Innehåll

Balans nr 5 2011

Inblick: Lundinregeln slopas

Det finns en skatteregel som sedan länge överlevt sig själv. Det är den så kallade Lundinregeln. Bestämmelsen infördes 1966 i syfte att förhindra att andra ledet i dubbelbeskattningen av inkomster i aktiebolag kringgås. Skattereglerna har ändrats ett flertal gånger sedan Lundinregeln infördes och bestämmelsen fyller därför inte längre något syfte.

Lundinregeln innebär att om ett företag förvärvar andelar i ett annat företag och det inte är uppenbart att det förvärvande företaget med hänsyn till sin näringsverksamhet får en tillgång av verkligt och särskilt värde, ska utdelning av sådana medel som fanns hos det utdelande företaget vid förvärvet och som inte motsvarar tillskjutet belopp eller inbetald insats hos det utdelande företaget tas upp till beskattning. Det innebär alltså att även om skattefrihet generellt gäller för utdelning och kapitalvinst pä näringsbetingade aktier kan Lundinregeln ändå innebära att utdelningen ska beskattas.

Högsta förvaltningsdomstolen avgjorde i december 2010 i två domar tillämpligheten av Lundinregeln. I det ena fallet ansåg domstolen att bestämmelsen visserligen var tillämplig men att en sådan tillämpning skulle strida mot eu:s moder/ dotterbolagsdirektiv målet gällde utdelning från ett holländskt dotterbolag. I det andra fallet ansåg skatterättsnämnden att bestämmelsen inte skulle tillämpas och uttalade i motiveringen bland annat att ”genom att kapitalvinster och utdelningar numera beskattas på ett enhetligt sätt kan Lundinregeln inte motiveras på samma sätt som tidigare.” Högsta förvaltningsdomstolen ansåg dock att Lundinregeln skulle tillämpas och att utdelningen därmed skulle tas upp till beskattning målet gällde utdelning från ett svenskt dotterbolag.

I slutet av mars 2011 remitterade finansdepartementet ett förslag som innebär att Lundinregeln ska slopas. I promemorian har departementet uttalat bland annat att ”tillämpningen av Lundinreglerna torde i normalfallet kunna undvikas, men det är olyckligt att skattesystemet innehåller regler som på grund av okunskap eller förbiseende kan leda till en trippelbeskattning av företagsvinster”.

Även om det nu finns ett remitterat förslag om ett slopande av Lundinregeln kan det ändå vara av visst intresse att se vad som hänt under den tid som föregått förslaget.

Frågan om att slopa Lundinregeln togs bland annat upp när förslaget om skattefrihet för utdelning och kapitalvinst på näringsbetingade andelar presenterades 2002. Därefter föreslog 2002 års företagsskatteutredning i sitt slutbetänkande – som avlämnades 2005 att Lundinregleringen helt skulle avskaffas. Detta låg helt i linje med utredningens direktiv, i vilka regeringen hade pekat pä hur kapitalvinstbeskattningen gjorts mer konsekvent och att Lundinregleringen dessutom utgjorde ett avsteg från den grundläggande principen att en vinst ska beskattas endast en gång i bolagssektorn. Skatteverket tillstyrkte förslaget i sitt remissvar. Utredningens förslag ledde dock inte till att något förslag om att slopa regleringen presenterades för riksdagen.

Under en längre tid tycks alltså ”alla” vara överens om att Lundinregeln borde tas bort. Men så länge regeln finns måste den tillämpas, trots att beskattningsresultatet framstår som materiellt fel och stötande. I den praktiska tillämpningen har regeln helt i onödan bidragit till att skapa en känsla av osäkerhet. Nu finns ett förslag om ett slopande av regeln. Däremot finns inte något skäl att regeln ska slopas först från och med 2012; regleringen kan slopas omedelbart.

Under den här tiden då det diskuterats om regeln skulle slopas har regeringen lämnat ett antal så kallade stoppskrivelser till riksdagen. En stoppskrivelse ger möjlighet för regeringen att föreslå att en regel ska tillämpas för tid innan beslutet har tagits av riksdagen.

Argumentet för att använda en stoppskrivelse är att vissa regler ger effekter som inte bör godtas vid beskattningen. Dessa effekter kan leda till ett betydande skattebortfall och därför anses att det är nödvändigt att omedelbart vidta åtgärder. Det är alltså fråga om att sätta stopp för skatteplanering. Om det nu är fråga om skatteplanering i stor omfattning kan man ha förståelse för att regeringen vill genomföra omedelbara änd-ringar. Samtidigt borde det vara så att regeringen lika snabbt genomför förändringar som är positiva för de skattskyldiga. Dä hade ett förslag om ett slopande av Lundinregeln kunnat lämnas långt tidigare.

Ingrid Melbi är skattejurist vid PwC.

ingrid.melbi@se.pwc.com

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%