Balans nr 5 2011

Noteringar: Kommissionen svänger om bolagsstyrning

Sverige lyfts fram som ett gott exempel när bolagsstyrningen diskuteras i EU

Kommissionen ställer väsentliga frågor men ger allt för detaljerade svar. Det säger Björn Kristiansson, bolagsrättslig rådgivare på Kollegiet för svensk bolagsstyrning, i en kommentar till EU-kommissionens grönbok i ämnet.

Den ansvarige EU-kommissionären Michel Barnier har tidigare uttryckt att han är skeptisk till modellen med självreglering av företagens styrning. Därför var det med viss bävan som stora delar av det svenska näringslivet emotsåg EU-kommissionens grönbok om bolagsstyrning.

– En av de stora frågorna för Sverige var huruvida kommissionen skulle angripa följ eller förklara-principen. Grönboken visar att kommissionen tänkt om och Sverige lyfts fram som ett gott exempel i den delen, säger Björn Kristiansson pä Kollegiet för svensk bolagsstyrning.

Grönboken om bolagsstyrning är, liksom grönboken om revision, ett led i kommissionens efterkrishantering. Kommissionen hänvisar till ett ”antal undersökningar som tyder på att det finns utrymme för förbättringar inom olika områden inom företagsstyrningen”. Tre områden är i fokus: styrelsen, aktieägarna och övervakningen av självregleringen, det vill säga de nationella koderna för bolagsstyrning. Inom varje område ger kommissionen konkreta förslag på åtgärder, som inkvotering av kvinnor eller reglering av övervakningen av de nationella koderna för bolagsstyrning.

– Kommissionen uppehåller sig mycket vid detaljer, men detaljreglering på bolagsstyrningsområdet fungerar oftast inte bra i EU eftersom vi inte har en gemensam modell för bolagsstyrning. Vissa frågor, exempelvis den om styrelseledamöternas oberoende, är mer akut i länder som Storbritannien än i Sverige i och med att styrelse och ledning är samma enhet i den angloamerikanska modellen, förklarar Björn Kristiansson.

Mot bakgrund av EU-kommissionens omfattande initiativ till eventuell ny reglering anordnar Far i samarbete med SNS 2 maj ett seminarium om bolagsstyrning i Sverige. Bland andra medverkar Mattias Schmidt-Gerdts, ansvarig handläggare på EU-kommissionen för grönboken om bolagsstyrning, och Chris Hodge, chef för bolagsstyrningen vid brittiska Financial Reporting Council.

Rakel Lennartsson

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2017 2018 2019
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 9,50
Förmånsbil, bensin 6,50 6,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%