Balans nr 4 2011

5 Frågor

Signhild Arnegård Hansen är grundare och ägare till Svenska Lantchips. Hon har varit ordförande för Svenskt Näringsliv och i dag ett antal styrelseuppdrag.

1 Under våren har regimer i Nordafrika och Mellanöstern störtats av folket. Hur kan näringslivet bidra till en positiv utveckling?

– Näringslivet i diktaturer är nära knutna till diktatorns krets och småföretagen tillåts inte spela i nästa division om de inte spelar korruptionsspelet. Ett fritt näringsliv kan bara överleva och utvecklas under demokratiskt styre. Vad kan då svenska företag då göra för att hjälpa utvecklingen? Vägra att betala mutor! Visserligen kommer de svenska företagen att förlora sina chanser i landet, men om man inte kan bedriva rakryggad verksamhet, så är det inte värt att vara med.

2 Du har haft produktion i Egypten men stängt igen, varför?

– Möjligheterna i arabländerna är stora, men när vi förstod att mutor skulle krävas, tvekade vi inte en sekund. Att det var ”rimliga” summor som önskades spelade ingen roll – man måste reagera instinktivt; antingen är man med i korruptionsspelet, eller så är man det inte. Vi är det inte.

3 När är det läge att lämna en korrupt miljö och när ska man i stället försöka påverka?

– Mutor är som cancer, de styrs från toppen. Man leder alltid genom sitt föredöme, all eventuell lagstiftning till trots. Nolltolerans är det enda riktiga, annars stödjer man det felaktiga systemet. Det är alltså alltid läge att lämna en korrupt miljö, du kan inte påverka om du själv är en del av spelet. Den politiska förändringen måste komma först.

4 Har svenska företag ett särskilt stort ansvar?

– Svenska företag har inte ett större ansvar än andra företag. Det är nog bara vi själva som tror att vi är världens samvete. Ruttna människor och ruttna företag finns överallt. Valet måste ligga på det individuella planet, inte det kollektiva. Ansvar har alla.

5 Har du några tips till företag som vill etablera sig på osäkra marknader?

– Gå inte in på osäkra marknader! Mindre privata företag håller sig oftast borta från marknader som inte har greppbara spelregler. Större företag är antingen så stora att de tror att de kan sätta sina egna regler vilket inte visat sig fungera (exempelvis Ikea i Ryssland). Eller så låter de sig pressas av kvartalsekonomin och spelar med andras (läs aktieägarnas) pengar. När vd:n byts ut ofta och anonymiteten är stor blir ansvaret otydligt. Men i botten ligger alltid den moraliska och etiska frågan.

Rakel Lennartsson

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%