Balans nr 6-7 2011

Noteringar: Ökad jämförbarhet mellan etiska fonder

Standardiserad hållbarhetsprofil väntas leda till ökad konkurrens

Med Swesifs hållbarhetsprofil som utgångspunkt kan fondbolagen bidra till ökad transparens och kundnytta på den växande marknaden för etiska fonder.

Lagen saknar tydlig vägledning om vad som får kallas en etisk fond. Detta har gjort det svårt för etiska sparare och investerare att fatta välgrundade beslut om var de ska placera sina pengar. Bristen på standardiserad information har bland annat kritiserats av forskare (Balans nr 5/2011). Men nu har föreningen Swesif med sin hållbarhetsprofil tagit ett initiativ för ökad öppenhet på markanden för hållbara investeringar.

– Syftet med profilen är att öka transparensen. Genom att använda en och samma mall kan bolagen på ett enkelt sätt formulera sig så att jämförbarhet uppstår, såväl mellan olika typer av fonder som mellan bolag, säger Henrik Malmsten, ordförande för Swesif.

Hållbarhestprofilen kan användas för alla fonder som arbetar utifrån etiska, sociala och miljömässiga kriterier. Profilen bygger på tre kortfattade frågor som syftar till att ge jämförbar information. Förvaltaren får besvara vilka företag man ”väljer in” respektive ”väljer bort” samt hur man ”påverkar” företagen i fonden, genom dialog och konkreta förbättringsförslag. Frågorna ska besvaras på max en A4-sida.

Den standardiserade hållbarhetsprofilen kan förmodas leda till ökad konkurrens på marknaden för hållbara investeringar.

– Vår förhoppning är att den ökar möjligheten för kunderna att fatta rätt beslut utifrån kundens egna kriterier, säger Henrik Malmsten.

Han tror också att den kommer att leda till att förvaltarnas hållbarhetsarbete förbättras.

– Genom att bolagen exponerar sig sinsemellan, kommer det att leda till en förfining genom att man kommer att låna goda tankar av varandra.

Hållbarhetsprofilen är frivillig och i dagsläget används den av sex av de största svenska fondförvaltarna.

Rakel Lennartsson

SWESIF

Swesif är en oberoende ideell förening med ett tjugotal medlemmar bland investerare, fondförvaltare och forskningsinstitut. Föreningen som finansernas med medlems- och seminarieavgifter syftar till att öka kunskapen om hållbara investeringar och påverka utvecklingen i hållbar riktning.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2017 2018 2019
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%