Innehåll

Balans nr 4 2011

Debatt: Byrårotation är knappast effektivt!

I Balans nummer 2/2011 skriver Peter Malmqvist att det föreligger en risk för ”medgörlig granskning” av de börsnoterade företagens finansiella rapporter och att det därför är ”dags att... införa byrårotation i börsnoterade bolag”. När revisorer ifrågasätts framförs ofta argument för byrårotation. Anledningen är naturligtvis att rotation anses undanröja risken att en lång relation med kunden kan leda till ett vänskapshot och intresse att bibehålla kunden på bekostnad av revisionskvaliteten.

Det fanns möjlighet för den svenska lagstiftaren att införa byrårotation vid anpassningen till direktivet om lagstadgad revision, men det ansågs vara en alltför kostsam lösning. I stället valde man att införa revisorsrotation, vilket trädde i kraft helt nyligen; i juli 2009. Därtill infördes andra regler i syfte att stärka revisorers oberoende. EU-kommissionen argumenterade i höstas i sin senaste grönbok om revision för att införa byrårotation inom EU. Diskussionen fördes också i USA under arbetet med SOX-lagstiftningen, men utan att den typen av rotation infördes. Där la dåvarande General Accounting Office (GAO) fram en undersökning som visade att byrårotation sannolikt inte är det mest effektiva sättet att stärka revisorers oberoende och förbättra revisionskvaliteten.

Med tanke på revisorers viktiga uppgift för den finansiella stabiliteten är deras oberoende helt centralt. Rotationsregler har till syfte att stärka revisorernas oberoende i företag av allmänt intresse. Forskning visar att byrårotation kan medföra att aktieägare och andra intressenter kan känna större förtroende för finansiella rapporter. En sådan förväntan har emellertid inget att göra med om revisorernas oberoende verkligen stärkts genom en sådan regulatorisk åtgärd. Frågan är om revisorernas granskning verkligen får högre kvalitet under byrårotation än under revisorsrotation. En omfattande litteraturgenomgång av forskningsartiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter fann stöd för rotation, och visade dessutom att revisorsrotation kan utgöra ett fullgott alternativ till byrårotation. De nya reglerna i Sverige om revisorsrotation innebär att en revisor i ett börsnoterat bolag får inneha uppdraget under högst sju år i följd, därefter ska revisorn helt avstå från arbete med kunden under två år.

I Italien finns ännu byrårotation, men i Spanien avskaffades lagstiftningen 1995. Forskning i dessa länder visar att byrårotationen haft tveksamma effekter på revisorers oberoende och revisionskvaliteten. I Italien har man visserligen kunnat visa ett ökat förtroende bland investerare för börsbolagens finansiella rapporter, det vill säga en effekt på revisorernas ”independence in appearance”, vilket är viktigt för att upprätthålla förtroendet för marknaden. I en spansk studie av byrårotationens effekter framkom inget empiriskt stöd för åtgärden.

Det sker redan en viss rotation av börsuppdragen mellan främst de fyra stora revisionsbyråerna på de reglerade marknaderna i Sverige. Fyrtio av bolagen på Nasdaq OMX Stockholm och NGM Equity har bytt revisionsbyrå under de senaste tre åren. Det torde vara mycket svårt att förutsäga och kvantifiera de möjliga fördelarna med byrårotation. Jag anser att vi bör avvakta resultatet av revisorsrotationen och de övriga förändringar som nyligen införts och som syftar till att stärka revisorers oberoende, innan vi funderar på nya förändringar. Revisorsrotation, tillsammans med dessa övriga förändringar, bör kunna ge samma förväntade fördelar men utan de stora kostnader och effektivitetsförluster som byrårotation anses orsaka.

Gunilla Eklöv Alander är ekonomie doktor vid Uppsala universitet.

Vad säger källorna?

Gunilla Eklöv Alander har bland annat använt dessa källor som stöd:

  1. General Accounting Office (2003). Public accounting firms; Required Study on the Potential Effects of Mandatory Audit Firm Rotation. Report to the Senate Committee on Banking, Housing, and Urban Affairs and the House Committee on Financial Services.
  2. Gates S K, Lowe J D och Reckers P M J (2007). Restoring public confidence in capital markets through auditor rotation. Managerial Auditing Journal. 22:1, 5–17.
  3. Bedard J C, Deis D R, Curtis M B och Jenkins G J (2008). Risk monitoring and control in audit firms: A research synthesis. Auditing: A Journal of Practice and Theory. 27:1.187–218.
  4. SDA Università Bocconi (2004). The impact of mandatory audit rotation on audit quality and on audit pricing: the case of Italy.
  5. Ruiz-Barbadillo E, Gómez-Aguilar N och Carrera N (2009). Does mandatory audit firm rotation enhance auditor independence? Evidence from Spain. Auditing: A Journal of Practice and Theory. 28:1.113–135.
  6. Fristedt D, Larsson A och Sundqvist S I (2010). Styrelser och revisorer i Sveriges börsföretag 2010–2011. SIS Ägarservice AB. Se även åren 2009–2010 och 2008–2009.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2017 2018 2019
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%