Innehåll

Balans nr 4 2011

Inblick: Allt annat än sunt förnuft

Ibland blir man mörkrädd. Jag har precis läst en artikel i tidningen Sunt Förnuft (nr 1/2011) som visar på något diametralt annat än sunt förnuft. Artikeln har rubriken ”Bostadsrättsföreningar är inte företag” och innehåller flera flagranta fel angående avskrivningar pä byggnader. Texten bygger på en intervju med en företrädare för ett av de bolag som hjälper bostadsrättsföreningar att sköta bokföringen och upprätta årsredovisningen. Tyvärr blir det nog du som revisor som får ta stöten av denna artikel. Med stöd av artikeln kan styrelserepresentanter i bostadsrättsföreningar lätt få för sig att avskrivningar inte behövs. (Det vet ju alla att det som står i en tidning är sant!)

I artikeln framgår det att huset i en bostadsrättsförening inte behöver skrivas av, däremot framtida renoveringar och byte av stammar och liknande. Orsaken till detta är enligt företrädaren att huset oftast inte förlorar i värde såsom andra tillgångar och då ska dessa skrivas av. Personligen har jag aldrig läst i ÅRL att tillgångar som förlorar i värde ska skrivas av – jag trodde i min enfald att sådana tillgångar ska skrivas ner. Avskrivning vet vi alla ska ske över en tillgångs nyttjandeperiod och spegla förbrukningen av tillgången, sedan kan tillgången ha en lång nyttjandeperiod men det är en helt annan sak. Den framtida renoveringen är ju en ersättning för det som har förbrukats.

I faktarutan till artikeln framgår det att en bostadsrättsförening inte går i konkurs ”så länge det bor folk i huset som betalar avgifter”, vilket i och för sig kan vara sant. Men beror inte detta delvis också på storleken av avgifterna?

Artikeln är bedrövlig. Jag ser den som en uppmuntran till styrelserna i bostadsrättsföreningar att underlåta avskrivningar på byggnader. Med andra ord, att skjuta hela ansvaret för finansieringen av renoveringar och underhåll till framtida andelsägare. Frågan är vilket marknadsvärde en andel i en förening med eftersatt underhåll då har?

Det är inte bara högsäsong för årsredovisningar i bostadsrättsföreningar utan även i andra företag. K3 kommer först senare i år, min personliga prognos är hösten, och ska inte tillämpas förrän tidigast 2013.

Bokföringsnämnden häller på att behandla remissvaren och anger på sin hemsida att strukturen kommer att arbetas om. Struktur och användarvänlighet är en ytterst viktig fråga. K3 kommer att anpassas sä att det inte strider mot ÅRL och direktivet. I vissa fall när K3 strider mot ÅRL, men inte mot direktivet, kommer Bokföringsnämnden att hemställa om lagändring. Annan viktig information är att mindre företag som väljer att följa K3 inte kommer att få fler lättnader avseende upplysningsplikten än de som finns i ÅRL. Dessutom har Bokföringsnämnden för avsikt att ta fram ett allmänt råd som behandlar byte mellan K-regelverken. Publiceringen av detta på Bokföringsnämndens hemsida visar hur viktigt remissinstansernas arbete är eftersom publiceringen är en direkt respons på remissvaren och de genomgående synpunkter som remissinstanserna har lämnat.

Flera remissinstanser har skrivit att de anser att K3 går utöver ÅRL:s krav avseende upplysningar. Men hur är det egentligen med 2 kapitlet 3 § ÅRL? Denna paragraf som säger att tilläggsinformation ska lämnas om det behövs för att ge en rättvisande bild. Denna portalparagraf verkar vara bortglömd. Behöver man inte lämna uppgifter om väsentliga leasingavtal som exempel, om en användare av årsredovisningen vill jämföra med andra företag i branschen, eller kanske en potentiell investerare vill se vilka tillgångar företaget faktiskt har och vilka förpliktelser detta kan innebära? Nu är begreppet rättvisande bild kanske något svävande i dagsläget, men är det inte pä tiden att vi som bransch tar oss en ordentlig funderare på vad det egentligen innebär. Det var ju en domare i England som på 1700-talet myntade begreppet ”True and fair view”. Är det inte dags för en slutsats?

Caisa Drefeldt är auktoriserad revisor och redovisningsspecialist på KPMG i Göteborg.

caisa.drefeldt@kpmg.se

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2017 2018 2019
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%