Innehåll

Balans nr 4 2011

Hur jämställda är vi?

93 procent av kvinnorna som är verksamma i revisions- och rådgivningsbranschen upplever att män och kvinnor inte har samma möjligheter att avancera i arbetslivet. Det visar en undersökning från Handelshögskolan i Stockholm.

Skillnaderna är stora i hur män och kvinnor upplever jämställdheten i Sveriges näringsliv. Professor Richard Wahlund på Handelshögskolan i Stockholm har genomfört en undersökning om jämställdhet bland före detta studenter på Handelshögskolan.

Runt 90 procent av kvinnorna som deltagit i undersökningen vittnar om att de haft problem i arbetslivet relaterade till sitt kön. Mer än varannan kvinna har haft påtagliga sådana problem. På frågan om kvinnor och män har samma förutsättningar att avancera i det bolag där de är verksamma anser 50 procent av kvinnorna att förutsättningarna definitivt skiljer sig åt. Samtidigt ser männens bild av verkligheten helt annorlunda ut. Runt 65 procent av männen anser att skillnaderna är ganska små.

Siffrorna överraskar inte Richard Wahlund, som menar att det är logiskt att männen inte ser ojämställdheten i näringslivet.

– Männen lyckas ju, de tar sig i större utsträckning fram till toppositioner och lyckas avancera inom företagen. Alltså är det inte konstigt att de inte ser problematiken. Männen har inte upplevt de här problemen i samma utsträckning och har alltså en annan världsbild än kvinnorna, säger han.

Richard Wahlund har även undersökt hur det ser ut inom olika branscher i näringslivet, bland annat revisions- och rådgivningsbranschen. 93 procent av kvinnorna som är verksamma i branschen upplever att män och kvinnor inte har samma möjligheter att avancera i arbetslivet. Drygt 40 procent av kvinnorna uppger att de någon gång under sin karriär upplevt märkbara sådana problem relaterade till sitt kön. Motsvarande siffra för männen i branschen är 15 procent. 41 procent av männen och 12 procent av kvinnorna har valt att inte svara på frågan.

– Att man väljer att inte svara skulle jag vilja säga innebär att man inte har erfarit några problem kopplade till sitt kön. Hade man gjort det hade man antagligen varit mer benägen att svara på frågan, säger Richard Wahlund.

I undersökningen har han också ställt frågan vilken typ av problem männen och kvinnorna har upplevt under sin karriär. Det vanligaste problemet för kvinnor inom näringslivet är att de upplever att man inte lyssnar till vad de har att säga. I revisions- och rådgivningsbranschen är dock det vanligaste problemet för kvinnorna att de upplever att chefen agerat mot dem. De upplever också att de hamnar utanför nätverk och att de får mindre stöd från chefen. Kvinnorna upplever däremot i mindre utsträckning att kollegorna agerat emot dem, medan 26 procent av männen svarar att kollegor agerat mot dem.

7 procent av männen inom revisions- och rådgivningsbranschen upplever att de fått en sämre position efter att ha varit barnlediga, något som ingen av kvinnorna säger sig ha upplevt.

Deltagarna i undersökningen har också fått svara på vad de tror att ökad jämställdhet i näringslivet skulle leda till. Kvinnorna i revisions- och rådgivningsbranschen tror framför allt att det skulle leda till ökad innovativitet och bättre arbetsmiljö, men även till minskad sjukfrånvaro, högre vinster och minskat risktagande. Männen ser i princip samma fördelar, men är i allmänhet något mindre övertygade, utom när det gäller bättre arbetsmiljö. Samtidigt tror kvinnorna i högre grad än männen att det kan leda till ökat risktagande.

Inom Handelshögskolan arbetar man aktivt med att förbättra jämställdheten på skolan, något som man i förlängningen hoppas ska bidra till ökad jämställdhet även i näringslivet. Richard Wahlund ställde i undersökningen frågan om hur ökad jämställdhet ska åstadkommas. Generellt är kvinnorna mer positiva till kvotering, flextid och någon typ av incitament och stöd, än vad männen är. Kvinnorna tror också i större utsträckning på att utbildning och information kan leda till ökad jämställdhet, medan männen i större utsträckning tror att problemen löser sig av sig själva.

Men att informera bort problemet tror inte Richard Wahlund på.

– Männen tar inte till sig det. Det är mycket svårt att informera bort ett problem som männen inte ser, säger han.

Han menar att om man ska lyckas uppnå jämställdhet i näringslivet så måste man konkretisera.

– Männen blir hemmablinda. Om de aldrig upplever några problem med jämställdhet så ser de heller inte problemen. Då hjälper det inte att bara informera och diskutera jämställdhetsproblemen. Eftersom de inte vet hur problemen ser ut vet de heller inte vad de ska diskutera, säger han.

Richard Wahlunds knep är i stället att angripa problemet genom att diskutera det utifrån vad som finns i huvudet på männen inom näringslivet, exempelvis lönsamhetsfrågorna. Det vill säga ta upp problematiken genom att konstatera att det kan gå att nå bättre lönsamhet i företaget med fler kvinnor i ledningsposition eller en blandad styrelse.

– Jag brukar säga att man får göra jämställdhetsproblemet till en annan typ av problem. Att tala om problemet utifrån åhörarens sätt att se på världen, då når vi fram bättre. Ser inte männen problemet är det svårt att lösa det. Ett annat sätt är att helt enkelt kräva ett visst konkret agerande, till exempel att ingen tjänst får utlysas om man inte kan namnge ett antal kvinnor som torde kunna konkurrera om den. Då tvingas man ju att leta upp dessa kvinnor, och de finns nästan alltid, säger Richard Wahlund.

Charlotta Danielsson

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%