Innehåll

Balans nr 8-9 2011

Noteringar: Branschen skriver inte ned förväntningarna

Skuldkris, börskaos och sänkta kreditbetyg. Oron på världsmarknaden har inte tagit semester. Hur påverkas revisions- och rådgivningsbranschen?

Att komma tillbaka från semestern 2011 har för många varit att komma tillbaka till en förändrad värld.

– Det har rört sig mycket i världsekonomin under sommaren. Ännu är det tidigt och svårt att fånga upp konkreta signaler, men det viktigaste framöver kommer att vara omvärldsanalysen och förmågan att se framåt, säger Peter Bodin, vd för Grant Thornton.

Deloittes vd Jan Berntsson betonar också vikten av att vara lyhörd för snabba förändringar.

– Vi följer noga den internationella finansiella oron genom media och inte minst direkt via vårt globala nätverk. I dagsläget märker vi som helhet inga större förändringar, men det finns en allmän lyhördhet för vad som händer, säger han.

Efter finanskrisen kom skuldkrisen. Helene Willberg, vd på KPMG, menar att det som skiljer nuvarande kris från tidigare är de många fallen av akuta statsfinansiella problem.

Sverige har ända sedan finanskrisen 2008 framstått som det lysande undantaget. Svenska företag visade på en fantastisk förmåga att anpassa sin verksamhet till de nya omständigheterna efter finanskrisen. Fortfarande ser bilden ljus ut, men både Helene Willberg och Peter Bodin påminner om Sveriges utsatthet i och med vår höga andel exporthandel.

Den enes död är den andres bröd, heter det – kan det vara så att revisions- och rådgivningsbranschen går bättre när andra företag har problem?

– Tjänsteföretag klarade sig bra i senaste krisen och revisions- och rådgivningsbranschen har blivit duktigare på att anpassa sig, säger Peter Bodin och pekar samtidigt på att efterfrågan på vissa delar av branschens rådgivningstjänster kan minska i en sämre konjunktur.

Effekterna kan dock slå åt båda hållen. Finanskrisen har exempelvis dragit med sig stora förändringar i regelverken.

– Det handlar inte bara om nya regler utan också om en förändringstakt som är mycket högre än tidigare. Kundernas behov av rådgivning ökar markant i den här miljön, säger Helene Willberg.

De personer som Balans har talat med har än så länge inga planer på att skriva ned tillväxtförväntningarna för den egna byrån, utan fortsätter att expandera enligt affärsplanen.

Rakel Lennartsson

Sifferkollen Läs mer

Belopp

Basbelopp
År 2017 2018 2019
Prisbasbelopp 44 800 45 500 46 500
Förhöjt pbb. 45 700 46 500 47 400
Inkomstbasbelopp 61 500 62 500 64 400
Utdelning fåmansföretag
År 2017 2018 2019
Schablonbelopp 163 075 169 125 171 875

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2017 2018 2019
Räntesats 0,36* 0,36 0,51

* 0,19 om räkenskapsåret börjar 2016 och avslutas 2017.

Referensränta
År 2017 2018 2019
Räntesats -0,5 -0,5 -0,5
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2017 2018 2019
Positiv 6,27 6,49 6,51
Negativ 1,50 1,50 1,51
Statslåneränta
År 2016 2017 2018
31 maj 0,57 0,34 0,49
30 nov 0,27 0,49 0,51

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2017 2018 2019
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2017 2018 2019
Frukost, lunch och middag 225 235 245
Lunch eller middag 90 94 98
Frukost 45 47 49
Skattefria gåvor
År 2017 2018 2019
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2017 2018 2019
Skattesats 22% 22% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2017 2018 2019
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1939 - 1953 1954 -
Arb. avgifter 6,15% 16,36% 31,42%
Egenavgifter 6,15% 16,36% 28,97%