Innehåll

Balans nr 3 2011

Inblick: Bolag missar EU-chans till lägre skatt

Det pågår en källskatterevolution runt om i Europa. Tusentals investerare som i regel inte inkomstbeskattas på mottagen utdelning, såsom pensions- och investeringsfonder samt stiftelser, har med stöd av flera rättsfall från EU-domstolen ansökt om återbäring av betald källskatt på utdelning.

Bakgrunden är att EU-domstolen under de senaste åren meddelat en rad domar avseende medlemsstaternas rätt att ta ut källskatt. Kapitalets fria rörlighet har ansetts kräva att utländska skattesubjekt inte ska beskattas hårdare än inhemska för exempelvis mottagen utdelning. I framför allt Nederländerna och Norge har finansbolag redan fått tillbaka miljardbelopp från skattemyndigheterna.

Några länder har som en konsekvens av detta beslutat att ändra eller ta bort sina källskatteregler. Nu finns det alltså en chans för svenska fonder att ansöka om återbäring och på så vis ta emot aktieutdelning skattefritt.

I analogi med detta innebär EU-rätten stora möjligheter även för vanliga bolag. Vanliga bolag som tar emot källskattebelastad utdelning, ränta eller royalty från andra EU-länder kan i vissa fall åberopa att källskatten är EU-stridig. Frågan är om EU-rätten möjliggör att en utländsk investerare kan kräva att källskatt på utdelning, royalty och ränta ska tas ut på ett nettobelopp, det vill säga med avdrag för direkt relaterade kostnader hos mottagaren och inte på ett bruttobelopp hos källstaten. Källskatt på erhållen utdelning, royalty och ränta tas normalt ut på ett bruttobelopp, det vill säga utan hänsyn till direkt relaterade kostnader. Det kan ifrågasättas om sådan beskattning är förenlig med EU-rätten då utländska skattesubjekt kan komma att beskattas hårdare än inhemska.

Som stöd för denna uppfattning åberopas bland annat målet Kommissionen mot Portugal (C-105/08) och Gerritse-målet (c-234/ol). Kommissionen mot Portugal avser frågan om Portugals källskatt på räntebetalning till utländsk finansiell institution är EU-stridig då källskatten utgår på bruttobelopp medan inhemska finansiella institutioner beskattas på nettoinkomsten. EU-domstolen fann att reglerna i princip strider mot den fria rörligheten för tjänster, men att kommissionen inte tagit fram tillräcklig bevisning kring huruvida en nettobeskattning leder till lägre skatt än den motsvarande källskatten på bruttobeloppet. EU-domstolens yttrande stöder dock att källskatt på utdelning, royalty och ränta ska tas ut på ett nettobelopp.

Av Gerritse-målet framgår att nationella bestämmelser som inte ger begränsat skattskyldiga personer rätt till avdrag för kostnader för intäkternas förvärvande, medan obegränsat skattskyldiga personer har sådan avdragsrätt kan utgöra en indirekt diskriminering som strider mot EU-rätten.

Styrkta av bland annat ovanstående, men även ytterligare rättspraxis från EU-domstolen som pekar i riktningen mot att denna orättvisa mellan inhemska och utländska bolag är otillåten har ett antal stora bolag krävt tillbaka källskatt eftersom de borde ha beskattats på nettobeloppen.

I Sverige har bolagen hittills varit relativt passiva. Det finns med all säkerhet svenska bolag som har tagit emot ränta, royalty eller utdelning efter avdrag för källskatt från andra EU-länder. Dessa bolag borde undersöka om inte källskatten skulle ha tagits ut på ett nettobelopp, det vill säga med avdrag för direkt relaterade kostnader.

Möjligheten berör alla svenska koncerner, företag och organisationer som betalat källskatt på mottagen ränta, royalty eller utdelning inom EU och EES. Men det kan även beröra författare, musiker och andra ägare av immateriella rättigheter som får royalty från utlandet i den mån källskatt har betalats. Även banker och finansbolag som ger lån till utlandet och får ränta eller har investeringar i utlandet och får utdelning kan beröras. För stora koncerner kan det handla om miljonbelopp att spara i lägre skatt över ett antal år.

En värld (eller i alla fall EU) utan källskatt kan kanske ses som en orealistisk framtid. Dock finns goda argument för att utländska skattesubjekt i varje fall inte ska beskattas hårdare än inhemska för samma sorts transaktion då detta strider mot EU-rätten. Det är även troligt att kommissionen kommer fortsätta att driva frågan om att källskatt ska tas ut på nettobelopp. Här finns således en möjlighet för svenska bolag att i likhet med utländska driva frågan framåt och återvinna betald utländsk källskatt.

Carina Möllefors är skattekonsult hos KPMG. I detta nummer representerar hon Fars skattesektion.

carina.mollefors@kpmg.se

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%