Innehåll

Balans nr 4 2011

Månadens gästkrönikör: Hur långt kan man som människa nå?

”Om man ser handikapp utifrån det perspektivet så är vi ju alla mer eller mindre handikappade, för vi har alla saker vi inte klarar av.”

Hur långt kan man som människa nå? Den frågan ställde jag mig när jag lyssnade till de intressanta föredragshållarna på TED i Long Beach, Los Angeles. TED står för Technology, Entertainment och Design och varje talare hade 18 minuter till förfogande. Det handlade om forskning i rymden, i havet och i människans innersta celler. Nya teknologiska metoder och uppfinningar. Skådespelare, musiker, artister och designers var där. Och allt syftade till att hitta sätt att bevara vår jord och föra vetenskap och kunskap till högre höjder.

Min människosyn präglas mycket av att jag fått växa upp i ett land som Sverige. Det inser jag när jag träffar andra funktionshindrade som vuxit upp i andra länder under helt andra förutsättningar. Sergiu Nichescu från Rumänien är en sådan person. När han var tio år lekte han i ett ställverk och tappade balansen. Han tog med den ena handen tag i en strömförande kabel och med den andra i en jordad kabel. Strömmen gick rakt igenom armarna innan han föll medvetslös till marken. Sergius mormor tog hand om honom och hjälpte honom med allt. Att äta och dricka, klä på sig, gä på toaletten och duscha. I ett land som Rumänien har man ingen framtid som funktionshindrad. För har man inga armar så kan man ju heller ingenting lära själv.

I dag lever Sergiu tillsammans med sin hustru Ligia och de har tre barn. En dag läste de ett reportage om mig i en tysk tidning och hur jag gör allt med mina fötter, men de trodde inte det kunde vara sant. Genom rumänska vänner i Sverige fick de möjligheten att komma hit och träffa mig och se hur jag kör bil, äter och klär på mig.

Alla människor har enorma möjligheter, men många blir begränsade av andras åsikter och attityder. I många samhällen finns inte de rätta lagarna eller anpassningarna för att tillåta möjligheter för människors olika behov. Att vara handikappad kan te sig på väldigt många sätt. De allra flesta handikapp syns inte, men kan vara väldigt svåra att leva med.

Ända sedan jag var liten har jag haft inställningen att handikappad är man när man ställs inför något som man inte klarar av. Men när man väl klarar det – även om man använder en mängd olika hjälpmedel – så är man ju inte handikappad längre. Om man ser handikapp utifrån det perspektivet så är vi ju alla mer eller mindre handikappade, för vi har alla saker vi inte klarar av.

Jag reser i dag över hela världen och träffar många slags människor från olika länder och olika kulturer. Det är så fascinerande tycker jag, att möta alla dessa människor, för ingen är den andra lik. Varje människa är en unik skapelse. Det är någon som har sagt att vi föds som original, men vi dör som kopior. Och på många sätt håller jag med. Vi försöker ofta anpassa oss för att passa in och undviker att sticka ut ur mängden. Men det är en svindlande tanke att varenda liten människa är ett original. Det finns ingen på hela jorden eller genom hela historien som är som du eller som jag. Därför är varje liv lika mycket värt och lika viktigt. För oavsett hur vi ser ut, från vilken familj eller vilket land vi kommer, hur rika eller smarta vi är så har varenda en av oss något att bidra med som är till glädje både för oss själva och vår omgivning.

Det finns en sak som är viktigare än något annat för att vi ska kunna leva våra liv, finna oss tillrätta och blomma ut som människor, och det är kärlek. För att vi ska våga göra saker och våga utveckla det som vi bär inom oss så måste vi få känna oss älskade. Jag skulle aldrig leva det liv jag lever i dag om jag inte hade fått kärlek.

Jag tror att världens framtid vilar på människornas och samhällets förmåga att ge alla sorters människor en naturlig plats. En plats där alla får vara synliga och efterfrågade, handikappade eller inte, rika eller fattiga, fula eller snygga. Varje människa är unik och viktig, och om vi uppmuntrar var och en att utveckla sin personlighet kan vi tillsammans skapa en värld som är färggrann och rik.

Lena Maria Klingvall – sångerska, konstnär, författare och föreläsare. Just nu aktuell med boken ”Våga drömma”.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%