Balans nr 6-7 2011

Fördjupning: Förstagångsrevisioner – en hel del att tänka på

En ny kund innebär spännande möjligheter men också ett antal risker som revisorn måste ta hänsyn till. Mot bakgrund av att föregående år numera kan vara oreviderat ökar risken för väsentliga felaktigheter, skriver Björn Bäckvall.

ISA –International Standards on Auditing

RS – Revisionsstandard i Sverige

RN – Revisorsnämnden

Ett viktigt syfte med granskningen av ingående balanser vid förstagångsrevisioner är att den nytillträdde revisorn ska få tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis för att uttala sig om resultaträkningen. ISA 510 som infördes 1 januari 2011 överensstämmer i princip med tidigare RS 510. ISA är i högre grad riskbaserad jämfört med tidigare RS. Riskbedömningen i ISA har sin utgångspunkt i revisorns förståelse av kundens verksamhet. Det är genom förståelse för kundens verksamhet som revisorn identifierar affärsrisker som kan förorsaka väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och därmed bli relevanta att beakta i revisionen. Detta blir särskilt viktigt i förstagångsrevisioner då revisorn inte har någon tidigare kunskap att falla tillbaka på. I bilaga 2 till ISA 315 finns exempel på sådana händelser och förhållanden som skapar affärsrisker, bilagan är ett bra stöd vid förstagångsrevisioner.

I ISA 300 punkt 13 framgår att planeringsarbetet behöver utökas i förstagångsrevisioner då revisorn inte har någon erfarenhet av företaget. Den tidigare revisorn ska kontaktas om sådan finns, detta är ett krav enligt god revisionssed vilket också framgår av RN:s praxis. Om den tidigare revisorns uppdrag upphört i förtid ska den nye revisorn även foga tidigare revisors anmälan och lämnade underrättelser till revisionsberättelsen (se RevR 9).

ISA 510 innehåller ett antal krav i samband med förstagångsrevisioner. Kraven kan sammanfattas enligt uppställningen på nästa sida.

I de fall föregående period inte har reviderats kan det bli aktuellt att utöka de särskilda granskningsåtgärderna avseende ingående balans då den nye revisorn inte kan dra nytta av tidigare revisors erfarenhet.

I tillämpningsanvisningarna till ISA 510 framgår exempel:

  1. Anläggningstillgångar: Granskning av underliggande material som balansposten grundar sig på.
  2. Långfristiga placeringar: Granskning av underliggande material som balansposten grundar sig på. Eventuellt externa bekräftelser om sådan inte har skett och revisorn bedömer att det finns behov av detta.
  3. Kundfordringar: Uppföljning av inbetalningar under innevarande år.
  4. Leverantörsskulder: Uppföljning av utbetalningar under innevarande år.
  5. Långfristiga skulder: Granskning av underliggande material som balansposten grundar sig på. Eventuellt externa bekräftelser om sådan inte har skett och revisorn bedömer att det finns behov av detta.

ISA 510 pekar på att varulager är en post som kan kräva särskilda åtgärder för att få tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis om ingående balans. Exempel på åtgärder är att revisorn kan observera en aktuell lagerinventering som ett underlag för att stämma av lagerkvantiteterna i ingående balans. Andra granskningsåtgärder som anges är bruttovinstanalys och värdering av posterna i det ingående lagret.

Rapportering

Av ISA 710, punkt 14, framgår att om jämförelseåret inte har reviderats ska revisorn ange detta i ett stycke med övriga upplysningar. Även om revisorn anger detta ska han granska de ingående balanserna för att kunna avgöra om de innehåller väsentliga fel som påverkar det innevarande året. Detta framgår även av den nya rekommendationen RevR 709 Revisionsberättelsen enligt standardutformningen i aktiebolag.

Upplysningen placeras under rubriken ”Övriga upplysningar” i den första delen av revisionsberättelsen som behandlar årsredovisningen. Följande skrivning ska då finnas:

”Årsredovisningen för år ÅÅÅÅ (räkenskapsåret ...) har inte varit föremål för revision och jämförelsetalen i årsredovisningen för år ÅÅÅÅ (räkenskapsåret ...) är därmed inte reviderade.”

Observera att denna upplysning inte medför att revisionsberättelsen avviker från standardutformningen.

I de fall jämförelseåret har reviderats av annan revisor kan den nytillträdde revisorn lämna upplysning om detta. Far anser att revisorn i normalfallet bör lämna en sådan upplysning. Den ska ha följande utformning om uttalandet var enligt standardutformningen:

”Årsredovisningen för år ÅÅÅÅ (räkenskapsåret ...) reviderades av en annan revisor som i sin revisionsberättelse daterad DD månad ÅÅÅÅ uttalade sig enligt standardutformningen om denna årsredovisning.”

Modifierade uttalanden

I ISA 510 framgår att om tidigare revisor lämnat ett modifierat uttalande som fortfarande är relevant ska revisorn för det innevarande året göra ett modifierat uttalande. Standarden innehåller exempel på situationer där revisorn gör modifierade uttalanden på grund av att revisorn inte har kunnat inhämta tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis avseende de ingående balanserna.

Slutsats

Det är viktigt att den nytillträdde revisorn är uppmärksam på att det föreligger förhöjd risk vid förstagångsrevisioner och bör därför avsätta mer resurser år ett jämfört med senare år. Införandet av efterfrågestyrd revision skapar också nya förutsättningar för revisorn som behöver beaktas i revisionen.

En viktig del i revisionen blir då riskbedömningen i samband med granskning av de ingående balanserna vid förstagångsrevisioner. Nya ISA ger revisorerna mer omfattande stöd och vägledning jämfört med RS för att hantera den högre risken vid en förstagångsrevision.

Björn Bäckvall är auktoriserad revisor på Ernst & Young i Örebro samt ledamot i Fars policygrupp för revision.

Sammanfattning av kraven i ISA 510 i samband med förstagångsrevisioner

ÅtgärdFöregående år har revideratsFöregående år har inte reviderats
Riskbedömning
Innehåller ingående balanser väsentliga felaktigheter som påverkar innevarande år? Är redovisningsprinciperna konsekvent tillämpade?
– Läs senaste årsredovisning och revisionsberättelse samt kontakta föregående revisor.
– Fastställ att utgående balans från föregående år har överförts korrekt till innevarande år och bedöm om redovisningsprinciper är lämpliga.
– Genomför granskningsåtgärder under innevarande år för att inhämta revisionsbevis avseende ingående balanser.
– Säkerställ att redovisningsprinciper som använts i ingående balans har tillämpats konsekvent under hela året.
– Läs senaste årsredovisning.
– Fastställ att utgående balans från föregående år har överförts korrekt till innevarande år och bedöm om redovisningsprinciperna är lämpliga.
– Genomför granskningsåtgärder i innevarande år för att inhämta revisionsbevis avseende ingående balanser.
– Säkerställ att redovisningsprinciper som använts i ingående balans har tillämpats konsekvent under året.
Hantering av bedömda risker
Fastställ effekt av identifierade felaktigheter på innevarande år.
– Genomför tillkommande granskningsåtgärder som bedöms lämpliga.
– Utvärdera eventuellt avvikelser som föregående revisor har angett i revisionsberättelsen.
– Genomför tillkommande granskningsåtgärder som bedöms lämpliga. Denna granskning bör i normaltfallet utökas jämfört med det fall att föregående år har reviderats.
Rapportering
Fastställ effekt på revisionsberättelsen.
– Revisorn bör lämna en övrig upplysning som anger att föregående år har reviderats av annan revisor.
– Om föregående revisor har gjort ett modifierat uttalande som fortfarande är relevant eller om ingående balanser innehåller väsentliga felaktigheter (det vill säga kunden har inte rättat enligt det sätt redovisningsramverket föreskriver) som påverkar innevarande år ska detta påverka uttalandet i revisionsberättelsen.
– Vid förtida avgång: Revisorn ska foga föregående revisors anmälan och underrättelse (som rapporterats till bolagsverket enligt ABL 9 kap. 23 § och 23 § a) till revisionsberättelsen.
– Revisorn ska lämna en övrig upplysning som anger att föregående år inte har reviderats.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%