Innehåll

Balans nr 3 2011

Debatt: Vi behöver mer kvalitet, inte mer rapportering

Integrerad rapportering, det vill säga att icke-finansiell hållbarhetsinformation analyseras och presenteras på samma villkor som finansiell information, är nästa steg i ett trovärdigt hållbarhetsarbete. Fler företag borde överväga integrerad rapportering, menar Åse Bäckström och Daniel Oppenheim på KPMG.

Dagens företag har en viktig roll i arbetet med att bidra till en hållbar utveckling. En ökad medvetenhet har förändrat företagens inställning till att arbeta med dessa frågor. Den gamla parollen the business of business is business känns passé när företag måste stå till svars för den bredare skara av intressenter som de påverkar. Då är det inte logiskt att bara tillgodose intressenter med finansiell information utan även med icke-finansiell information, till exempel sådan som rör verksamhetens miljörelaterade, etiska och sociala påverkan men även med information om bolagsstyrning och ersättningar.

Separat rapporterad hållbarhetsinformation och annan icke-finansiell information stärker intrycket att hållbarhetsfrågorna behandlas annorlunda i verksamheten än sådan fakta som krävs enligt årsredovisningslagen, exempelvis om försäljnings- och resultatutveckling. Hållbarhetsredovisningar saknar ofta en tydlig koppling till mål och strategier. Det resulterar i svårigheter för externa intressenter att utvärdera företag utifrån både den finansiella och icke-finansiella informationen.

Företag med väl utvecklat hållbarhetsarbete och verksamhetsstyrning, till exempel danska läkemedelsbolaget Novo Nordisk, Green Cargo och Systembolaget har på senare år börjat utveckla integrerade redovisningar. I en integrerad redovisning presenteras finansiella och icke-finansiella resultat på lika villkor och med samma krav på kvalitet och stringens. Styrning och resultat av hållbarhetsarbetet liksom av andra väsentliga frågeställningar beskrivs lika tydligt som det finansiella resultatet. Det separata hållbarhetsavsnittet utgår och informationen ingår i stället som en integrerad del i avsnitt om exempelvis strategi eller produktutveckling. Hållbarhetsinformationen är också ofta externt kvalitets-säkrad genom ett kombinerat bestyrkande. Ett sådant innebär att merparten av den icke-finansiella informationen kvalitetssäkras genom en översiktlig granskning samtidigt som väsentliga uppgifter revideras. Revisorns rapport över den icke-finansiella informationen är sedan separat och skild från revisionsberättelsen.

Viljan att lämna en integrerad redovisning kommer från företagets arbete med att omsätta för verksamheten väsentliga frågor i ekonomiska termer. Hur påverkar arbetet med miljö- och personalfrågor resultatet? Skapar det värde för ägarna? Vilken effekt har investeringarna i klimatåtgärder, går de att räkna hem eller inte? Företag vill få bekräftat att ett integrerat arbete med de väsentliga frågor som driver verksamheten framåt är lönsamt och kan leda till nya affärsmöjligheter. De vill också visa det för ägare och investerare.

En integrerad redovisning tydliggör att hållbarhet och andra väsentliga frågor är en del av företagets verksamhet och att hänsyn tas till dessa vid beslut. Det bidrar också till en ökad förståelse för vad hållbar utveckling betyder, på riktigt, för den egna verksamheten. En kombinerad rapportering av finansiell och icke-finansiell information bidrar till ett samlat transparent budskap från företaget som bidrar till att skapa förtroende och ett mer stabilt varumärke.

Att utforma en integrerad redovisning utan att bedriva ett seriöst hållbarhetsarbete är ett förhastat beslut. En integrerad redovisning är inte samma sak som en årsredovisning med utvald hållbarhetsinformation eller en separat hållbarhetsredovisning som läggs vid sidan av årsredovisningen. Det är först när det finns en tydlig koppling mellan hållbarhetsarbetet och företagets mål, strategier, aktiviteter och resultat som den integrerade rapporteringen bidrar och möjliggör relevant kvalitetssäkrad information till olika intressenter. En integrerad redovisning beskriver styrning och resultat av hållbarhetsarbetet och andra väsentliga verksamhetsfrågor lika tydligt som historisk finansiell information. För många företag är det en utmaning att få ihop hållbarhetsarbetet med affärsverksamheten vilket ofta avspeglas i årsredovisningen. Den färska KPMG-rapporten Integrated reporting – closing the loop of strategy visar att en välutvecklad integrerad redovisning beskriver hur arbetet med hållbar utveckling, bolagsstyrning och andra väsentliga frågeställningar kan stärka affärerna samtidigt som intressenterna ges möjlighet att utvärdera företagets resultat, visioner och framtidsplaner.

Ett av målen med Global Reporting Initiatives, GRI, nya riktlinjer för hållbarhetsredovisning, färdiga 2012, är att harmonisera rapporteringen av miljörelaterade och sociala frågor med information om bolagsstyrning. Tanken med riktlinjerna är att underlätta för de företag som förbereder integrerad redovisning enligt det ramverk som håller på att tas fram av International Integrated Reporting Committee, IIRC, ett initiativ som bland annat stöds av Far som ett resultat av medlemskapet i Accountancy Bodies Network. IIRC:s ramverk beräknas vara färdigt i mitten av 2011.

För den stämmovalde revisorn innebär den här utvecklingen på kort sikt inga stora förändringar. Den icke-finansiella informationen kommer att utformas av företagens specialister och mötas av specialister från revisionsbyråer samt andra hållbarhetskonsulter. På sikt kommer det att växa fram revisorer och konsulter som kan granska både finansiell och icke-finansiell information. Till det kommer utveckling av standarder, ramverk och praxis. En aktuell fråga är hur revisionsberättelsen ska utvecklas för att möta mer integrerade redovisningar.

Slutligen är det viktigt att poängtera att integrerad redovisning inte handlar om ännu ett nytt sätt att rapportera utan att det som rapporteras är av kvalitet och återspeglar verksamhetens utveckling.

Åse Bäckström är chef för KPMG Internal Audit, Risk & Compliance Services samt ordförande i Fars arbetsgrupp för hållbar utveckling.

Daniel Oppenheim är konsult på KPMG Climate Change & Sustainability Services.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2017 2018 2019
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%