Balans nr 5 2011

Fördjupning: På väg mot en ny intäktsredovisning

IASB och FASB driver ett projekt med målsättningen att etablera en ny gemensam intäktsredovisningsstandard. Samarbetet har resulterat i ett utkast till intäktsredovisningsstandard som publicerades 24 juni 2010. Fram till 22 oktober var det möjligt att komma med synpunkter på utkastet. Totalt inkom 986 kommentarer. I denna artikel belyser Caroline Aggestam-Pontoppidan denna process.

EFRAG -European Financial Reporting Advisory Group

FASB -Financial Accounting Standards Board

IASB -International Accounting Standards Board

IAS -International Accounting Standards

I januari 2011 publicerade IASB/FASB en sammanfattning av de svar som inkommit på utkastet till ny intäktsredovisningsstandard. En slutgiltig version av standarden kommer att publiceras någon gäng under 2011. Det är ännu inte klart när standarden ska börja tillämpas.

De viktigaste förslagen i nya standarden

Den nya intäktsredovisningsstandarden kan komma att ha betydelse för ett brett spektrum av aktörer i USA och internationellt, inklusive Sverige. Standarden blir den första gemensamma mellan IASB och FASB och blir därmed en viktig milstolpe i harmoniseringsarbetet mellan IASB och FASB.

Intresset för arbetet med en ny intäktsredovisningsstandard har varit stort, vilket betonas i svaren på utkastet som IASB/FASB har mottagit.

Behovet av en ny intäktsredovisningsstandard uppstod i och med att det fanns brister i såväl de amerikanska standarderna US GAAP som i iasb:s standarder för inkomster (IAS 18 Intäkter och IAS 11 Entreprenadavtal), IASB och FASB såg därmed ett behov av att, genom ett gemensamt projekt, förtydliga principerna för intäkts-redovisning. Resultatet är alltså detta projekt med målsättningen att utveckla en gemensam standard för intäkter för både IFRS och US GAAP.

De primära syftena med den nya standarden är:

  1. Ta bort inkonsekvenser och svagheter i de befintliga standarderna för intäktsredovisning.
  2. Skapa en mer robust ram för att hantera frågor om intäktsredovisning.
  3. Förbättra jämförbarheten av praxis för intäktsredovisning över enheter, branscher, länder och kapitalmarknader.
  4. Förenkla arbetet med bokslutet genom att minska antalet krav som enheterna ska uppfylla.

De viktigaste förslagen i utkastet till den nya standarden är en specificering av principer som bör gälla för rapportering av information om belopp, tidpunkt och osäkerhet av intäkter och kassaflöden från intäktsgivande kontrakt.

De grundläggande principer som presenteras i utkastet kräver att företagen ska redovisa intäkter som en överföring av varor och tjänster till kunder och med ett belopp som motsvarar den ersättning som företaget fått, eller förväntar sig att få i utbyte för dessa varor eller tjänster. För att kunna tillämpa denna princip kommer företag att behöva:

  1. Identifiera kontrakt med kunder.
  2. Identifiera skyldigheter i avtalet.
  3. Bestämma transaktionspriset.
  4. Redovisa intäkter när företaget uppfyllt skyldigheterna gentemot en kund.

Kommentarer till utkastet

Den intäkstredovisningsmodell som presenterades i utkastet har skapat en bred debatt. Ett stort antal av de 986 svar som inkommit innehåller reaktioner pä fasb:s förslag att den nya intäktsredovisningsstandaren även bör gälla privata företag i USA. Bland annat har den amerikanska byggindustrin reagerat kraftigt på detta.

I majoriteten av svaren påpekas att nuvarande intäktsredovisning (IAS 11, IAS 18) skapar praktiska problem och att en konvergerad och förenklad modell kommer att vara värdefull för den finansiella rapporteringen. Exempelvis påpekar Grant Thornton i sitt skriftliga svar till IASB/FASB att man ser följande fördelar med det nya utkastet:

  1. Det definierar begreppet kontroll i samband med inkomsttransaktioner och erbjuder ytterligare vägledning.
  2. Det anger principer för att kunna separera olika prestationsåtaganden.

Samtidigt som det finns stöd för en ny intäktsredovisningsstandard, märks dock en hel del betänkligheter kring det aktuella utkastet. En central punkt i kritiken avser förslaget att inkomster endast ska redovisas när kontroll av varor och tjänster överförs till kunden. Det kontrollbaserade konceptet för att fastställa intäktsredovisning har lett till en viss oro bland aktörer och intressenter. Tre centrala områden i utkastet till den nya standarden bemöttes med kritik. Dessa områden är; styrmodellen, utgifter i samband med kontrakt samt upplysningskrav.

Styrmodell (punkt 25–33 i utkastet)

”An entity shall recognise revenue when it satisfies a performance obligation identified in accordance with paragraphs 20–24 by transferring a promised good or service to a customer. A good or service is transferred when the customer obtains control of that good or service.” (Par., 25 Exposure draft)

En fråga som tas upp i ett antal brev med kommentarer till utkastet, är tillämpningen av styrmodellen i praktiken. Exempelvis hävdar Grant Thornton i sin kommentar att den praktiska tillämpningen av en kontrollbaserad intäktsredovisningsmodell kommer att skilja på:

  1. Varor.
  2. Tjänster.
  3. Kontinuerlig överföring av kontroll av pågående arbete.
  4. Rätt att använda företagets tillgångar.

Ett av de viktigaste argumenten mot en framtida tillämpning av den nya intäktsredovisningmodellen är att den är svår att använda på tjänster. Följaktligen är det många intressenter och aktörer som framhäver att om denna standard ska bli praktiskt genomförbar så kommer det i tillägg till en eventuell ny standard att krävas robust vägledning.

Dessutom påpekas att de föreslagna indikatorerna i utkastet är otillräckliga för att stödja nödvändiga beslut kring redovisning av intäkter. Många aktörer påpekar att de praktiska exemplen i utkastet till den nya standarden som ska stödja den praktiska tolkningen kan strykas.

Andra aktörer hävdar att ett kontrollkriterium är relevant för redovisning och borttagande av tillgångar men att det inte är relevant i förhållande till ett företags värdeskapande. Både flygindustrin och byggbranschen framhäver att den nya intäktsmodellen kan fördröja intäktsredovisningen i deras respektive branscher.

European Financial Reporting Advisory Group, EFRAG, har som kontrast till IASB fasb:s arbete infört en alternativ verksamhetsbaserad modell för intäktsredovisning. I en del av svaren på iasb/fasb:s utkast har det påpekats att efrag:s alternativa modell är enklare, i jämförelse med utkastet från IASB/FASB.

Kontraktsutgifter (punkt 57–63 i utkastet)

I flera av svaren betonas att den vägledning som ges i förhållande till kontraktsutgifter måste vidareutvecklas och förtydligas. Annars är risken att det blir olika resultat för liknande transaktioner bland de företag som ska följa den nya standarden.

Upplysningskrav (punkt 69–83 i utkastet)

Många av svaren på utkastet speglar någon form av missnöje med de upplysningskrav som föreslås. Exempelvis ifrågasätts om de föreslagna kraven på information faktiskt har efterfrågats av användare av finansiella rapporter. Om inte så uppmanas IASB/FASB att överväga om alla de föreslagna informationskraven behöver ingå i den slutliga standarden.

Detta är endast en bråkdel av synpunkterna i de svar som inkommit på förslaget om intäktsredovisning. Det är tydligt att det är många tekniska frågor som måste arbetas igenom av FASB och IASB för att detta standardiseringsprojekt ska föras vidare. Intäktsredovisning är ett kritiskt område för användare av finansiella rapporter i bedömningen av ett företags resultat och prognoser och kommer således fortsatt att engagera ett stort antal aktörer.

IASB/FASB:s kommunikation

Utöver de formella kommentarerna, både till diskussionsunderlaget om intäktsredovisning från 2008 och utkastet från juni 2010, har IASB/FASB arrangerat flera evenemang som syftar till att stärka kommunikation och informationsutbyte mellan standardsättare/beslutsfattare och intressenter. Till exempel har de två normgivarna hållit ett antal gemensamma webbsändningar med fokus på olika teman i utkastet till den nya intäktsredovisningsstandarden, se <www.ifrs.org>.

Den omfattande betydelsen av en ny intäktsredovisningsstandard, både i förhållande till olika aktörer (revisorer, yrkesorganisationer, nationella normgivare, och andra berörda parter, inklusive akademiker) och den globala standardiseringsprocessen, framgår klart av den höga svarsfrekvensen. Med tanke på den stora mängd insända kommentarer och arten av de synpunkter som lämnats kan man ana att det fortfarande är en del arbete kvar innan en slutlig standard kan presenteras. Denna process blir intressant att följa.

Insatserna från IASB/FASB för att skapa insyn i processen och att främja samverkan med allmänheten genom webbsändningar, ljudutsändningar och offentliga rundabordssamtal bidrar till en heltäckande normgivande strategi.

Caroline Aggestam-Pontoppidan är filosofie doktor och adjungerad professor vid Handelshögskolan i Köpenhamn.

  • [1]

    I december 2008 utgav IASB/FASB ett diskussionspapper angående intäktsredovisning. Som en reaktion på detta mottog IASB/ FASB kommentarer från 226 aktörer och intressenter, det vill säga väsentligt färre ån till själva utkastet till standarden.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2017 2018 2019
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%