Innehåll

Balans nr 5 2011

Beslutsfattande 2.0

”De företag som först förstår att använda sig av den nya modellen är sannolikt morgondagens vinnare.”

Framgångsrikt företagande handlar ytterst om förmågan att fatta bra beslut. Bakom de flesta problem som uppstår i ett företag ligger dåliga beslut och vägen ur problemen bygger nästan alltid på bra beslut. För att få mer konkurrenskraftiga företag är det hög tid att sätta fokus på möjligheterna att utveckla kompetensen att fatta beslut. Första steget är att revidera uppfattningen om hur vi människor egentligen fattar beslut. Det är dags för ”beslutsfattande 2.0.”

Mycket av den tidigare synen på beslutsfattande har utgått från att människor strävar efter att fatta så rationella beslut som möjligt. Det innebär att om vi har två alternativ att välja mellan så kommer vi att jämföra dessa två alternativs fördelar och nackdelar för att sedan välja det alternativ som har högst förväntat värde. Denna utgångspunkt har legat till grund för allt från hur vi hanterar information och presenterar beslutsunderlag till hur vi gör prognoser om vilka beslut människor kommer att fatta.

Det finns dock ett problem med detta sätt att se på beslutsfattande det stämmer inte överens med hur män-niskor verkligen fattar beslut.

Forskningen visar att vi ytterst sällan kan fatta beslut på helt rationella grunder och när man studerar de människor som ofrivilligt blivit helt rationella är de nästan oförmögna att fatta några beslut överhuvudtaget. Känslorna, i en del av hjärnan som kallas det emotionella beslutssystemet, påverkar och behövs i nästan alla beslut.

Men eftersom känsloreaktionerna många gånger uppstår omedvetet så har det, fram tills nu, varit svårt att förstå eller praktiskt använda sig av dem som underlag för beslut och prognoser. Det nya är att forskarna med hjälp av magnetkameror kan se vad som egentligen händer i hjärnan när vi fattar ett beslut. Om man kombinerar de nya rönen med den nya forskningen inom beteendeekonomi och kartläggningen av psykologiska felbeslut så har vi de första pusselbitarna i en modell som mer korrekt kan förklara människors beslutsfattande.

De företag som först förstår att använda sig av den nya modellen är sannolikt morgondagens vinnare. Både genom att fatta bättre beslut själva men också genom att bättre anpassa sina erbjudanden till hur kunder och samarbetspartners verkligen gör sina val.

Nästan dagligen kan man se exempel i tidningarna på felbeslut förorsakade av okunskap om vad som egentligen styr våra beslut. Den senaste finanskrisen berodde på många olika faktorer som samverkade, några av de viktigaste var psykologiska beslutsfällor som går att undvika om man är medveten om dem. Faktorer som flockbeteende, grupptänkande och flera andra beslutsfällor förstärker eller är till och med själva grunden till felbesluten. Detta beror på att våra hjärnor ofta tar genvägar, på samma sätt som den gjort sedan urminnes tider, för att kunna fatta många beslut. Problemet är att dessa automatiska beslut i en del situationer leder helt fel. Dessa genvägar fungerade utmärkt när vi fattade beslut för vår överlevnad i jägar-/samlarsamhället men i dagens komplexa värld med obegränsad information och mängder av intryck blir de mindre tillförlitliga. Vi får acceptera att dessa reaktioner är en del av vår mänskliga natur men vi behöver inte fortsätta att agera och fatta beslut baserat på dem om vi är medvetna om att de leder oss fel och på vilket sätt de gör det.

Den nya synen på beslutsfattande innebär inte att vi ska vara antingen rationella eller emotionella utan att vi ska använda oss av båda systemens fördelar och kompensera för dess brister. Det innebär att vi behöver få en större medvetenhet om hur detta fungerar rent praktiskt. Vi behöver lyfta blicken och verkligen ta till oss vad den nya forskningen kan lära oss.

Det är att vara rationell enligt ”beslutsfattande 2.0.”

Pelle Tornell är en av Sveriges mest anlitade föreläsare inom beslutsfattande och är författare till boken ”Bestäm dig -handbok för snabbare och bättre beslut.”

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%