Innehåll

Balans nr 5 2011

Etiska investeringar: Vad är en etisk fond?

Etik är ett subjektivt begrepp. Ett exempel är abort som en del betraktar som oetiskt medan andra anser att ett förbud är inhumant och leder till social misär.

Vad krävs för att en fond ska få kallas etisk? Lösningen är inte att hitta en definition av begreppet utan en standard för information om etiska fonder. Det menar Sebastian Siegl som lagt fram en doktorsavhandling i ämnet vid Handelshögskolan i Göteborg.

Medias, konsumenters och institutionella investerares intresse för etik har exploderat under 2000-talet och marknaden för etiska fonder har mångdubblats. För tio år sedan fanns en handfull etiska fonder i Sverige. I dag räknas de etiska fonderna i hundratal. Men intresset för etiska investeringar är inget nytt påfund, berättar Sebastian Siegl som i samband med sin avhandling fick anledning att gräva djupare i ämnet.

– De första etiska investeringarna kom på 1700-talet, men det var en marginell företeelse som främst omfattade kyrkor. Även senare har kyrkorna varit pådrivande. På 1920-talet i USA la baptistkyrkan och nykterhetsrörelsen grunden för utvecklingen som sedan kan sägas ha följt samhällsutvecklingen i stort: Pä 1950-och 1960-talet var det fokus på mänskliga rättigheter och på 1970-talet kom miljöfrågorna, säger Sebastian Siegl.

Det finns en viktig skillnad mellan dåtidens etiska investeringar och dagens hållbarhetsfonder. Från 1700-talet till slutet av 1900-talet handlade etiska placeringar om att man ville göra något annat än att förränta kapital. Den etiska placeraren hade en social agenda och ville åstadkomma en social förändring. Nu framhålls etikfaktorn allt oftare som ytterligare ett sätt att maximera avkastningen. Båda dessa synsätt har sin plats på marknaden, tror Sebastian Siegl. Problemet är att det kan vara svårt att skilja den ena etikfonden från den andra.

– Etiken har levt sitt eget liv. Numera är mer än tio procent av allt kapital ”etiskt” men problemet är att ingen övervakar detta, säger Sebastian Siegl.

Varken lagboken eller marknaden ställer precisa krav på vad en etisk fond ska innehålla. 2004, samtidigt som Sebastian Siegl började sin forskning, kom en ny lag om investeringsfonder (2004:46). Lagen behandlar dock inte frågan om etiska fonder. Detta väckte Sebastian Siegls intresse och ledde fram till avhandlingen ”Fondförvaltaransvaret särskilt om etisk fondförvaltning” (Handelshögskolan i Göteborg). Sebastian Siegls slutsats är att fondförvaltarnas informationsansvar i dagsläget är för svagt.

– Det finns en svaghet i regelverket kring etiska fonder. Lagen anger hur man ska kommunicera kring risk och avkastning, men när det gäller etik finns inga motsvarande krav, där är det upp till varje fondbolag.

Sebastian Siegl efterlyser en standard för informationen kring etiska fonder. Han anser att branschen bör ha ett intresse av att marknaden stramas upp och blir mer standardiserad. Det behöver emellertid inte betyda att den blir mer likriktad. Etiska placerare har olika preferenser, en del vill inte kompromissa med avkastningen, medan andra anser att själva poängen med en etisk placering är att man betalar ett pris för att uppnå något annat.

– Att etik ska vara lönsamt är ett förhållandevis nytt krav. Tidigare bars marknaden upp av kyrkor och andra som ville åstadkomma förändring. I dag får man etiken ”på köpet”, men det är ju när man inte kan ge en positiv avkastning som man måste visa att man gör skillnad genom sitt engagemang, säger Sebastian Siegl.

Kort sagt, etik kan få kosta, men i så fall måste det redovisas.

– En stor andel av de etiska placerarna drivs av sociala hänsyn, undersökningar har visat att en inte oväsentlig del av dem som investerar etiskt tycker att etik är viktigare än avkastning. Men det finns få fonder som uttalat säger att de är beredda att offra avkastning för att nå sociala mål.

Att inte känna till programförklaringen för en etisk fond är i stort sett liktydigt med att inte veta någonting om den. Ordet etik handlar ju om att man har en moralisk hållning, men säger ingenting om innehållet i den. Sebastian Siegl tar ett exempel från USA där abortfrågan fortfarande är starkt polariserad. Där finns så kallade pro life-fonder och så kallade pro choice-fonder. Båda avsätter pengar för forskning och opinionsbildning till förmån för sina respektive ändamål. Båda har en social agenda vid sidan av penningförvaltningen och skulle kunna kallas etiska. Men vilken vill du investera i? Ja, det beror på hur du ställer dig i abortfrågan.

– Etikbegreppet är ju subjektivt och en allmängiltig definition skulle behöva vara så övergripande att den blev intetsägande. Därför behövs en standard för hur information om det etiska innehållet ska presenteras, säger Sebastian Siegl, som lutar åt att branschen borde ta initiativet.

Alternativet är lagstiftning, menar han. Vinsterna med en standard skulle vara att man undviker missförstånd, underlättar för små och stora investerare att fatta rationella beslut om huruvida de vill stödja den fond som kan kombinera maximal avkastning med etik eller om de föredrar en fond som kan redovisa andra värden än rena penningvärden.

Rakel Lennartsson

SUSTAINABLE INVESTMENT RESEARCH PLATFORM

Avhandlingen Fondförvaltaransvaret särskilt om etisk fondförvaltning (Handelshögskolan i Göteborg) ingår i ett forskningsprojekt som är knutet till det internationella Mistraprogrammet Sustainable Investment Research Platform, SIRP. Syftet med projektet är bland annat att undersöka hur praxis för hållbara investeringar kan ge mervärde för institutionella placerare samt vilka hinder som finns för integrering av sådan praxis. Mistra är Stiftelsen för miljöstrategisk forskning.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%