Innehåll

Balans nr 5 2011

Debatt: ”Förslaget till gemensam standard riskerar att diskriminera leasingformen”

Redovisningen av leasing går åt fel håll menar Svenska Bankföreningen och Finansbolagens Förening, som är kritiska till delar i det förslag till gemensam standard för leasing som arbetats fram av IASB och FASB. Förslaget är inte tillräckligt genomarbetat och lever inte upp till kraven som bör ställas på redovis-ningsstandarder.

Leasing har stor betydelse för kapitalförsörjning och investeringar. En vedertagen uppskattning är att leasing utgör näringslivets största externa finansieringskälla och den står för cirka 20 procent av nyinvesteringarna i maskiner och inventarier. När det gäller nya transportmedel finansieras cirka 60 procent genom leasing.

IASB och FASB håller på att arbeta fram en gemensam standard för leasing. Målet är att nå konvergens mellan US GAAP och IFRS för leasingredovisning. När svarstiden för FASB/IASB Exposure Draft Leases (ED) gick ut i december 2010 hade nästan 800 remissvar inkommit. Flera instanser stödjer fasb:s och iasb:s målsättning, men det finns dock allvarlig kritik mot delar av ED.

Svenska Bankföreningen och Finansbolagens Förening är starkt kritiska till delar av förslagen och avstyrker därför dessa. Vidare har Svenskt Näringsliv, Svenska Bankföreningen och Finansbolagens Förening, samt några av organisationernas medlemmar, uppvaktat justitiedepartementet med anledning av ed. Frågan om leasingredovisning kommer att tas upp i riksdagen och i El-parlamentet och vår förhoppning är att påverka normgivare och lagstiftare i en riktning som främjar leasing som finansieringsform.

En leasingredovisning i enlighet med förslaget i ED kan leda till att redovisningen kan komma att styra företagens affärsmodeller. Redovisningen bör i stället spegla företagens affärsverksamhet. Företag vill investera i det som utvecklar verksamheten, och för det behövs ett antal stödfunktioner som fastigheter, it och administration. Förslaget till ny leasingredovisning leder till att företagen nu måste ta upp dessa stödfunktioner i sin balansräkning och dessutom göra långtgående bedömningar om dessa i redovisningen. Risken i företagens verksamhet är dock oförändrad. Vidare kommer ED att påverka vissa av företagens nyckeltal såsom skuldsättningsgrad samt kreditkovenanter i låneavtal mellan långivare och låntagare. Detta leder till att leasing som finansieringsform diskrimineras i förhållande till andra finansieringsformer, vilket sannolikt kommer att leda till att leasing som finansieringsform blir mindre attraktivt.

ED kan därmed påverka företagens kapitalförsörjning vilket leder till en negativ effekt på tillväxten i företag och därmed samhället. Lägre tillväxt leder även till färre arbetstillfällen.

Även leverantörer av utrustning kommer att påverkas på flera sätt. Genom ed kommer kunderna att behöva ta upp leasingobjekten i sin balansräkning i den mån de fortsätter att hyra utrustningen, dels kommer krav att ställas från kunden att leverantören måste ställa ut återköpsgarantier för objektet i det fall man väljer att köpa i stället för att hyra. En kapitalisering av återköpstaganden i leverantörens balansräkning försvårar leverantörens möjligheter för avsättning av sina produkter. Detta kan få till följd att dessa inte kan erbjuda sina produkter i samma utsträckning som nu.

Påverkas gör även företag som omfattas av kapitaltäckningsreglerna, såsom banker. Bankerna är inte endast leasegivare utan även betydelsefulla leasetagare. Kapital-täckningsregelverket behandlar frågan om hur leasegivare ska kapitaltäcka sina leasingexponeringar, men inte situationen som leasetagare. Frågan är hur ”right-of-use assets” för leasetagare bör behandlas i kapitaltäckningen. Ska de klassificeras som materiella tillgångar eller som immateriella tillgångar? För materiella tillgångar ställs åtta procent kapitalkrav, medan immateriella tillgångar ska avräknas från primärt kapital, det vill säga 100 procent kapitalkrav. Då flera banker i dag hyr sina huvudkontor och lokaler för kontorsrörelsen kan ed komma att leda till substantiella effekter på bankernas kapitaltäckningssituation. Till detta kommer andra objekt som bankerna hyr, så som it, bilar och kontorsutrustning. Detta får således en direkt effekt på de finansiella företagen, men även en indirekt effekt dä kapitalförsörjningen för näringslivet kan komma att påverkas negativt. En översyn av kapitialtäckningsregelverket bör därför inledas av EU-kommissionen och Baselkommittén för banktillsyn.

Göran Carlsson, vd för Deutsche Leasing Sverige AB.

Mats Stenhammar, redovisningsexpert på svenska bankföreningen.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

AktuelltLäs mer