Balans nr 5 2011

Noteringar: Kommissionen svänger om bolagsstyrning

Sverige lyfts fram som ett gott exempel när bolagsstyrningen diskuteras i EU

Kommissionen ställer väsentliga frågor men ger allt för detaljerade svar. Det säger Björn Kristiansson, bolagsrättslig rådgivare på Kollegiet för svensk bolagsstyrning, i en kommentar till EU-kommissionens grönbok i ämnet.

Den ansvarige EU-kommissionären Michel Barnier har tidigare uttryckt att han är skeptisk till modellen med självreglering av företagens styrning. Därför var det med viss bävan som stora delar av det svenska näringslivet emotsåg EU-kommissionens grönbok om bolagsstyrning.

– En av de stora frågorna för Sverige var huruvida kommissionen skulle angripa följ eller förklara-principen. Grönboken visar att kommissionen tänkt om och Sverige lyfts fram som ett gott exempel i den delen, säger Björn Kristiansson pä Kollegiet för svensk bolagsstyrning.

Grönboken om bolagsstyrning är, liksom grönboken om revision, ett led i kommissionens efterkrishantering. Kommissionen hänvisar till ett ”antal undersökningar som tyder på att det finns utrymme för förbättringar inom olika områden inom företagsstyrningen”. Tre områden är i fokus: styrelsen, aktieägarna och övervakningen av självregleringen, det vill säga de nationella koderna för bolagsstyrning. Inom varje område ger kommissionen konkreta förslag på åtgärder, som inkvotering av kvinnor eller reglering av övervakningen av de nationella koderna för bolagsstyrning.

– Kommissionen uppehåller sig mycket vid detaljer, men detaljreglering på bolagsstyrningsområdet fungerar oftast inte bra i EU eftersom vi inte har en gemensam modell för bolagsstyrning. Vissa frågor, exempelvis den om styrelseledamöternas oberoende, är mer akut i länder som Storbritannien än i Sverige i och med att styrelse och ledning är samma enhet i den angloamerikanska modellen, förklarar Björn Kristiansson.

Mot bakgrund av EU-kommissionens omfattande initiativ till eventuell ny reglering anordnar Far i samarbete med SNS 2 maj ett seminarium om bolagsstyrning i Sverige. Bland andra medverkar Mattias Schmidt-Gerdts, ansvarig handläggare på EU-kommissionen för grönboken om bolagsstyrning, och Chris Hodge, chef för bolagsstyrningen vid brittiska Financial Reporting Council.

Rakel Lennartsson

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...