Innehåll

Balans nr 5 2011

Debatt: Vi fortsätter värna om och utveckla den unika svenska modellen

I Balans nr 4/2011 skriver Aktiespararnas vd Günther Mårder att revisionen måste utvecklas för att behålla sitt värde. Vi välkomnar Aktiespararnas ambition att på ett positivt sätt göra stämmosäsongen 2011 till den säsong som satte revisorn i rampljuset.

EU:s grönbok om revision som kom under 2010 och den nyligen släppta grönboken om bolagsstyrning inom EU har med all tydlighet visat att bolagsstyrningen i Sverige är bäst i Europa. Enligt World Economic Forum till och med nummer ett i världen. Inom revision är det bara Sydafrika som rankas högre. En av styrkorna med den svenska modellen är just revisorernas möjlighet till dialog med aktieägarna vid stämmorna något som är i det närmaste unikt för Sverige!

När vi i olika sammanhang berättar att praxis i Sverige är att revisorn går upp i talarstolen på stämmorna och berättar om revisionen, vilka fokusområden revisionen haft, hur revisionen varit organiserad etcetera och att det därefter inbjuds till frågor från stämman så tappar våra revisorskollegor inom EU hakan av förvåning. Många frågar hur det överhuvudtaget är möjligt att vi kan svara på några frågor alls.

Liksom Günther Mårder påpekar i sin artikel finns det lagkrav som påverkar och begränsar de frågor som revisorn kan svara på. Vi kan självklart inte träda in i bolagsledningens eller styrelsens roller och ansvar men frågor om revisionen och de bedömningar som vi gjort inom revisionen kan revisorn som regel svara på. Vi ser fram emot Aktiespararnas frågor och hoppas att dessa kan bidra till att vi revisorer på ett ännu bättre sätt kan utveckla den goda praxisen med revisorns deltagande vid stämmorna. Som ett ytterligare led i denna utveckling har vi inom Far i samarbete med Bino Catasús, professor i redovisning och revision vid Stockholms universitet, initierat en undersökning om årets stämmor. Ett antal studenter kommer att närvara vid flera stämmor under våren för att studera och notera bland annat revisorns agerande, tal och hur eventuella frågor från aktieägare hanteras.

Günther Mårder pekar i sin debattartikel på svagheterna med det som upplevs som en alltför binär revisionsberättelse. Svart eller vitt, rätt eller fel.

Revisorns kommunikation med aktieägare och andra intressenter är en av de viktigaste frågorna vi inom Fars sektion Stora företag arbetar med. Förväntningarna på innehållet i och rapporteringen från revisionen förändras. Frågan har också adresserats internationellt och International Auditing and Assurance Standards Board, IAASB, håller på att utarbeta ett förslag till ny revisionsberättelse. Några av de bärande grundtankarna är att förenkla språket men också att utveckla möjligheten för revisorn att betona förhållanden som är väsentliga för en läsare av årsredovisningen att känna till som till exempel väsentliga värderingsfrågor eller riskområden. Får vi en utveckling åt detta håll kommer revisionsberättelsen att bli mindre binär och revisorn kan på ett tydligt sätt peka på osäkerhetsfaktorer och risker. Ett Consultation Paper om detta förväntas komma från IAASB nu i maj. Vi hoppas att Aktiespararna och många andra inom näringslivet, liksom Far, passar på att lämna synpunkter direkt till IAASB.

Vi kan inte i Sverige ensamma ändra revisorns rapportering då vi förbundit oss att följa ISA. Däremot kan, och ska, vi vara med och driva utvecklingen så att revisorsrollen och revisorns rapportering utvecklas och förändras i takt med omvärlden. I det arbetet vill vi särskilt värna om styrkorna i den svenska modellen, som till exempel självregleringen, starka aktieägare och den tydliga ansvarsfördelningen, liksom aktieägarnas rätt att genom valberedning utvärdera och välja inte bara styrelse utan också revisor. Ytterligare en viktig faktor är revisorns kommunikation med styrelsens revisionsutskott, som fungerar bättre i Sverige än i flera andra länder. Dialogen är i de flesta fall öppen och rak och revisorn upplever att styrelse och ledning tar till sig de iakttagelser som lyfts fram. Det gör att problemområden och felaktigheter åtgärdas innan de påverkar redovisningen och revisorn kan därmed avge en ren revisionsberättelse. Det är när denna kommunikation inte fungerat som det blir en oren revisionsberättelse. Att efterfråga ett system som leder till fler orena revisionsberättelser gynnar ingen allra minst aktieägarna. Ett system som stödjer en öppen, rak och förtroendefull dialog mellan revisorn och dem som aktieägarna utsett att förvalta bolaget tjänar alla på.

Far fortsätter att driva arbetet med att utveckla revisorns roll och kommunikation. Vi ser fram emot att göra det i dialog med Aktiespararna och övriga intressenter.

Anna-Clara af Ekenstam, PwC, och Björn Flink, KPMG, ordförande, respektive vice ordförande, i Fars sektion stora företag.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%