Innehåll

Balans nr 4 2011

Europafrågor: Politisk vilja krävs för EU-framgång

Den svenska regeringen vill att Sverige ska tillhöra kärnan av EU. Det framkom tydligt vid ett tal av statsminister Fredrik Reinfeldt i Europahuset. Statsministern var inbjuden av EU-kommissionens och Europaparlamentets svenska representation i Stockholm för att tala om ”Sveriges aktuella Europapolitik”.

För att EU ska kunna följa med i omvärldens utveckling och möta de krav som ställs, anser statsministern att nya svar behövs för hur EU ska

  1. öka tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft,
  2. motverka klimatförändringarna,
  3. främja och värna människors rörlighet över gränserna,
  4. modernisera sin budget och
  5. bli en stark utrikespolitisk aktör som står upp för de värderingar som Europasamarbetet bygger på.

Regeringen tycker inte att det är nödvändigt att öka eu:s budget, man bör i stället omfördela de resurser som redan finns. Fredrik Reinfeldt kritiserade starkt eu:s jordbrukspolitik: ”Endast 5 procent av eu:s befolkning arbetar inom jordbrukssektorn. En jordbrukssektor som därtill svarar för endast cirka 1,5 procent av eu:s samlade BNP. 2010 går ändå 41 procent av EU-budgeten till denna sektor.” Jag håller med. Det är inte rimligt att fortsätta så här. EU är inte densamma som vid grundandet på 1950-talet. Europa har gått från jordbrukssamhälle, till industrisamhälle, och till dagens tjänste- och informationssamhälle. Denna utveckling måste avspeglas i en modernare budget.

För att nå framgångar inom det gemensamma budgetarbetet, liksom i andra frågor, krävs en politisk vilja till förändring på nationell nivå. Fredrik Reinfeldt sa att lösningen på eu:s problem inte handlar om att hela tiden uppfinna nya processer eller regelverk. Det handlar också om att fullt ut använda och respektera de kraftfulla verktyg som EU redan har till sitt förfogande, exempelvis den inre marknaden och eu:s nya tillväxtstrategi.

Fredrik Reinfeldt poängterade att EU är verktyget för att lösa många av våra framtidsutmaningar, men EU är också mer än ett verktyg. Europasamarbetet är ett gemensamt europeiskt värderingsbygge. Han liknade det med ett bålverk mot protektionism, statlig chauvinism och självtillräcklighet, som håller tillbaka och står emot dem som vill slå ned frihet, demokratiska principer, mänskliga rättigheter och öppenhet.

Ewa Fallenius är press- och EU-ansvarig på Far.

Hon är civilekonom med en Master of European Studies från College of Europe (Brugge).

ewa.fallenius@far.se

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2017 2018 2019
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%