Innehåll

Balans nr 4 2011

Debatt: Revisionen måste utvecklas för att behålla sitt värde

Stämmosäsongen 2011 kan gå till historien som den som satte revisorn i rampljuset. Debatten om revisorns roll är högaktuell; bolagsskandaler, finanskrisen och en EU-kommissionär som är fast besluten om att sätta avtryck i regelverket kring revision har lagt grunden för nödvändiga förändringar i riktning mot en modernare revision. Ur aktieägarperspektiv önskar vi oss mer av dialog med revisorn. Det skriver Aktiespararnas vd Günther Mårder, som vill ge revisorerna ett bredare mandat.

Under 2011 kommer Aktiespararna att delta i över 500 stämmor genom våra 40 bolagsbevakare. Tack vare denna bredd får vi ett helikopterperspektiv som gör det möjligt att se de stora trenderna och utvecklingen av bolagets olika organ. Vår förhoppning är att en sådan trend kommer att innebära att dialogen mellan aktieägarna och revisorerna, redan med dagens förutsättningar, förbättras. Därför kommer vi vid flera stämmor att rikta särskilda frågor till revisorn.

Men vi välkomnar även den genomgripande debatt som väcktes till liv i samband med att EU-kommissionen Michel Barnier kraftfullt uttalade att status quo inte är ett alternativ. Michel Barnier vill att man från europeiskt håll ska ställa nya krav på revisorerna i förhoppning om att undvika en finanskris liknande den vi just lämnat bakom oss. En grönbok har skickats ut på remiss till medlemsländerna och aktörer från respektive marknad har nu avgivit sina svar.

Från svenskt håll riktas mestadels kritik mot förslagen från såväl regering som privata instanser, Aktiespararna är inget undantag. Många av förslagen är inte helt genomtänkta och risken att de missar målet är överhängande, eftersom det knappast går att reglera bort framtida kriser. Ett annat problem är att Europas länder på många områden skiljer sig dramatiskt åt. Så är det inom områdena ägarkultur och ägarstyrning. Sveriges tradition av självreglering och bolag med starka ägare tack vare rösträttsdifferentiering är ett sådant exempel. För flera av våra europeiska vänner är det omöjligt att se det positiva i ett sådant system, precis som vi kan ha svårt att förstå andra länders säregna system.

Detta innebär inte att Michel Barniers grönbok är tom på intressanta idéer. Ett av förslagen handlar om ökad kvalitet på revisionen och återrapporteringen tillbaka till ägarna. Om detta skulle innebära att revisorn får en möjlighet att nyansera sin rapport till aktieägarna är det något som vi välkomnar.

Dagens revisionsberättelse är allt för binär och vägen fram till ett till- eller avstyrkande ger knappast någon information av betydelse. Revisorernas framträdanden i samband med årsstämmorna tillför, i normalfallet, inte heller någon information av värde för oss vanliga aktieägare. När det hettar till och aktieägare ber om förtydliganden backar gärna revisorn tillbaka och hänvisar defensivt till bolagets styrelse. Främsta anledningen är att revisorn i dag är allt för bakbunden av aktiebolagslagens krav, tillsammans med en kanske överdriven rädsla för att delge information eftersom detta skulle kunna skada bolaget. En skada som kan kosta revisorerna dyrt i potentiella processer.

Min tro är att de flesta revisorer skulle se det som en befrielse att få ett bredare mandat och därmed större möjligheter att få ge en mer rättvisande bild av situationen i berört bolag. Viktigt i ett sådant sammanhang är också att revisorerna i högre utsträckning ägnar kraft åt framåtblickande frågor av kritisk karaktär. Om det sedan fanns ett stort utrymme mellan extrempunkterna ren och oren revisionsberättelse skulle en mer rättvisande bild kunna förmedlas eftersom avvikelser inte skulle bli lika dramatiska som i dag. Det skulle snarare bli mer dramatiskt om aktieägarna fick en revisionsberättelse helt utan anmärkningar eller synpunkter eftersom det alltid finns utrymme för förbättringar. Ett sådant system är eftersträvansvärt.

Det är inte okomplicerat att genomföra en sådan förändring som jag beskriver givet det system med tillhörande förväntningar vi har i dag. Men hindren borde gå att övervinna om vi bara bestämmer oss för att vi ska dit.

Under de senaste åren har vi sett flera skandaler på aktiemarknaden. Bolag som ena dagen framstår som välskötta och problemfria har på nolltid förvandlats till krisbolag där statsmakten hårdhänt klivit in och berövat ägarna sina tillgångar. Min förhoppning och tro är att revisorerna i dessa fall (läs bland annat HQ och Carnegie) hade en bättre bild av bolagets ställning än vi aktieägare hade. Kanske hade även revisionsberättelserna sett annorlunda ut om revisorerna hade haft möjligheter att vara mer öppna. Aktieägarna hade då blivit medvetna om den ökade risknivån och hade med utgångspunkt frän den informationen kunnat fatta beslut om att stanna kvar eller lämna som ägare. Tänkbart är också att större enskilda aktieägare hade gått in med kraft för att åstadkomma förändring. Nu har vi i stället fått en stor diskussion efter det att skadan redan skett, vilket naturligtvis är väl sent.

Det är viktigt att påminna oss om att revisorerna är tillsatta av oss aktieägare. De ska vara våra ögon in i bolaget för att tillse att förvaltningen sker i vederbörlig ordning. Då ska vi aktieägare också kunna kräva att få mer tillbaka i termer av nyanserad information. Annars kan lätt värdet av revisionen ifrågasättas. En sådan diskussion skulle enligt mig vara olycklig. Min förhoppning är i stället att vi i framtiden får en tydligare ordning där dialogen mellan aktieägarna och revisorn kan utvecklas och bli mer modern.

Günther Mårder är vd på Aktiespararna. På <www.aktiespararna.se/artiklar/VD-blogg> bloggar han om kampen för ett bättre aktieägarklimat.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%