. Vid ifac:s världskongress 2010 lanserade ESRA ambitionen att även publicera länderrapporter från övriga världen och därmed lanserades ISRA, International Sustainability Reporting Association.

SEAP, Sustainability Experts Advisory Panel

Expertpanel som ger råd i hållbarhetsfrågor till styrelserna i IFAC (International Federation of Accountants), IAASB (International Auditing and Assurance Standards Board) och PAIB (Public Accountants in Business Practice).

Global Compact

FN-initiativ som syftar till att göra näringslivet delaktigt i en hållbar global utveckling. Global Compact har formulerat tio principer om mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och antikorruption, som företag kan använda i sitt hållbarhetsarbete. Global Compact finansieras genom en icke vinstdrivande fond som tar emot gåvor från främst företag. Global Compact stöds, förutom av FN, av bland andra G8.

GRI, Global Reporting Initiative

Lanserade i slutet av 1990-talet världens första riktlinjer för hållbarhetsredovisning. Samarbetet med fn:s miljöorgan UNEP (United Nations Environment Programme) gjorde att normen fick global spridning. ”GRI” har översatts till 25 språk och har etablerats som den vedertagna internationella normen för separat hållbarhetsredovisning och utvecklar nu fjärde generationens GRI-riktlinjer. GRI är en icke vinstdrivande organisation med säte i Amsterdam. Finansieras bland annat genom gåvor från frivilligorganisationer, regeringar och företag.

IIRC, International Integrated Reporting Committee

Bildades 2010 efter ett gemensamt initiativ av A4S, GRI och IFAC. IIRC arbetar med utvecklingen av ett ramverk för integrerad rapportering. IIRC består av en styrgrupp och en arbetsgrupp med ett nätverk av kvalificerade yrkespersoner som representerar alla relevanta intressenter och standardsättare. Målet är att ta fram en standard för integrerad redovisning.

PRI, Principles for Responsible Investment

Kallas ibland för finansmarknadens GRI, det är ett frivilligt initiativ för investerare i samarbete med UNEP FI (United Nations Environment Programme Finance Initiative) och Global Compact.

TEEB, The Economics of Ecosystems and Biodiversity for Business Global

Studie som prissätter den ekonomiska kostnaden för utarmningen av jordens biologiska mångfald. Initiativet togs av Tyskland vid G8-mötet i Potsdam 2007. Projektet drivs genom UNEP med stöd från EU och ett antal länder, däribland Sverige.

UNEP Fl, United Nations Environment Programme Finance Initiative

Är ett strategiskt samarbete mellan FN-organet UNEP och närmare 200 aktörer inom den globala finanssektorn. UNEP FI:s budget på cirka två miljoner US-dollar finansieras främst via medlemsavgifter. UNEP bidrar med 150.000 US dollar.

Rakel Lennartsson

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2017 2018 2019
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%