Innehåll

Balans nr 6-7 2011

Debatt: Revisorer kan tillföra kompetens till företagsstödssystemet

Revisionsbolagen borde i väsentligt högre grad än i dag medverka i företagsstödssystemet. Det skriver Jahn Öberg, civilekonom och doktorand, med nära tre decenniers erfarenheter som företagskonsult och som bland annat forskar om initiering och skapande av företagssamverkan med hjälp av offentlig finansiering.

Utifrån att mindre och medelstora företag anses spela en allt viktigare roll för jobbskapande och tillväxt i Sverige har det växt fram ett omfattande utbud av offentliga stödformer för att hjälpa dessa företag till en snabbare och bättre utveckling. Framför allt mindre företag antas vara i behov av resurstillförsel beroende på sin litenhet och imperfektioner på marknaden (till exempel brist på information).

En stödform, som varit på tapeten ett bra tag nu, är skapande av företagssamverkan där tanken har varit att företag genom att kombinera eller komplettera varandras resurser ska nå högre konkurrenskraft och/eller öka sina överlevnadschanser. Denna stödform innebär, förutom resurskombinering/-komplettering, också resurstillförsel i form av offentligt finansiellt stöd, extern kompetens, extern projektledare och så vidare.

Med all denna tillförsel av resurser till de mindre och medelstora företagen borde förutsättningarna för lyckade resultat vara goda. Men så är tyvärr inte fallet.

De offentliga företagsstöden har tvärtom utsatts för en, med hänsyn till bristande resultat, ökande kritik. Också satsningarna på att skapa företagssamverkan har kritiserats mot bakgrund av att sådan samverkan i alltför många fall ”klingat av” då den offentliga finansieringen upphört. Det har också varit vanligt att företag, som deltagit i samverkansprojekt, uttryckt missnöje då resultaten inte blivit de man förväntat sig.

En nyckelaspekt i sammanhanget är access. Alldeles oavsett om ett företag erbjuds stöd i form av finansiering, med kompetens eller deltagande i ett samverkansprojekt, måste normalt en analys av företaget i fråga ligga till grund och det ligger i sakens natur att många företag behöver hjälp med detta. Här finns ofta ett problem. SOU 1972:78 och 1996:69 har till exempel visat att framför allt mindre företag inte är speciellt benägna att ta emot extern hjälp eller, mera precist, släppa in någon extern tillräckligt djupt in i företaget.

Access kräver förtroende som bland annat ges av relevant erfarenhet och kompetens, det vill säga sådant som kvalificerade revisionsföretag i hög grad besitter. I Dagens nyheter 26 mars 2010 stod att läsa att ”revisorn är en bra samtalspartner om hur företaget kan utvecklas i framtiden. Intervjuundersökningar med företagare visar att Almi, If:s och andra affärsutvecklare ligger ljusår bakom revisorerna när företagare talar om vem de har nytta av att tala med när det gäller sitt företag”.

Detta stöds också av internationell forskning som framhåller revisorns kompetens, relation och speciella access till sin kund (Mole, K. 2002, Business Advisers Impact on SMEs, International Small Business Journal, Vol. 20/2, s. 139–162).

Jag är övertygad om att revisorer har goda förutsättningar att få access också till företag som just nu inte är deras befintliga kunder, till exempel för att hjälpa till med analys inför en planerad ansökan om offentligt stöd eller vid diskussioner om initiering och utveckling av företagssamverkan.

Vidare anser jag att stödfinansiella aktörer borde göras mer uppmärksamma på revisionsföretagens intresse av att få bidra till förbättrade resultat av företagsstöden. Enligt professor Pontus Braunerhjelm (Dagens industri, 15 september 2008) ska riskkapitalister förse det lilla företaget inte bara med kapital utan också med kompetenta resurser. Det finns inga skäl till varför offentliga finansiärer inte ska ha samma ansvar, det vill säga att se till att nödvändiga kompetensresurser (i form av revisorskompetens) görs tillgängliga för analys, råd och dåd. Man kan normalt inte förvänta sig att de mindre företagen själva ska känna till och kunna värdera företagsrådgivares kompetenser och etik.

Jahn Öberg är civilekonom och forskarstuderande vid Umeå universitet och knuten till Clip, högskolan i Gävle.

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2018 2019 2020
Prisbasbelopp 45 500 46 500 47 300
Förhöjt pbb. 46 500 47 400 48 300
Inkomstbasbelopp 62 500 64 400  
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

AktuelltLäs mer