Innehåll

Balans nr 3 2011

Debatt: Sverige måste satsa på företagande!

I Balans nr 2/2011 skriver Karl Wennberg en artikel med rubriken ”Risktagande ska löna sig!”. Artikeln tar sikte på ett ökat företagande i Sverige och vilka områden regeringen bör fokusera på i sitt reformarbete.

I Fars bilaga om förtroende i Dagens Industri (2 februari 2011) skrev jag en artikel om företagare i Sverige och hur tillväxt kan skapas. Både jag och Karl Wennberg menar att företagaren måste våga mer, men även att yttre omständigheter såsom tillgång till kapital och olika regleringar, exempelvis insolvensreglerna, måste ses över.

Bristande erfarenhet av företagande är enligt Karl Wennberg en av de vanligaste orsakerna till att företagare inte lyckas. Initiativet Ung Företagsamhet (UF) är en bra form för unga personer att inom utbildningsväsendets ram komma i kontakt med företagande. Revisorer och rådgivare är i ett tidigt skede med som mentorer och stöttar UF-företagen, vilket är en klok och nödvändig investering för branschen. Karl Wennberg menar att revisorer ska vara mer proaktiva i stället för bara godkänna böckerna i efterhand. Men det är ju faktiskt så revisorer arbetar! En av revisorns viktigaste uppgifter, utöver gransknigsuppdragen, är den rådgivande rollen. Här har revisorn en preventiv funktion genom att se till att bolaget har en god intern kontroll och rätt instrument för att styra sin verksamhet och förebygga felaktigheter.

För att Sverige ska få ytterligare fart på företagandet måste samhällets resurser samverka. Universitet och högskolor har en viktig roll när det gäller att skapa en grogrund för företagande och därför är det viktigt att samarbetet mellan revisions- och rådgivningsbranchen och utbildningsväsendet intensifieras.

Tyvärr räcker det inte att vara teoretiskt utbildad för att driva ett företag, utan man måste också ha erfarenhet, tillgång till kapital och bra rådgivare. Riskkapitalet lyser ofta med sin frånvaro i de mindre företagen. Först när bolagen börjar visa framfötterna brukar enskilda riskkapitalister komma fram. Den vanliga finansieringen styrs av det reguljära bankväsendet och så länge man inte har någon form av riskkapital inom det systemet kommer det att finnas en tvekan inför att starta företag.

Regeringen har under lång tid talat om förenklingar och att den administrativa bördan för företagen ska minska med 25 procent. Det må vara en god idé men leder i sig inte till fler och stabilare företag.

Om Karl Wennberg har rätt när han skriver att problemet inte är att det startas för få företag utan att det brister i ambitiöst företagande bör reformerna även inriktas på det.

Det är viktigt att vi i Sverige bygger en god grund för att starta och driva företag, både långsiktigt och lönsamt. För att våga satsa är det viktigt att man som privatperson vet att man har någon form av trygghet. Som anställd har man las, men som företagare har man inget sådant skydd. Företagaren har dessutom kanske både borgat och intecknat sitt hus privat.

Sveriges framgång bygger till stor del på enskilda personer som satsat på företagande. För att fler ska våga göra verklighet av sina företagardrömmar måste vi ha en större samverkan mellan beslutsfattare, kreditinstitut, utbildningsväsende och näringsliv. Jag ser fram emot att Sverige tar tag i taktpinnen och bygger ett företagarland i världsklass!

Bo Åsell är auktoriserad revisor på PwC samt orförande i Fars sektion små & medelstora företag.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2017 2018 2019
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%