Innehåll

Balans nr 3 2011

Fördjupning: Revisionsutskott i teori och praktik: grundläggande regler

Detta är första artikeln i en serie som behandlar aktuella frågor kring revisionsutskott. Anders Hult och Carl Svernlöv redogör i del 1 för de grundläggande lagreglerna som gäller för revisionsutskottet, samt för bakgrunden till dessa.

SOX -Sarbanes-Oxley Act

PCAOB -Public Company Accounting Oversight Board

ABL -Aktiebolagslagen

Det har sedan länge varit möjligt för styrelsen i ett aktiebolag att inrätta ett eller flera permanenta eller tillfälliga utskott för att bereda ärenden eller utöva viss beslutanderätt. Revisionsutskott hade redan före ikraftträdandet av 2004 års kod tillsatts i cirka en tredjedel av de noterade bolagen med klar inspiration från SOX. [1] SOX kräver att företag som omfattas av denna lagstiftning ska inrätta audit committees, det vill säga revisionsutskott. Utskotten ska enligt SOX vara direkt ansvariga för tillsättande av bolagets revisorer samt för att bestämma ersättning och övervaka deras arbete.

Varje ledamot av revisionsutskottet måste enligt SOX vara styrelseledamot i bolaget. Dessutom måste dess ledamöter vara ”oberoende”. För att betraktas som oberoende får en ledamot inte, förutom i egenskap av utskottsledamot eller styrelseledamot, ta emot någon som helst ersättning från bolaget eller vara en till bolaget eller dess dotterbolag närstående person. Vad som avses med närstående person är inte definierat i lagen. Detta innebär dock för svenskt vidkommande att varken en verkställande direktör eller arbetstagarledamot kan ingå i ett revisionsutskott för att detta ska uppfylla kraven i SOX. [2]

Att revisionsutskott är lämpliga kontrollorgan för amerikanska och i viss mån brittiska bolag hänger delvis samman med att det i dessa bolag vanligen är styrelsen som utser revisorerna och att styrelsen till stor del består av medlemmar av företagsledningen. Ett oberoende revisionsutskott blir under dessa förhållanden en garant mot att företagsledningen skaffar sig ett obehörigt inflytande över revisionen. Eftersom det i Sverige inte är styrelsen som utser revisorerna och verkställande direktören är den enda person från bolagsledningen som normalt ingår i styrelsen finns inte samma behov av kompletterande kontroll av företagsledningen som i de länder där revisionsutskott är mera vanligt förekommande på grund av styrelsens sammansättning. [3] Av denna anledning ansågs det i samband med de ändringar i abl:s bestämmelser om bolagsstämma, styrelse och revisorer som genomfördes 1999 att någon skyldighet att inrätta revisionsutskott inte borde införas i svensk lagstiftning. [4]

I sitt arbete med att utveckla en svensk kod för bolagsstyrning tog Kodgruppen [5] emellertid starkt intryck av bestämmelserna i SOX och de tolkningar av SOX tillämpning som publicerades av PCAOB. [6] Kravet på att inrätta ett revisionsutskott ingick därmed redan i det första förslaget till Svensk kod för bolagsstyrning (SOU 2004:46).

Begreppet revisionsutskott var alltså tidigare tämligen okänt i Sverige, och har först på senare år fått genomslag i börsbolagen. Under en tid kallades revisionsutskottet även i Sverige för revisionskommitté. De upptagna bestämmelserna om revisionsutskott i förslaget till 2004 års kod fick emellertid kritik i remissbehandlingen och ett antal instanser ansåg att koden inte borde innehålla krav på obligatoriskt revisionsutskott. Flertalet av dessa angav att det är styrelsen som ska avgöra om utskott ska inrättas och att regleringen borde göras mer flexibel i detta avseende. [7]

Kodgruppen ansåg ändå att regeln om revisionsutskott skulle behållas. Detta mot ovanstående bakgrund, tillsammans med det faktum att krav på sådana utskott föreslagits i EU:s reviderade revisorsdirektiv (se nedan) samt i en rekommendation från EU-kommissionen. [8] Vidare poängterade Kodgruppen att, mot bakgrund av att cirka en tredjedel av börsbolagen redan innan 2004 års kods ikraftträdande hade ett revisionsutskott, var det angeläget att det utvecklades en svensk standard för hur ett typiskt svenskt revisionsutskott ska vara organiserat och vilka arbetsuppgifter det bör ha. Denna standard borde enligt Kodgruppens mening så långt som möjligt överensstämma med den praxis som utvecklats i ett antal andra länder. [9] I sin revidering av koden valde Kodkollegiet senare att inte föreslå några fundamentala ändringar av bestämmelserna kring revisionsutskottet.

Kodens bestämmelser har dock på senare år huvudsakligen ersatts av lagreglering på området som en följd av EU-reglering. Europaparlamentets och rådets direktiv om den lagstadgade revisionen i EU [10] skulle ha varit genomfört i medlemsländerna senast 29 juni 2008. Ett syfte med direktivet var att åstadkomma harmoniserade minimiregler om lagstadgad revision inom EU. Direktivet kräver att företag vars överlåtbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad ska ha ett revisionsutskott. Regeringen beslutade 7 september 2006 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att bland annat lämna förslag till hur direktivet skulle implementeras i svensk rätt. Utredningen om revisorer och revision överlämnade sitt delbetänkande Revisionsutskott m.m.; Genomförande av 2006 års revisorsdirektiv i september 2007. [11] På grund av detta betänkande infördes lagregler om revisionsutskott i ABL som trädde i kraft 1 juli 2009:

B. Lagreglering av revisionsutskott

Enligt 8:49 a ABL ska i ett aktiebolag, vars överlätbara värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad, styrelsen ha ett revisionsutskott. Bolaget får dock besluta att styrelsen inte ska ha något revisionsutskott, förutsatt att

  1. styrelsen fullgör utskottets uppgifter som enligt 8:49 b § ABL, och
  2. minst en styrelseledamot är oberoende och har redovisnings- eller revisionskompetens (se nedan).

Bolaget måste alltså bestämma om ett revisionsutskott ska inrättas eller inte. Det kan ske till exempel genom bestämmelser i bolagsordningen eller beslut på bolagsstämman i samband med styrelseval. Om bolagsstämman väljer att inte reglera frågan, får styrelsen anses vara behörig att inrätta ett revisionsutskott. [12] Det bör noteras att i de fall som styrelsen fullgör revisionsutskottets uppgifter enligt undantagsregeln ovan uppställs inga hinder mot att styrelseledamöter som är anställda i bolaget deltar i behandlingen av de frågor som enligt 8:49 b ABL ankommer på ett revisionsutskott.

Vad gäller utskottets sammansättning ligger det enligt förarbetena i sakens natur att ett utskott består av minst två ledamöter, [13] vilket alltså innebär att lagens krav på antal ledamöter är lägre än kodens (se nedan). Utskottets ledamöter får inte vara anställda av bolaget, vilket till exempel innebär att en verkställande direktör eller en så kallad arbetande styrelseordförande inte får vara ledamot av utskottet.

Vidare kräver lagen att minst en ledamot av utskottet ska vara oberoende. [14] En utgångspunkt för bedömningen är att det är styrelsen själv som, med vägledning av näringslivets självreglering, avgör vilken innebörd kravet på oberoende ska ha. Kärnpunkten är att ledamoten (bortsett från att han eller hon arvoderas av bolaget) ska vara oberoende i relation till bolaget, dess ledande befattningshavare och kontrollerande aktieägare. Det framgår på så sätt att bedömningen av oberoende i princip ska ske i enlighet med kodens regler 4.4–4.5. Exempel på förhållanden av betydelse för bedömningen av oberoende är enligt förarbetena om ledamoten har något affärsmässigt, familjemässigt eller annat förhållande till företaget, dess ledning, dess kontrollerande aktieägare eller om en sådan aktieägare är ett företag aktieägarens ledning, som skapar en intressekonflikt av sådant slag att den kan äventyra hans eller hennes omdömesgilla agerande. [15]

Minst en ledamot av revisionsutskottet ska utöver att vara oberoende även ha redovisnings- eller revisionskompetens, det vill säga vara en financial expert. Också innebörden av detta kompetenskrav måste enligt propositionen avgöras mot bakgrund av förhållandena i det enskilda bolaget:

Högre krav på kompetens bör ställas ju mer komplex verksamhet som bolaget bedriver, om komplexiteten avspeglas i bolagets redovisning och interna kontroll. Något krav ställs inte på formell utbildning i redovisnings- eller revisionsfrågor. I stället kan den insikt i sådana frågor som följer med erfarenhet av bolagsledning vara tillräcklig. Detta får avgöras från fall till fall. Den som till exempel har innehaft uppdrag som verkställande direktör, med det ansvar för bolagets bokföring och medelsförvaltning som är förknippat med detta uppdrag (jämför 29 § tredje stycket), torde regelmässigt uppfylla kravet på erforderlig redovisningskompetens.

För det fall det i revisionsutskottet finns enbart en ledamot som uppfyller de nämnda kraven på oberoende och redovisnings- eller revisionskompetens och han eller hon lämnar sitt styrelseuppdrag i förtid, ska styrelsen enligt 8 kapitlet 15 § vidta åtgärder för att en ny styrelseledamot utses. Ska styrelseledamoten väljas av bolagsstämman får valet dock anstå till nästa årsstämma, om styrelsen är beslutför med kvarstående ledamöter och suppleanter. Företaget behöver i den angivna situationen inte kalla till en extra stämma. [16]

Man kan förvänta sig att det i första hand är valberedningen som tillser att det i styrelsen ingår minst en ledamot med sådan kompetens att kravet på en financial expert är tillgodosett. Valberedningen torde dock inte vara skyldig att i sin presentation av föreslagen styrelse ange vilken eller vilka av de föreslagna styrelseledamöterna som är tänkt(a) att ta rollen som redovisnings- eller revisionsexpert.

Anders Hult är specialist inom riskhantering på Deloitte samt ordförande i arbetsgruppen intern styrning och kontroll, ett samarbete mellan Far och IIA.

Carl Svernlöv är advokat på Baker & McKenzie Advokatbyrå och adjungerad professor i associationsrätt vid Uppsala universitet.

  • [1]

    I en undersökning som Stockholmsbörsen genomförde under juni 2004 framkom att den andel noterade bolag på Stockholmsbörsen som redan vid denna tid inrättat revisionsutskott var mindre än en tredjedel. SOU 2004:130 s. 43.

  • [2]

    Se ”Sarbanes-Oxley Act -USA:s hårda svar på redovisningsskandalerna” av Carl Svernlöv och Erik B:son Blomberg i Balans nr 1/2003.

  • [3]

    A.st.

  • [4]

    Prop. 1997/98:99 s. 137 f.

  • [5]

    Arbetet med att utveckla koden bedrevs inom en särskild arbetsgrupp, den så kallade Kodgruppen, i samverkan mellan Förtroendekommissionen och följande organ och organisationer i näringslivet: FAR, Näringslivets Börskommitté, Stockholmsbörsen, Stockholms Handelskammare, Svenska Bankföreningen, Svenska Fondhandlareföreningen, Svenskt Näringsliv, Sveriges Aktiesparares Riksförbund och Sveriges Försäkringsförbund.

  • [6]

    PCAOB är ett icke-vinstdrivande bolag som den amerikanska kongressen etablerat för att övervaka revisionen av noterade företag för att tillvarata investerares intressen samt verka för allmänintresset av informativa, korrekta och oberoende revisionsberättelser. PCAOB övervakar även revision av börsmäklares lagefterlevnadsrapporter enligt de federala värdepapperslagarna.

  • [7]

    SOU 2004:130 s. 43.

  • [8]

    Commission Recommendation of 15 February 2005 on the role of non-executive or supervisory directors of listed companies and on the committees of the (supervisory) board.

  • [9]

    SOU 2004:130 s. 44.

  • [10]

    Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lag-stadgad revision av årsbokslut och sammanställd redovisning och om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 84/253/ EEG.

  • [11]

    SOU 2007:56.

  • [12]

    Prop. 2008/09:135 s. 156.

  • [13]

    Prop. 2008/09:135 s. 155.

  • [14]

    Jfr kodens krav att en majoritet av ledamöterna ska vara oberoende, se nedan.

  • [15]

    A.st.

  • [16]

    Prop. 2008/09:135 s. 155.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2017 2018 2019
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%